Stoets brunstHur fiffigt är inte stoets biologiska upplägg som gör att fölen föds lagom till det frodiga och näringsrika grönbetet? Här lär du dig allt om brunsten.
Det hormonella samspelet
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
I början av brunstcykeln stimuleras äggstockarna att bilda en eller flera äggblåsor (folliklar), medan livmoder och livmodermun blir slappa.
Ovulering (ägglossning) sker vanligen i slutet av brunsten, då ägget mognat och äggblåsorna brister. Den tömda äggblåsan fylls med blod som inom ett dygn bildar en så kallad gulkropp. Denna producerar hormonet progesteron, som gör att brunsten avklingar.
Efter cirka 14 dagar producerar livmoderslemhinnan ytterligare ett hormon, prostaglandin, som påverkar gulkroppen att tillbakabildas. Då minskar halten progesteron och en ny brunstcykel startar.
Ökat intresse för andra hästar
Under brunsten söker stoet gärna upp andra hästar och hälsar på dem med ett pipande ljud. Om hon hör en hingst skria stannar hon upp, skjuter rygg och ”blinkar” med blygdläpparna. I den frilevande flocken är det stona som letar upp hingsten vid brunst.
Äldre ston
Hur långt upp i ålder som ston fortsätter att brunsta beror på livsmiljön och rasen. En miljö med andra brunstiga ston och närvaro av hingst stimulerar till brunst längre. Ponnyer och islandshästar kan bli dräktiga och föla när de är över 20 år, medan fullblod och varmblod kanske fortsätter brunsta men har sämre kvalitet på äggen och ökad risk för problem vid eventuell dräktighet ju äldre de blir. Fertiliteten minskar från 15 års ålder hos dem.
Det är vanligt att äldre ston börjar brunsta senare på året och har längre brunster.
Ägget finns från början
Vid födseln har stofölet redan flera tusen småägg i äggstockarna. Dessa utvecklas efter att stoet blivit könsmoget, vid ett till ett och ett halvt års ålder. Ett eller flera ägg utvecklas genom hormonpåverkan och en äggblåsa bildas. När den spricker, transporteras det mogna ägget ner i äggledaren, där befruktningen sker.
Störningar
En vanlig orsak till utebliven brunst är att stoet har ”fastnat” i gulkroppsskedet, så att det inte produceras tillräckligt mycket prostaglandin för att gulkroppen ska tillbakabildas. Veterinären kan då ge en extra dos prostaglandin, vilket brukar resultera i brunst inom tre till fem dygn. Injektionen brukar föregås av en kontroll av livmoder och äggstockar för att se var i brunstcykeln stoet befinner sig.
5 dygn varar den genomsnittliga brunsten, men stora individuella variationer kan förekomma.
Fakta
Stoets brunst
- Ökad mängd dagsljus. På vårvintern sänds signaler från ögonen till tallkottkörteln, som bildar ett flertal hormon som förbereder stoets kropp på brunst.
- Sol och värme – som gör att stoet fäller sin vinterpäls.
- Stoets hull – som bör vara normalt till lätt överhull.
- Närvaro av hingst. Noskontakt med en hingst kan medföra en extra brunst per säsong och även tydligare/bättre brunster överlag.
- Grönt gräs. Helst ska stoet ha möjlighet till vårbete innan brunstbefrämjande preparat sätts in.
- Stressfri tillvaro. Det är en fördel om stoet kan semineras hemma eller stallas upp på hingststationen för att slippa stressande transporter under brunsten.
Ljusterapi som verktyg
Ibland används ljusterapi för att få extra tidiga brunster. Det kan ske genom att antalet timmar med dagsljus förlängs genom att en lampa är tänd i stallet under max 16 timmar/dygn. Det finns även en speciell huva som kan sättas på stoets huvud och förser det ena ögat med en tidsbestämd låg dos av blått ljus. Detta minskar halten av melatonin, som hämmar stoets brunst under vinterhalvåret.
Lura kroppen
Vissa ston har täta och långa brunster med ett besvärligt beteende, vilket gör dem mer eller mindre obrukbara långa tider på våren. En åtgärd som kan hjälpa är implantat av en vattenfylld plastkula i livmodern, strax efter ägglossning. Det lurar kroppen att stoet är dräktigt och brunsterna upphör.
Fakta
Faktorer som påverkar brunst
- Ökad mängd dagsljus. På vårvintern sänds signaler från ögonen till tallkottkörteln, som bildar ett flertal hormon som förbereder stoets kropp på brunst.
- Sol och värme – som gör att stoet fäller sin vinterpäls.
- Stoets hull – som bör vara normalt till lätt överhull.
- Närvaro av hingst. Noskontakt med en hingst kan medföra en extra brunst per säsong och även tydligare/bättre brunster överlag.
- Grönt gräs. Helst ska stoet ha möjlighet till vårbete innan brunstbefrämjande preparat sätts in.
- Stressfri tillvaro. Det är en fördel om stoet kan semineras hemma eller stallas upp på hingststationen för att slippa stressande transporter under brunsten.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2021.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på