Veterinärt
15 maj 17:21
Ridsportplus

Forskningsnyheter: Klättring ger allround-effekt

Ingrids insikterBackträning är bra för de flesta hästar och det hjälper hästen att träna såväl balans som kroppsuppfattning. Detta är ett av ämnena som Ridsports Ingrid Andersson samlat på sig i sin senaste sammanställning - här hittar du de senaste forskningsnyheterna.

Forskningsnyheter: Klättring ger allround-effekt
Klättring är bra träning (bilden har inget samband med texten). Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Backträning är bra för de flesta hästar, oavsett disciplin, påpekar den engelska veterinären Liz Brown i Horse & Hound. Utöver förbättrad kondition, innebär det träning av hjärta, kärl och blodcirkulation och att musklerna stärks.

Det hjälper även hästen att träna sin balans och proprioception, kroppsuppfattning. Denna kan vara avgörande för hur väl en fälttävlanshäst klarar terräng­banans nivåskillnader, svängar och hindertyper. Det kan också ha en skadeförebyggande effekt hos alla hästar, som lättare klarar att återfå balansen om de skulle halka eller tappa fotfästet. Effekten av den muskulära träningen skiljer sig mellan uppförs- och nedförsbacke. Vid klättring uppför är det bakdel, hals och rygg som får arbeta, medan frambenen avlastas.

Att klättra nedför stärker hela framparten: bröstmusklerna, överarmen och bogen. Samtidigt måste quadricepsmusklerna stabilisera och balansera upp hästen. Dessa muskler stödjer patella och bakknäet, så en gradvis stegrad träning både upp- och nedför en backe hjälper till att få god stabilitet i området kring bakknäet.

Klättringen kan utföras i alla gångarter, på rakt spår eller på snedden. Huvudsaken är den successiva tillvänjningen, så att ryttaren inte är alltför ambitiös i början och låter hästen klättra alltför brant eller för länge.


Istock-1189549224
Vildhästar (bilden har inget samband med texten). Foto: iStockphoto

Vilda hästar tålde hög maskbörda

l På Sable Island utanför Kanada lever en hästhjord som aldrig har avmaskats. Vid undersökning av 35 döda hästar och 281 träckprov från levande hästar fann man flera uppseendeväckande fakta: De vuxna hästarna hade mycket av stor blodmask, mest av arten Strongylus equinus, som är ytterligt ovanlig hos tamhästar.

Hästarna tålde hög maskbörda, i medeltal 689-1100 EPG. De hade även spolmask och lungmask, den senare anses spridas genom åsnor, men sådana har inte funnits på ön på 60 år. Unghästarna hade företrädesvis små blodmaskar.

Källa: Not playing by the rules: Unusual patterns in the epidemiology of parasites in a natural population of feral horses (Equus caballus) on Sable Island, Canada. Emily Jenkins et al. International Journal for Parasitology: Parasites and Wildlife.


Multiresistenta bakterier i träckprov

I en undersökning av träcken hos 225 friska kanadensiska hästar bar 209 av dem på E. coli-bakterier. 46,3 procent av dessa var multiresistenta mot tre eller fler antibiotika. Forskarna oroas framför allt av att en del bakterier bar på gener för ESBL, så att de kan bilda bakterier som är resistenta mot bredspektrig antibiotika.

Källa: Prevalence, Risk Factors, and Characterization of Multidrug Resistant and ESBL/AmpC Producing Escherichia coli in Healthy Horses in Quebec, Canada, in 2015–2016. de Lagarde, M  et al. Animals 2020.


Synkad puls

Häst och människa uppnådde samma känslomässiga puls (HRV, heart rate variability) när hästen själv kunde nosa på och undersöka en människa som satt i en stol, eller låta bli. I två andra försök, där hästen inte undkom att ryktas eller där häst och människa var åtskilda av boxgallret, blev inte deras HRV gemensam.

Källa: Quantitative heartbeat coupling measures in human-horse interaction, publicerad i Proceedings of the IEEE 38th Annual International Conference of the Engineering in Medicine and Biology Society. Paolo Baragli et al.


10 liter saliv produceras när hästen äter ett kilo hö, medan tuggandet av ett kilo korn ger mindre än tre liter saliv.


Ryggen
Förändringar i halskotorna C6 och C7 behöver inte alltid innebära smärta för hästen. Illustration: ABC of the horse/Pauli Grönberg

Röntgenfynd inte alltid vägledande

l Det är förhållandevis vanligt att varmblodiga ridhästar har förändringar i området kring halskotorna C6 och C7, som ligger närmast bröstkotorna. Man har tidigare antagit att detta kan vara orsaken till flera olika symtom som smärta, stelhet i halsen och ataxi.

Motsatsen framkom i en nyligen publicerad studie, gjord på 245 hästar med en kontrollgrupp om 132 hästar. Studien visar att det var vanligare med röntgenfynd i halskotorna hos de hästar som inte hade några kliniska symtom, än hos de som uppvisade sådana.

Forskarna påpekar att detta oväntade resultat visar att röntgenfynd i C6 och C7 inte alltid medför att hästen är besvärad av dem eller uppvisar symtom.

Källa: Caudal cervical vertebral morphological variation is not associated with clinical signs in Warmblood horses. Veraa S et al. Equine Veterinary Journal 52, 2020.


Fakta

Tre lärdomar från förvildad hästhjord – Enligt beteendeforskaren Sue McDonnell, USA:

  1. Hästar lär sig bäst genom ett direkt bemötande. Därför är positiv förstärkning effektivt för att upprätthålla och återfå lydnad hos hästen.
  2. En häst som är underlägsen vill dra sig bort från övriga. Bland tamhästar är detta ofta omöjligt i en liten hage med en enda central plats för foder och vatten.
  3. Hingstar är aktiva föräldrar. I en naturlig miljö står hingstarna för en stor del av föräldraskapet. 

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 123 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden