Lisa Gustavsson
Blogg
Lisa Gustavsson är ryttare och tränare och ingår i landslagets observationstrupp i Working Equitation, WE. Tidigare har hon tävlat hoppning upp till 140 och MSV dressyr.
Lisa Gustavsson
18 januari 2023 20:48

WE-bloggen: ”Jag har ett förslag …”

WE-bloggen: ”Jag har ett förslag …”
Lisa Gustavsson är bloggare på Ridsport. Foto: Privat

Här hemma är det mest lera och regn just nu, allt annat än inspirerande. Flera av mina elever rider online-cuper för att hålla motivationen uppe. Har man tillgång till hinder och någon som filmar är detta ett utmärkt sätt att hålla uppe tävlingsandan och målfokus även när det inte finns några tävlingar.

Det är också ett bra sätt att börja tävla om man fortfarande inte känner sig redo för att åka iväg på tävling. Kritiken de har fått och tipsen har varit bra och utvecklande.  

På klubben, Mörrums Ryttarförening, som jag tävlar för, har vi äntligen kommit igång med planering inför vårens PAY & WE på klubben. Det är ju ingen hemlighet att på träningstävlingar kommer både hästar och ryttare som aldrig tävlat. Att göra det till en trevlig upplevelse för alla inblandade, där tryggheten för hästen är en viktig faktor för att kunna fortsätta tävla och utvecklas, är viktigt.

Vi har därför bestämt oss för att ha bangång till eller med häst. Vi planerar att i 15 minuter får ekipagen i LD och LC besöka tävlingsbanan till häst eller leda runt sin häst. Vilket som känns bäst för ekipaget. Detta för att skapa en god förutsättning för dem att sedan kunna ta sig an banan på ett avspänt och trevligt sätt. De kommer även att få lov att prova gå över bron.

Det är många som inte har möjlighet att träna på bron så ofta och att då få känna på den innan bedömning tror jag kan vara mycket gynnande för att få en avslappnad och positiv upplevelse för hästen. De flesta problemen som uppstår, exempelvis att hästen blir rädd för bron eller klockan, går såklart att träna bort men det är lättare när det blir rätt från början.  

För att spinna vidare på temat träningstävling och förberedelser kommer jag att ha en kurs hemma under mars, med fyra träningstillfällen. “Våga-tävla-WE”. Målet kommer att vara att starta P& WE den 25:e mars. Första tillfället bestämmer vi gemensamt vilken klass som ska ridas. Under tre tillfällen går vi igenom alla hinder och hur de rids i den specifika klassen. Sista tillfället ligger efter att banskisserna kommit ut och då kan man öva på specifika linjer eller om något hinder känns svårt.

På detta vis hoppas jag att flera ska våga komma ut och tävla. Jag finns också med som stöttning under tävlingsdagen. Mycket nytt för i år och utvärdering kommer!  

Till helgen håller jag i min första träning för året, med flera deltagare än jag vågat hoppas på, så det ger ny energi och jag planerar för fullt. Jag har mycket linjer med på mina träningar främst för att man gärna lurar sig själv litegrann när man rider hindren ett och ett. Det är något helt annat att rygga i korridor efter att hästen har hetsat upp sig lite i parallellslalom än att rida klockan för sig själv.

Den också för att hur man rider mellan hindren är minst lika viktigt som själva hindret. Denna vecka kommer det att ligga fokus på mjukgörande och övergångar. Att ha ett övergripande tema för varje vecka tycker jag hjälper inspirationen. De flesta övningar i WE kan vara mjukgörande och kräver övergångar beroende lite på hur man rider hindren.

Det går ju inte alltid att öva på hindren som de tävlas, till exempel så blir Zaphira lätt slängig och lite stressad i bytena i parallellslalom. Detta försöker jag avhjälpa både genom enkla byten och att rida varannan båge i skritt. Övergångar, övergångar, övergångar, sen självklart behålla lugnet själv vilket kan låta enkelt men är i själva verket ganska svårt.  

Ett bra exempel på detta är att de flesta hästarna som tränar för mig står alldeles utmärkt stilla och lugnt vid genomgångar men flera har svårt att stå stilla i halten vid hindret. Min upplevelse av detta är att det enbart beror på det mentala tillståndet hos ryttaren. Vid genomgången är ryttaren precis som hästen här och nu, de står stilla och lyssnar. Vid hindret är ryttaren mentalt på väg till nästa hinder, detta tolkar hästen som att de inte ska stå stilla utan fortsätta. Det brukar ju sägas att 90% av ridningen sitter i mental kapacitet och endast  10% beror på fysiska förutsättningar och det kan jag helt klart skriva under på. 

Jag har ett förslag att vi denna vecka tillsammans övar på fållan med något extra läskigt i mitten, har hört att det kan stå höns i den på internationella tävlingar. Känner man som jag, att levande djur kanske är överkurs, så har jag sett allt från julgranar till leksaksbilar i mitten. Bara fantasin sätter gränser. Hamnar träningen på sociala medier får ni gärna tagga mig @WE_med_LisaGustavsson 

Falla
Så här ser fållan ut!

/Lisa


Lisa Gustavsson
7 februari 16:42

WE-bloggen om dem som har stulit glädjen

WE-bloggen om dem som har stulit glädjen
Efter den senaste tidens skandaler vill WE-bloggen bli bombaderad med fina och glada hästminnen. Här delar Lisa Gustavsson ett eget fint minne.

Jag vill verkligen skriva positiva inspirerande inlägg, lyfta det som är bra, det händer massor av bra saker och intressant utveckling hela tiden. Tyvärr överskuggas det varje gång av nya skandaler hos eliten. De som ska leda oss framåt känns som om de befinner sig längst bak.

Den senaste herren från Colombia som tävlat för USA sen mitten på 2000-talet har tagit skandal till en helt ny nivå. Att någon ens kan komma på idén att binda ihop hästens framfötter och sen piska den bakifrån så att den tar högre steg är befängt till den milda grad att jag inte trodde det var möjligt. De flesta andra saker som rapporterats  kunde jag och många med mig  tyvärr känna att man visste om, men det här går ju inte ens att hitta på. Som om det inte var nog så har unga tjejer blivit utsatta och personal har tvingats stanna kvar i stallet för att inte bli av med sin rätt att vistas i landet. Vad för person är det som beter sig såhär och framförallt hur kan det ha fått pågå under decennier…. 

Jag känner mig väldigt tudelad, går det ens att tävla på hög nivå och älska hästar eller har det drivits till en gräns när det inte längre är möjligt. Har alla pengar och krav på prestation satt en boll i rullning som vi inte ens kan stoppa. Det vill jag absolut inte tro men med de senaste videorna tror jag inte att ridsporten står mycket högre än tjurfäktning hos gemene man.

Usch… 

Jag blir också arg över det faktum att empatilösa ryttare lyckas ta glädjen ifrån mig, ifrån alla som behandlar sina hästar väl och vill ge dem de bästa förutsättningar hästar kan ha så att de får vara lyckliga och må bra. Jag hoppas verkligen att det blir krafttag mot alla som misshandlar hästar i framgångens namn. 

Om de senaste månaderna har lärt och något så är det att bara för att en viss ryttare är framgångsrik så är det inte en självklarhet att hen gör rätt. Vi måste lyssna på alla som ser och upplever saker som inte är okej. Att man inte har ridit GP har inte med saken att göra, alla har rätt att uttrycka oro när de ser något som inte är rätt. Det får inte gå år av avskyvärt beteende både mot djur och människor för att man ser mellan fingrarna på OS-ryttare. 

Hur gör ni för att hitta tillbaka till det positiva? Bomba gärna kommentarsfältet med era finaste, gladaste hästminne och bilder så vi vänder trenden, vi måste visa upp den fina sidan av hästvärlden! 

Nedan kommer några från mig. 

Img7095
Img7942

Tack för att ni tog er tid att läsa, ska försöka vara mer positiv nästa vecka! Ni kan se mer på instagram.https://www.instagram.com/we_med_lisagustavsson/

/Lisa 


Lisa Gustavsson
31 januari 16:11

WE-bloggen: Ibland är våra tankar inte den bästa supporten

WE-bloggen: Ibland är våra tankar inte den bästa supporten
Dubbla skäckar på WE - träningen. 

Börjar lite tråkigt denna vecka med att min första WE som jag skulle vara med och rida tyvärr har blivit inställd på grund av för få anmälda. Jag visste att det var lite osäkert att lägga en träning i början av februari och tyvärr känner flera att de inte riktig är igång. Vissa har nog lite prestationskrav med när en tränare som har ridit VM kommer på besök och vill inte vara med om man inte känner sig helt hundra procent förberedd. 

