Forskningsnytt: Mycket kan stressa dressyrhästen

Debatten kring stressade dressyrhästar har ofta kommit att handla om vilken typ av betsling som används, men resultatet av en ny brittisk studie visar att hästarna påverkas av en komplex kombination av faktorer. Det kan vara ryttarens skicklighet, huvudets position och träningssätt.

Forskarteamet följde 135 hästar på olika dressyrtävlingar och noterade tecken på konfliktbeteenden, som piskande med svansen, huvudskakningar och att hästarna gick med öppen mun. Allt detta var vanligt, oavsett om hästarna hade kandar eller träns.

– Det är hur kandaret används, inte betslingen i sig, som kan skapa problem, sade en av forskarna, Sebastian McBride. Ryttarens förmåga att rida på kandar med känslig hand är avgörande.

Hästarna i studien gick alla stundtals med öppen mun. Piskande med svansen förekom hos 86,7 procent av dem, vilket visar den generella förekomsten av konfliktbeteende på dressyrtävlingar.

– Att försöka bedöma hästars mentala välbefinnande är komplext och kräver fokus på evidens. Vår studie bidrar till forskning som stöder välgrundade beslut angående hästars välfärd inom ridsport, sade McBride.

Källa: Influences of double versus snaffle bridles on equine behaviour at dressage competitions and factors that interact with their effect. Rifka Faithfull et al.

*****

Andra hästar lockade till rörelse

Brasilianska forskare fick en grupp hästar att börja röra sig på ett rullband genom att visa en film på hästar som travade. Jämfört med en annan grupp av hästar som bara såg en tom galoppbana, blev de mycket intresserade och kom själva i gång att röra på sig. Detta var ett bra sätt att få hästarna att gå framåt utan att behöva använda spö.

Källa: Social facilitation of trotting: Can horses perceive and adapt to the movement of another horse? Paulo Moreira Bogossian et al.

*****

Minska antibiotikabehovet

Vaccin mot kvarka och lokal behandling av CEM (smittsam livmoderinflammation) är två förebyggande åtgärder som kan användas för att minska användningen av antibiotika till hästar. 

Överanvändning av antibiotika har medfört att vissa bakterier har blivit resistenta mot detta viktiga läkemedel. Risken för resistens minskar om antibiotika inte används i onödan och att fokus läggs på olika förebyggande åtgärder. En viktig sådan är ökad vaccinationsgrad mot kvarka, enligt en pågående studie vid SVA.

Källa: Bekämpningsprogram kvarka. Pågående pilotprojekt, Gittan Gröndahl, SVA.

*****

Osteoartrit kommer med åren

Hälften av hästar över 15 år som uppsöker klinik av någon anledning, har osteoartrit. Detta är en progressiv försämring av ben, ledbrosk och mjukvävnad. För hästar över 30 år stiger den siffran till mellan 80 och 90 procent.

Källa: Prof Johan Bröjer om den åldrande hästen, djurskyddskonferens SLU 2025.

*****

1 …

… av 200 brittiska hästägare visste att deras häst hade blåsljud på hjärtat, trots att var femte häst hade detta.

*****

Den moderna hästens djupa rötter

Ett stort genombrott har skett i kartläggningen av hästens allra tidigaste historia. För första gången har forskare lyckats rekonstruera genomet av en utdöd hästart, Equus mosbachensis, som levde för ungefär 300 000 år sedan. 

De fossila fynden av hästben gjordes i tyska Schöningen och är exceptionellt också för att hästbenen legat bevarade i vattenmättade sediment med låg syrehalt, vilket har skapat naturliga förhållanden som har skyddat DNA.

Tidigare fynd av hästben har gjorts i grottor eller permafrost, där DNA bara kunnat bevaras runt 240 000 år. 

De nu funna hästfossilen tillhör en genetisk linje som gett upphov till alla moderna hästraser.

Källa: Mitochondrial genomes of Middle Pleistocene horses from the open-air site complex of Schöningen. Arianna Weingarten et al.

*****

Tre  frågor …

… och tre svar om behandling med PRP (blodplättsrik plasma): 

1. Hur går det till? 
   Blod från den aktuella hästen centrifugeras för att blodplättar och tillväxtfaktorer ska koncentreras. Plasman injiceras sedan i området som ska behandlas. 
2. Till vad? 
   Senskador och ledinflammation för att stimulera kroppens egen läknings- och föryngringsförmåga.
3. Är det effektivt? 
   Ja, på kort och medellång sikt. Långsiktig effekt beror på skadans omfattning och övrig behandling.

Källa: Efficacy of platelet-rich plasma in the treatment of equine tendon and ligament injuries: A systematic review of clinical and experimental studies. J U Carmona och C López.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 18/2025.