Forskningsnyheter: Hjärna och tarmflora hör ihop

På humansidan vet vi att hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, kallat tarm-hjärna-axeln. Forskare i Frankrike och Spanien menar att detsamma kan gälla hästar.

Tarmen reagerar på den känsla som hjärnan ger meddelande om. För hästars del kan det innebära att stereotypa beteenden och aggression kan kopplas till tarmhälsa.

I den fransk/spanska studien undersöktes blod- och träckprov från 185 friska sporthästar med åtta månaders mellanrum. Hästarnas miljö var likartad, men de tränades för olika hästsportdiscipliner.

Bland de 41 faktorer som kontrollerades fanns utfodring, strö, uppstallning, uppförande, pH-värde i träcken samt förekomsten av svampar och protozoer (encelliga urdjur).

Det fanns stora variationer i tarmfloran i hästarnas träckprov, när forskarna jämförde det första och andra provet. Hög stress, såväl fysisk som mental, var det som mest påverkade tarmflorans sammansättning. Hästar som stod i samma stall och med samma foder, hade förändringar i tarmfloran som direkt kunde kopplas till träningen. Stor variation i tarmfloran sågs även mellan hästar som stod på halm respektive spån/träpellets.

Också beteenden som tyder på mental oro, som mycket vaksamma hästar eller förekomsten av orala stereo-typier, kunde kopplas till tarmflorans sammansättning.

Ryttare överskattar hjälmens skydd

Ridhjälmar är viktiga som skydd mot skallfrakturer och andra svåra skador, men de är inget universalmedel för att skydda mot hjärnskakning. Detta säger professor Alice Theadom, ledare för hjärnskadeforskningen vid Auckland universitetet i Nya Zeeland.

Hon har genomfört en enkät med närmare 1 500 personer inom all slags hästsport samt föräldrar till ridande barn.  Där framkom att endast 17 procent av de svarande insåg att hjälmen inte skyddar mot hjärnskakning.
– Det krävs mer upplysning om användande av hjälm, mekanismen bakom skador och undervisning i fallteknik för att minska risken för skador och ändra beteende hos ryttare, påpekar Theadom i sin rapport.

Travare snabbare barfota

Tävlingsdata från 75 000 starter i travlopp visade att hästarna blev i medeltal 0,7 sekunder snabbare per kilometer om de tävlade utan skor. Bäst var skor bak och barfota fram, då undveks galopp.  Hovarna måste dock vara av bra kvalitet för att tåla barfotalopp utan att blöda. Barfota är förbjudet på vintertravet.

Hästfynd visar vägen

En bortglömd bergsrutt genom fjäll- och glaciärområdet Breheimen i Norge har kunnat kartläggas tack vare fynd av hästgödsel, hästskor och skelettben från häst. De hästrelaterade fynden visar att det varit en transportväg som användes från år 300 till cirka 1500-talet, mest använd av vikingarna runt år 1000.

Ingen förbättrad sårläkning av LED-ljus

l Peter Michanek, SLU, har undersökt effekten av behandling med LED-ljusapparat (pulserande rött och infrarött ljus med låg våglängd) på sår.

Två identiska sår skapades på var sida om halsen på åtta friska hästar, där det ena såret ljusbehandlades och det andra lämnades obehandlat.

Studien avsåg att jämföra hur snabbt såren minskade i storlek och tiden för läkning.

Ingen skillnad mellan ljusbehandlade och obehandlade sår kunde ses, däremot tog det något längre tid innan de ljusbehandlade såren var fullständigt läkta.

Källor:

• Priming for welfare: gut microbiota is associated with equitation conditions and behavior in horse athletes. Mach, N et al. Sci Rep 2020.
• Effect of infrared and red monochromatic light on equine wound healing. Michanek P et al. Equine Veterinary Journal 2020.
• Crossing the ice: an Iron Age to medieval mountain pass at Lendbreen, Norway. Pilø L et al. Antiquity 2020.
• Benefits and risks of barefoot harness racing in Standardbred trotters. Solé, M et al. Anim Sci J 2020.
• Concussion knowledge, attitudes and behaviour in equestrian athletes. Theadom A et al, Journal of Science and Medicine in Sport 17 maj 2020.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2020.