Julia Witsell är ju jätteduktig och hjälper alla oavsett nivå, men jag vet hur lätt det är att fastna i att inte känna sig bra nog för att åka och träna. Frågan är bara hur man ska bli bättre utan hjälp… Ibland är våra tankar inte den bästa supporten och jag är den första som kan erkänna att det är svårt när man inte känner sig bra nog. Vi är ju minst ett 20-tal ryttare i klubben som tränar WE aktivt nu vilket är superkul och jag är övertygad om att nästa tillfälle ligger bättre i tiden och att det blir av i mars istället. 

Utritt
Från senaste rundan ute med barmark, kanske slipper i mer snö så vi kan komma igång på riktigt.

Trots att WE ökar med stormsteg, växer inte tränare som ridit svår klass på träd och därför är jag så tacksam över att Julia vill komma till oss i Blekinge. Jag har ju satt upp lite mål för mitt grenledarskap och ett av dem är att arrangera träningar kontinuerligt för en tränare med erfarenhet av svår klass. Ska vi lyfta upp våra egna ryttare dit måste vi ha hjälp av någon som vet hur man gör. 

Överlag är ju det här med tränare en svår fråga. Jag upplever att det blir allt svårare hela tiden. Ju mer man lär sig desto mer ifrågasättande blir man såklart och det är en stor sak att anförtro sin egen och hästens utbildning till en person. För att det ska bli bra krävs det ett stort förtroende för tränaren och självklart är inte tävlingsmeriter allt. Dock upplever jag att oavsett gren så lyfter erfarenheten hos en ryttare även de ryttarna runt omkring. På samma sätt som att när en ryttare i klubben avancerar uppåt så brukar några till hänga på. Vissa saker behöver man se på nära håll för att de ska kännas möjliga att uppnå. Att ha tron på att något ska gå är ju en förutsättning för att det faktiskt ska gå. 

Hur resonerar ni när ni väljer tränare? 

Inför 2024 har jag ganska diffusa mål som bygger på mycket på känsla. Ett av de största är att Zaphiras byten ska kännas mjuka och inte kräva så mycket av mig som ryttare. Det ska vara mer som att trycka på en knapp. Jag har haft en sån häst i mitt liv som bytte bara man tog ytterskänkeln bakåt några centimeter och la till den. Det är mitt mål att nå dit, känslan är ju underbar när något äntligen sitter efter år av nötande för att få det rätt.

För Tores del handlar året mest om att bli stark i galoppen och introducera enkla byten, men jag har ingen brådska. Jag tror aldrig jag har känt mig så lugnt inställd till en hästs utbildning tidigare. Man blir nog visare med åren trots allt. Jag har också så stort förtroende på att Tore kommer att bli en underbar häst att jag inte behöver skynda mig med något eller bevisa något. Det kommer när det är dags och så försöker jag njuta av processen istället!  

Tack för att ni tog er tid att läsa. Om ni är mer intresserade av vad jag gör om dagarna kan ni följa mig på instagram och annars kommer det ut ett nytt inlägg nästa vecka /Lisa 


Lisa Gustavsson
24 januari 15:57

WE-bloggen: ”Den nuvarande utbildningsskalan innehåller varken lugn eller harmoni”

WE-bloggen: ”Den nuvarande utbildningsskalan innehåller varken lugn eller harmoni”
Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: IStock/cynoclub

För att utvecklas som människa är det viktigt att ta ansvar för sina misstag. Så länge man skyller på andra, gör man problemet oförändringsbart eftersom det inte går att ändra vad andra människor gör.  Jag gillar inte att prata om social license to operate eftersom jag inte tycker att det ska vara drivkraften bakom att vi behandlar våra hästar bra. Drivkraften ska komma inifrån sporten för att vi älskar våra hästar och vill ge dem ett bra liv. 

I ett öppet brev beskriver dressyrdommarkommittén vid flera gånger vikten av utbildningsskalan och att allt ska dömas enligt den. Faktum är att den nuvarande utbildningsskalan inte innehåller varken lugn och harmoni. Utifrån den ska hästen bedömas enligt ordningen takt, lösgjordhet, kontakt, schwung, rakriktning och samling. Kanske är det delvis här det blir fel. Kan man ha takt innan man har en lugn och trygg häst, framförallt kan man ha schwung utan att ha en lugn, trygg och nöjd häst? Är det så att utbildningsskalan trots allt börjar i fel ände eller förväntar vi oss att alla ska förstå att lugn kommer först? Jag tror att de flesta vill ha sina hästar lugna och trygga innan man går vidare mot andra mål. Faktum är dock att många ryttare springer förbi den punkten eftersom det går ändå, speciellt om man har en väldigt erfaren ryttare på ryggen. 

