Forskaren: ”Hästvärlden är trög att ändra”

Den danska forskaren Janne Winther Christensen har alltid varit hästintresserad och fick sin första shetlandsponny när hon fyllde nio år.

Forskningskarriären inleddes med att hon undersökte det sociala beteendet hos Przewalskihingstar i en frilevande hjord i slutet av 1990-talet.
– Jag blev överraskad av hur mycket av deras beteende som liknar våra tamhästars, berättar Janne. Även de vuxna hingstarna hade stor motivation för att vistas tillsammans med andra.
– Till och med de hingstar som tidigare hade varit haremshingstar, men nu mist sitt harem, sökte upp andra hingstar, både äldre och yngre. Mitt på dagen när det var mycket insekter stod de och vilade tätt tillsammans – huvud vid svans och viftade bort flugor från varandras huvuden.

Utgångspunkt från frilevande hästar

Dessa studier har blivit ett slags rättesnöre för Janne.
– Frilevande hästar har möjlighet att visa hela sin fulla uppföranderepertoar och därför är det alltid bra att ha det som utgångspunkt för att undersöka tamhästars beteende. 

Hästvärlden är trög att ändra, de aktiva har svårt för förändring.

Janne Winther Christensen

Hästars stress har också varit i fokus i flera av de många forskningsprojekt som Janne har genomfört. I grunden är stress en förberedelse för aktivitet.
– Alla hästar upplever stress, men skillnaden är att den stress de frilevande hästarna upplever, till exempel vid brist på föda eller i samband med reproduktionssäsongen, är hästarna evolutionärt utvecklade att hantera.
– Våra tamhästar däremot kan uppleva situationer som de inte är anpassade till och det kan leda till onormalt beteende och stereotypier.

I den frilevande hästhjorden varar stressen bara en kort stund och tiden för återhämtning är lång. Detta är motsatsen till de förhållanden som en del tamhästar är utsatta för; konstant stress utan möjlighet till återhämtning.

Om hästen blir stressad i vissa situationer ska man sörja för att den i mellantiden lever i en stabil grupp, där den får lov att vara häst och kan slappna av. Om hästen upplever smärta under träningen och sedan står i en box utan social samvaro är det flera faktorer som blir fel.

Fakta

Säkerhetsträning

Exempel på säkerhetsträning är att leda hästen över en plastmatta, att trycka på en pipande hundleksak eller skramla med något föremål framför hästen. Om den belönas med en godbit när den står stilla, lär den sig att övervinna sin flyktinstinkt och blir säkrare att hantera.

Fakta

Konfliktbeteende

Det som kallas konfliktbeteende innebär att hästen blivit frustrerad, antingen av motstridiga hjälper från ryttaren eller av att utrustningen påverkar den negativt. Detta kan hos en del hästar ta sig mycket tydliga uttryck som att den vägrar att gå fram, stegrar sig eller bockar.

Långt vanligare är dock att hästen signalerar otrivsel genom att ofta skaka på huvudet, gå med gapande mun, piska med svansen, lägga tungan över bettet eller ha framsträckt, spänd överläpp.

Kronisk stress försämrar inlärningsförmågan

Stresspåslaget hos hästar som tränas i rollkur eller har alltför hårt åtspända nosgrimmor hör till sådant som Janne har undersökt.
– Inlärningsförmågan försämras på en häst med kronisk stress. Den vill inte lära sig något, bara överleva. Tyvärr ser inte folk i hästbranschen alltid samma saker som etologer. Det är fortfarande alltför många hästar inom hästsporten som uppvisar konfliktbeteende utan att detta bedöms med låga poäng eller diskuteras.

Janne har precis fått anslag till ett nytt projekt om just konfliktbeteende hos sporthästar, som kan ge mer fokus på ämnet framöver.

Janne har gjort sig känd som en rakryggad forskare som inte är rädd för att presentera slutsatser som kritiserar traditionen inom hästsport.
– Jag brinner för ämnen som gör skillnad för hästens välfärd, eller för barn och ungas säkerhet när de umgås med hästar. Hästvärlden är trög att ändra, de aktiva har svårt för förändring. Det var länge sedan inlärningsteorierna forskades fram på höns och råttor och hundvärlden har snabbt tagit till sig positiv förstärkning, medan förändringar i hästvärlden går långsamt.
– Om någon vill diskutera min forskning är de alltid välkomna att ringa mig och så tar vi en diskussion!

Stress och inlärning hör samman. En häst som har en nyfiken och orädd inställning har lätt att lära sig nya saker. Jannes forskning har visat att detta grundläggs redan hos fostret.
– Fölets beteende styrs i hög grad av miljömässiga faktorer och dessa står stoet för, både under fosterstadiet och när fölet är fött. Isolering, ostabila hästgrupper, olämpligt foder eller brist på möjlighet att röra sig hör till de kroniska stressfaktorer som kan göra avkomman mer rädd och stresskänslig.

Min träning har ändrats markant sedan jag lärde mig inlärningsteorierna. 

Om stoet är positivt inställt till män-niskor och gärna låter sig fångas, ryktas och ledas, tar fölet efter hennes beteende.

Hanteringen av stoet under fölets första fem dagar kan grundlägga en god relation till människan.
– Är hon dessutom en trygg individ som inte reagerar med flykt inför nya saker blir fölungen mer orädd och kommer att ha lättare att ta till sig inlärning.

Träna det dräktiga stoet

Janne uppmanar därför stoägare att lägga tid på att träna det dräktiga stoet så att hon inte är rädd för nya föremål som plastmattor, uppspända paraplyer och liknande. Detta gäller även surrogatston, de påverkar fölet under fostertiden i precis lika hög grad som ston som bär sitt eget föl. 

Genom livet har Janne haft en rad egna hästar. I dag har hon ett danskt varmblod, två islandshästar och en shetlandsponny. På frågan om hennes forskning har lett till att hon förändrat sin egen hästhållning eller träning, svarar hon:
– Ja, jag har ändrat riktigt många saker genom åren!
– I dag går mina hästar på lösdrift året runt och får mest grovfoder. Och min träning har ändrats markant sedan jag lärde mig inlärningsteorierna. Dessutom övar jag säkerhetsträning med mitt danska varmblod, baserad på resultat från mina forskningsprojekt.

Fakta

Galen i vattensporter

• Namn: Janne Winther Christensen.
• Bor: Viborg i Danmark.
• Gör: Lektor vid institutet för husdjurs- och veterinärvetenskap vid Aarhus Universitet. Undervisar och forskar kring djurvälfärd. Var styrelseordförande i ISES 2017 till 2019. Har genomfört eller deltagit i en lång rad forskningsprojekt (läs mer här: Janne Winther Christensen/Publikationer/Forskning/Aarhus Universitet (au.dk).
• Brinner för: Ökad hästvälfärd.
• Okänd talang: Jag är galen i vattensporter – vindsurfar, åker vattenskidor och wakeboard.

Forskning i urval

Detta är några av de områden där Janne Winther Christensen genomfört/medverkat i vetenskapliga studier:

•   Hur hästar använder vindskydd.
•  Ryttarens påverkan på hästens hållbarhet.
•  Konfliktbeteende hos islandshästar vid tävling.
•  Akut stress och långvarig belastning av träning i LDR (low-deep-round) huvudform.
•  Stoets inverkan på fölets stress och framtida inlärningsförmåga.
•  Ridsäkerhet och undvikande av arbetsolyckor inom hästbranschen.
•  Ridbarhetstesters effekt på hästen.
•  Hur sportponnyer påverkas av ryttarens vikt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.