Inriidning
Zaffran har ryttare på ryggen för första gången, inga bekymmer när man är väl förberedd! 

Är ni som jag lite smånördiga i allt så kan jag rekommendera artikeln “A fresh look at Training Scale with Andrew McLean”, ni hittar den här. Andrew Mclean beskriver bland annat vikten av att  utbildningsskalan hålls öppen för granskning, sporten gynnas inte av att utbildningsskalan blir någon sorts helig gral som aldrig får ifrågasättas. Utbildningsskalan sattes aldrig i en objektiv granskande process, det är till och med ganska oklart hur och var den uppkom. Det vore hälsosammare för dressyr och ridsport i allmänhet, som med allt i den moderna världen, om alla teorier och praktiker hålls levande i ständig förändring istället för att vara ett dött dokument att luta sig mot när någon inte håller med.  

Andrew diskuterar också väldigt mycket bra teorier om hur vi skulle kunna använda oss av en ny variant av den gamla utbildningsskalan med väldigt kloka tankar kring hur den skulle kunna stötta domarna för att göra bedömning bättre för hästarna och lättare att förstå. Har ni några tankar kring utbildningsskalan? 

För tillfället behövs förändring så att vi kan säkra välfärden för hästarna i sporten. Det går inte att luta sig tillbaka på det gamla som redan finns och säga att vi redan gör rätt. Precis som med personlig utveckling måste vi äga våra problem och arbeta aktivt för ett nytt skifte där hästarna kommer först! 

Först vill jag tacka alla som kommit med synpunkter på hur vi kan utveckla WE för våra ungdomar, och sen vill jag dela ut ett extra tack för att ni tog er tid att läsa alla mina spridda tankar idag. Vill ni se mer av vad jag gör i vardagen eller har andra funderingar så finns jag på instagramkontot @WE_med_LisaGustavsson  


Lisa Gustavsson
17 januari 16:13

WE-bloggen: ”Jag brinner för att få in barn och ungdomar i sporten”

WE-bloggen: ”Jag brinner för att få in barn och ungdomar i sporten”
Foto: Privat

I söndags höll jag i en riktig pang-träning på min hemmaklubb. 13 ekipage trotsade snö, is och minusgrader för att vara med och träna WE för första gången i Mörrum i år. Att få äran att introducera WE till många nya ekipage på alla nivåer är en underbart och min upplevelse var att både hästar och ryttare hade roligt, vilket är mitt allra största mål. 

Att det är så blandade nivåer är både kul men lite krävande av en som tränar. Tack vare att det inte är så stora skillnader på uppställning av banan kräver det inte så mycket flyttande av hinder men lite tanke och planering är nödvändig för att det ska bli bra för alla. 

Grinden stod ute lite som vanligt hos nya ekipage. Jag har två delar när jag introducerar grinden till nya hästar. Först vill jag att man gör den stegvis helt utan repet. För vissa räcker det att bara rida fram och göra första halten, stå där i lugn och ro, sedan rida vidare. För andra kan man öva hela serien av steg utan rep direkt. Detta beror lite på utbildningsgrad hos hästen.

Ett vanligt fenomen är att hästen backar undan till vänster i sista halten. Detta beror oftast på att hästen inte lärt sig flytta undan sig för vänster skänkel. För att lösa det och kunna utföra grinden med flyt behöver därför ekipaget öva på sidvärtsrörelser. Sen är det viktigt att som ryttare hålla sig lugn och absolut inte stressa igenom något moment. Låt varje steg ta sin tid! Det är något med den mänskliga hjärnan som gör att när vi får en svår uppgift försöker vi skynda oss istället för att bromsa upp och tänka igenom varje steg. 

Grinden
Grinden. Foto: Privat

När hela grinden fungerar utan rep, är nästa steg att introducera repet. Enklast är att rida  fram till den med repet uppe och göra halt som om de skulle öppna grinden, känna efter hur hästen reagerar. Fokusera på att den är lugn och trygg, sedan rida vidare. Om den kändes trygg med repet går det oftast efter dessa förberedelser att bara ta repet och genomföra grinden i lugn och ro.

Vidare är det viktigt att tänka på att hästar lär sig olika saker olika snabbt. I söndags hade jag en ponny som aldrig provat WE tidigare men har ett lugnt temperament och är utbildad i MSV dressyr. Den löste alla steg på två gånger och kunde genomföra grinden med repet andra gången de provade. Jag hade också hästar där det var nog att rida fram till första stödet och göra halt. Lite i taget är inte evigt. 

Ytterligare en ganska stor grej den senaste veckan är att jag har blivit invald som adjungerad barn- och ungdomsrepresentant i WE-kommittén. Jag brinner ju lite extra för att få in barn och ungdomar i sporten, så det ska bli så roligt att få jobba med frågor som rör dem. Jag är öppen för alla tankar och idéer, så om ni går och funderar på något därute, var inte rädd för att ta kontakt!

Jag tror ju att de bästa idéerna kommer från dem som är mitt i smeten, så som barn och ungdomsrepresentant vill jag först och främst höra från er unga men också föräldrar, vad ser ni och vad som saknas för att vi ska göra grenen så tillgänglig det går för våra ungdomar?

Tack för att ni tog er tid att läs.

Vill ni se mer av vad jag gör om vardagarna, kan ni följa mig på Instagramkontot @we_med_LisaGustavsson, sen finns också kontot @skrubbeboda_gard för den som vill se ännu mer djur och gårdsliv.

/Lisa 


Lisa Gustavsson
10 januari 16:34

WE-bloggen: ”Senvintern besitter lite av ketchupeffekten”

WE-bloggen: ”Senvintern besitter lite av ketchupeffekten”

Senaste veckan har varit ganska långsam här hemma. Vi bär mycket vatten och hästarna är under igångsättning. Vi tar det hela ganska lugnt och försöker mysa och passa på att njuta av snön. Under helgen har det flyttat in en ny inackordering på lösdriften vilket gick plättlätt. Överlag känns flocken nöjd och balanserad vilket är jätteviktigt så alla hästar har sin plats och trivs. En förutsättning för nöjda hästar är att deras behov blir mötta i vardagen. 

Mycket tid just nu går åt till drömmar och planering, senvintern besitter ju lite av ketchupeffekten, först kommer inget, sen kommer allt. Inledningsvis har vi januari som aldrig vill ta slut. Sen börjar träningarna ordentligt i februari. När det är dags för mars händer allt på samma gång. Sen vet jag inte om det bara är jag som är seg i januari, för träningen i Mörrum på söndag fyllde alla 15 platser på två dagar, vilket är någon slags rekord för mig som tränare åtminstone. Kul med så många ekipage på gång i WE. Det är flera nya som inte har provat på WE ännu så jag känner att det är extra viktigt att genomföra en bra träning så grenen växer ytterligare och flera vill fortsätta.  

När ett nytt år börjar och allt drar igång igen är det också lärorikt att se tillbaka på hur det har varit tidigare. Min första tävling i WE var i Jämjö 2019, snart fem år sen. Då var man glad om det blev någon tävling alls eftersom det var så få starter. Vi hade DM med tre stycken totalt det året har jag för mig. Förra året var det över tolv och tävlingarna fylls varje gång så vi får ha reserver. För några år sedan visste ingen riktigt var man hittade resultat och nu har grenen till och med fått bli en del av Equipe, vilket i sin tur gör att även icke-invigda kan följa hur det går. Att det känns tillgängligt tror jag är viktigt för att locka fler till grenen. Det har hunnit vara tre svenska mästerskap för Senior och 2024 blir första året med SM även för unga ryttare. Som grädde på moset blir det också LAG-SM i år! WE är verkligen den grenen som växer snabbast.   

Vad vill ni se för mer nyheter under året? 

Bild Från Sm I Vetlanda

Jag vill gärna se mer ungdomar och satsning på dem. Jag har en del föräldrar till barn som jag tränar, vilka tycker att det är svårt för barnen att tävla mot vuxna. Jag kan förstå det och minns att jag också kände så när jag började tävla stor häst vid tolv års ålder. Det kräver lite anpassning för som det ser ut nu ser jag ingen möjlighet att dela upp klasserna eftersom antalet startande blir för lite. Själv ser jag gärna också någon annan lösning för unga hästar eftersom det inte passar mig att rida fort på en häst där hinderna inte är helt befästa. 

Tack för att ni tog er tid att läsa och nästa vecka kommer lite spännande nyheter, så missa inte att läsa We bloggen vecka 3. Vill ni följa mig i vardagen finns instagramkontot WE_med_LisaGustavsso
/Lisa 


Lisa Gustavsson
3 januari 16:09

WE-bloggen: ”Viktigare än någonsin att vi har roligt med våra hästar”

WE-bloggen: ”Viktigare än någonsin att vi har roligt med våra hästar”
Det blir en hel del uppbyggande bomträning under vintern.

För ett år sen skrev jag mitt allra första inlägg på WE-Bloggen. I ett välkomnande inlägg fick jag frågan av tidningen Ridsport vad jag trodde skulle bli den hetaste frågan inom ridsport 2023. Jag gjorde en kvalificerad gissning på att hästvälfärden skulle stå högt på agendan och oj, oj, oj, vad rätt jag hade. Mer än vad jag hade önskat. Att ta sig upp ur det hålet som ridsporten själv har grävt sig, kommer att bli kämpigt men jag är övertygad om att det går. Inför 2024 tror jag att alla vi som tävlar och rider behöver rannsaka oss själva och de strukturer vi befinner oss i för att skapa en socialt hållbar miljö för hästarna, de som arbetar och de som har ridning som hobby. 

För mig har det inneburit att försöka ta mer ideellt ansvar för hur sporten utvecklar sig och sedan i måndags är jag officiellt grenledare för Working Equitation. Ett uppdrag som jag ser mycket fram emot att ansvara för och jag har flera idéer som ska presenteras om ett par veckor när det är dags för första distriktsmötet. Utöver det så har vi under julen passat på att planera inför sommarens WE-Ridläger och på ett dygn så var första lägret halvfullt, så det känns lovande inför sommaren. Vill ni se mer av våra ridläger kan ni kolla in instagram @skrubbeboda_gard.  Vi har lagt om rätt mycket i planeringen och nu läggs fokus både på dressyr och teknik för att sedan avslutats under söndagen med en enklare variant av träningstävling där det finns möjlighet att rida både dressyrprogram och teknikbana. 

Ridlägret 2023.

Träningsplaneringen inför våren är också i full gång och jag upplever att många ryttare vänder sig till WE eftersom det ger glada, arbetsvilliga hästar och i Blekinge har viljan att träna exploderat över julen. Jag kommer att ha en träning i mitten av januari där alla 15 platser blev fullbokade på två dygn. Många är nya och vill lära sig mer, vilket är jättekul. Lite partiskt kan jag ju säga att WE är den roligaste ridsportgrenen och nu är det viktigare än någonsin att vi har roligt tillsammans med våra hästar. 

Mina egna hästar ska sättas igång lite försiktigt efter vintervilan och ska vara helt igång till Julia Witsells träningar drar igång i början av februari. Sedan är första start planerad till hemmatävlingen i Mörrum i slutet av Mars. Ett stort mål för i år är lag-SM. Att Blekinge är ett så litet distrikt gör att vi inte är så många ryttare som rider högre än LA, två för att vara exakt. Det finns några till som visat intresse för WE och som tävlar i MSV dressyr, så jag håller tummarna för att vi kan få med minst tre, helst fyra eller fem kvalade ryttare och lyckas bilda ett lag. Det är ju alltid extra kul med lag för att det är enda gången vi ryttare får lov att lyckas tillsammans med andra ekipage och som ni vet är alltid delad glädje bättre! 

Tack för att ni tog er tid att läsa veckans tankar, om ni vill se mer av vad jag gör om dagarna kan ni följa mig på instagram och annars kommer det ett nytt inlägg nästa vecka. Samma tid, samma kanal!

/Lisa 


Lisa Gustavsson
20 december 2023 15:14

WE-bloggen: ”Vill så gärna vara med och rida lag-SM”

WE-bloggen: ”Vill så gärna vara med och rida lag-SM”
Årets första tävling.

Veckans nyhet är ju helt klart att det blir lag-SM i Working Equitation 2024! Jag har redan försökt sätta ihop ett lag här hemma, tur att man får låna in ryttare från samma distrikt, för än så länge tror jag faktiskt inte att det är många klubbar som står med fyra ryttare på MSV B-nivå.

Har man som ekipage tävlat svår klass på mer än 60% får man inte deltaga. För att ekipage ska vara kvalade behöver de ha tävlat MSV B med minst 60% i både teknik och dressyr, samt ridit en godkänd speed.

Jag ser så mycket fram emot denna tävling. Lite orolig bara att luckan för vilka som får rida är för smal. Det är inte jättemånga ekipage som passar in om man tittar på resultaten från förra året. Självklart hinner säkert fler kvala under året, bara att hålla tummarna så det blir av. Tror att många som kanske har funderat ett tag på att våga prova msv kan få lite extra motivation nu!

I Blekinge är vi två ryttare som är kvalade än så länge, håller tummarna för att en eller två till fixar det under våren för jag vill så gärna vara med och rida, plus att som grenledare vill man ju såklart gärna ha med ett lag från distriktet. Ni hittar reglerna i sin fullständighet här. Är det någon som vill vara med i blekingelaget går det bra att höra av sig, även om man inte riktigt rider msv ännu! 

Bildfranrm
Från riksmästerskapet.

Det är roligt att planera inför våren, då hittar man mer motivation för att lägga in en extra växel här hemma, trots att det är vinter och tävlingarna är ett par månader bort. Jag har passat på att göra lite förändringar för mina hästar. Tore hade jag ju redan bytt till bettlöst under hösten och det gav ett så bra resultat så nu provar jag på Zaphira med. Bäst fungerar ett enkelt sidepull i läder, hon känns väldigt vaken, uppe och fin. Vet dock inte riktigt hur jag ska lyckas rida på en hand i det. På hackamore tycker jag hon häver sig och blir tung fram till, inte alls den känslan jag är ute efter. Det har varit lite omställning att byta till bettlöst men jag upplever överlag att hästarna går bättre och är nöjdare. Som vanligt så finns det väl inga genvägar, utan jag behöver bli bättre helt enkelt. Då går det säkert på en hand med.

Träna, träna och träna lite till… Och när det känns som man fastnar, försöker jag tänka tillbaka på det som varit svårt tidigare och nu känns enkelt. Då är det i princip alltid förvänd galopp jag tänker på. Som hoppryttare hade jag helt struntat i förvänd galopp eftersom jag tyckte det var skönt att hästarna bytte själva och visste vilken galopp de skulle hålla. Att lära sig det när jag började tävla i dressyr tog väldigt lång tid och kändes avigt att rida länge. Om DET gick, så ska jag nog kunna lära mig byten i serier på en hand med. 

Tack för att ni tog er tid att läsa och om ni vill se mer av mig kan ni passa på att följa instagramkonto @WE_med_LisaGustavsson och annars kommer nya tankar och idéer nästa vecka! 


Lisa Gustavsson
13 december 2023 22:11

WE-bloggen: Mål för 2024 och en treårsplan

WE-bloggen: Mål för 2024 och en treårsplan

Jag fick väldigt mycket positiva kommentarer på förra veckans inlägg, vilket alltid är roligt! Jag ser mycket fram emot grenledarskapet i Blekinge och har redan staplat upp lite mål för 2024 samt en treårsplan. Första mötet är i januari och jag har en hel del att presentera. 

Det allra viktigaste målet för 2024 i Blekinge är att få till ett ungdoms-distriktsmästerskap med minst tre starter. Det har vi aldrig haft innan. För att åstadkomma detta , jobbar jag framåt tillsammans med distriktet för att få till en ungdomssatsning där vi kommer att ha kraftigt rabatterade träningar mot att det finns en planerad målbild för att starta WE på tävling under året. Exakt hur det kommer att se ut är inte riktigt klart och är lite beroende av vad distriktet kan sponsra med och om det finns företag som vill gå in och stötta. Är du sugen på att vara med och sponsra våra ungdomar går det bra att höra av sig, hint, hint! 

 Har ni andra erfarenheter av något liknande projekt, är det någon som har några tips eller idéer?

Barnen-är-vår-framtid
Barnen är vår framtid.

Jag var med på ett sånt projekt som tonåring, då var det såklart hoppning men vi var även med på mycket teori och jobbade med personlig utveckling samt tävlingsplanering och jag har mycket goda minnen från det projektet.   

Inom en treårsperiod är målet att Blekinge har representanter på SM både för seniorer och för ungdomar. För att lyckas uppnå detta försöker jag organisera upp träningar för svårklassryttare en gång i månaden under säsong och hålla dessa gemensamt i distriktet så alla intresserade kan vara med plus att det ska finnas ett tillräckligt stort underlag för att vi ska få hit meriterade tränare. Rätt hjälp är ju A och O för att nå framsteg.    

Ytterligare ett mål är att alla ridskolor i distriktet ska ha minst en träning per termin i WE, jag är inte så insatt i just ridskolan men vet många duktiga ridlärare som alltid svarar på frågor, så jag antar att lättast är att fråga dem vad de behöver för att kunna ha WE som en del av träningsterminen. Vad kan vi stötta med från distriktet? Kanske böcker, information eller stöttning i hur man bygger hinder? Vem vet det, kanske skulle gå att ordna ridskole-DM i WE om något år. 

Bild från DM i år.  

Jag tycker det är viktigt att ha mätbara mål att falla tillbaka på där det går att se att man faktiskt förändrar något. Tyvärr är ju ett problem att de allra viktigaste målen inte är mätbara, till exempel att ekipagen har kul tillsammans, hästarna håller sig friska och att alla ekipage oavsett ålder, erfarenhet och hästras känner sig välkomna. Det är ju något som kännetecknar WE – att alla ska vara välkomna och det är något som vi måste jobba på för att bibehålla! 

Tack för att ni tagit er tid att läsa. Vill ni följa mig närmare finns hästarna på instagramkontot @WE_med_LisaGustavsson. Vill ni se mer av gården, barn och alla andra djur så finns kontot @skrubbeboda_gard


Lisa Gustavsson
6 december 2023 17:09

WE-bloggen: ”Våga ta plats och var med och förändra!”

WE-bloggen: ”Våga ta plats och var med och förändra!”
Allt går att förändra, ett steg i taget... Foto: Lisa Gustavsson

Jag vill verkligen vara positiv och se glaset som halvfullt. På slutet har det varit lite svårt, alla sociala medier påminner ständigt om dokumentären från Helgstrand Dressage. Men inte nog med att hästvärden går igenom en kris, hela den vanliga världen är upp och ner, det går inte att titta på nyheterna utan att undra om vi som människor verkligen ska fortsätta styra. Makt och pengar har en förmåga att flytta på våra empatiska gränser tills de inte finns mer. 

Jag är inte på något sätt religiös, även om jag verkligen kan förstå hur det kan hjälpa att tro att det finns ett högre syfte med allt elände. Det är lätt att känna sig hjälplös och att man som människa är för liten för att förändra något. Vi kan inte förändra allt men alla kan göra lite. Och vi är inte ensamma. Jag tror att det stora flertalet inte uppskattar att djur behandlas illa i framgångens spår. Inte heller är det många som tycker att barn ska behöva uppleva krig och fasor. Så nu är det dags att vi går från tanke till handling.

Vi kan inte ändra allt, definitivt inte på en gång. Men vi kan göra lite och om vi gör lite varje dag, kommer förändringarna att synas. Det finns värde i att ta del av ansvaret, vi är en del av det samhälle och de kulturer som finns idag. De är uppbyggda av människor vilket betyder att människor som du och jag har makt att ändra på dem. 

Tycker man just nu att TR och bedömningar gynnar en hästhållning och ett sätt att träna som inte är bra för hästarna då får vi ju ändra på det. Det finns byråkratiska (läs tråkiga) vägar att göra detta på men likväl så finns de. Det saknas alltid folk i alla sektioner och distrikt. Ta plats! Det är viktigt att vi som inte tjänar multum på hästar vågar skapa förändring för det vi tror på och som vetenskapen säger. Tycker man till exempel att det är lite mossigt att i hoppningen får man tävla bettlöst men i dressyren får man bara göra det i egna klasser och bara upp till LA av någon anledning så får vi försöka förändra på det. 

Att ta ansvar och vara en del av utvecklingen är det bästa vi kan göra nu. Det räcker inte att sitta vid sidan och tycka att saker är dåliga. Edmund Burk sa det ganska bra. 

”Det enda ondskan behöver för att segra är att det goda ingenting gör.”

För att komma vidare ur den här krisen måste vi som inte fått våra etiska gränser förflyttade, agera. Försöka vara med vid borden där beslut fattas och göra våra röster hörda för dem som inte har några!

För mig har det steget blivit att ta över som grenledare i WE, Blekinge ridsportförbund nästa år. Det kommer inte att leda till någon världsomvälvande förändring men det ger mig möjlighet att påverka och som sagt, några små förändringar varje dag leder till stora förändringar över tid. Vad skulle ni vilja vara med och förändra? Hur skulle det kunna gå till? Tillsammans kan vi ge våra hästar rätt förutsättningar och bygga upp en sport som inte bara är tolererad av omvärlden utan beundrad! 

Tack för att du tog dig tid att läsa, vill ni se mer av vad jag gör varje dag kan ni följa mig på instagram @we_med_LisaGustavsson 

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 84 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden