Häng med hem till en SM-vinnare

I yngre år samlade Robin Ingvarsson SM-guld. Därefter har han samlat kunskap och erfarenhet som beridare i stora hoppstall i Sverige och Norge. Nu är 28-åringen redo för en ny utmaning som proffsryttare i Team Ingvarsson.

Ingvarsson – ett efternamn som klingar välbekant? Lika bra att reda ut Robins släktförhållanden med en gång. Mamma heter Anneli Ingvarsson och pappa Per Johansson, båda med rötterna i ridsporten sedan ytterligare en generation tillbaka.

Anneli är tränare och har varit tävlingsryttare främst i fälttävlan, liksom sin bror Sven, landslagsryttaren och på sin tid uttagen till OS. Pappa Per driver familjeföretaget C-R Johansson Åkeri men har också gjort sig ett namn som hinderbyggare och en i gänget som arrangerade Varbergs Summer Horse Show.

Robin har två systrar, Maria och Anna, tävlingsryttare på fritiden. Morbror Sven driver ett försäljningsstall, Måsel AB, numera Robins arbetsplats. Sven är pappa till Karl-Marcus och tvillingarna Karl-Philip och Karl-Jacob, som har tagit en paus från tävlingslivet för att helhjärtat satsa på yrkeskarriär respektive studier.

Gick restauranglinje
Sitt första SM-guld vann Robin för 18 år sedan på B-ponnyn Clement’s Choice, samtidigt som den två år äldre systern Maria tog guld i kategori C med Take That. Året därpå blev det ett nytt guld för Robin på legendariska Grey Bray, även den ponnyn i kategori B (numera pensionär hos en annan av sina ryttare, Alexander Zetterman).

Så där höll han på i flera år, Robin. Vann SM-guld såväl individuellt som i lag tillsammans med ryttare i Varbergs Ridklubb, vilka oftast var systern Maria och kusinerna Karl-Marcus, Karl-Jacob och Karl-Philip.

Efter ponnyåren följde SM-guld som junior (Huldas Karin) och young rider (Coco Chanel) samt EM för juniorer i Aten. Efter restauranglinjen på gymnasiet började livets allvar för Robin. Först som beridare och unghästutbildare hos Pia Levin på Flammabygget. Därefter var han hos Royne Zetterman i Hässleholm. Varvade liknande jobb i Norge med en sväng hos morbror Sven i Kungsbacka.

Nu är Robin hos Sven igen, den här gången med huvudansvar för de lite äldre hästarna. Ett uppdrag som passar en ryttare med utpräglad tävlingsinstinkt.

Robin och Showman S, en av flera svenskfödda hästar som finns i stallet. Foto: Annika Karlbom

– Jag gillar att fajtas om jag känner att jag har en chans, säger Robin, när Ridsport träffar honom på Stall Måsel i hästtäta Kungsbacka en solig måndagseftermiddag. Vi pratar om livet efter Robins ”guld-år” och att en unghästutbildare måste vara beredd på att ta några steg bakåt om hästen inte är med på noterna.

Samma sak gäller klivet från framgångsrik ungdomsryttare till senior.

– Som senior tävlar du mot så många fler duktiga ryttare än som junior eller young rider. Då går det inte att bara sitta och vara nöjd. Man måste vara öppen och ta till sig nya kunskaper för att utveckla sig själv, säger Robin.

Blivande storstjärnor
I vardagslag rider Robin sju-åtta hästar per dag. Vem vet, någon av dem är möjligen en blivande OS-häst.

Båda Lisen Bratt Fredricsons OS-hästar Matrix och Casanova har gått i Stall Måsels ”grundskola”. Under åren har ett antal blivande storstjärnor travat eller galopperat uppför klätterbacken på Sven Ingvarssons anläggning. När Robin tävlar har han inte fullt lika många hästar med sig som han rider hemma.

– Varje tävlingsrunda ska vara en start med kvalitet oavsett om det är dagens första eller sista start. Då fungerar det inte att starta alltför många hästar i samma meeting. Åtskilliga timmar koncentrerad ridning såväl vardag som helg ställer krav på ryttarens grundkondition. Det har Robin klart för sig.

– Jag tränar på gym och springer allt emellanåt.

Kvalitet är ett ord som nämns flera gånger under vår pratstund. Kvalitetstanken verkar genomsyra det mesta på den här anläggningen. Inte minst är kvalitetsaspekten viktig vid urvalet av nya unghästar till försäljningsstallet. Den biten är morbror Svens ansvar.

– Sven letar upp de nya hästarna men ofta följer jag med vid ett senare tillfälle och provrider dem, säger Robin.

Sven Ingvarssons bakgrund som fälttävlansryttare har påverkat utformningen av anläggningen. Ett genomgående drag är att de unga hästarna får växa upp i en omväxlande miljö. Här finns det mesta på nära håll. Kuperade hagar, klätterbacke, ridhus, utomhusbanor med olika underlag – inklusive gräs, en galoppbana som delas med Åbytravet och vid behov en veterinärklinik på gångavstånd.

– Hästar i åldern fyra till sju år växer fortfarande men utvecklas olika. Det är väldigt viktigt att matcha dem rätt, låta dem göra saker som de tycker är roligt och förstås träna upp grundfysiken för den framtida hållbarheten, säger Robin.

Utbildningen går också ut på att stärka hästarnas självförtroende, att bygga upp en bra relation med ryttaren.

– En välutbildad tävlingshäst litar på dig som ryttare och reder ut knepiga situationer på tävlingsbanan. Har jag en nära relation till hästen känner jag dessutom i tid om något är galet. Då finns bara en utväg. Att ta några steg tillbaka.

Robin och hästskötaren Matilda Svensson är ett bra team, både på hemmaplan och på tävlingsbanorna. Foto: Annika Karlbom

Glimten i ögat
I begreppet kvalitet ingår ett gott team runt den tävlande ryttaren. Där har Robin det bra förspänt och det är han också mån om att framhålla. Matilda Svensson, hästskötare med glimten i ögat, vet hur hon ska hantera de fyrbenta såväl som deras pilot.

Kollegan Pontus Berndtsson rider stallets yngsta hästar. En envis och duktig kille, som i motsats till Robin, har tagit sig upp i ridsporten utan uppbackning och stöd hemifrån. Och sist men inte minst tillhör Sven Ingvarsson teamet, tränare, hästägare och arbetsgivare i en person. En tränare som finns med på tävling dessutom.

Robin har hjälp av Pontus Berndtsson att rida de yngsta hästarna i stallet. Foto: Annika Karlbom 

– Sven passar samtidigt på att leta efter nya hästar, säger Robin och tillägger;

– Inne på banan, där är man ensam. Utanför banan finns konkurrenterna som också är vännerna, ryttarens umgängekrets under de flesta av årets veckoslut.

Om du har en ledig helg?
– Det händer så sällan att jag knappt vet vad jag ska göra. Då försöker jag träffa gamla kompisar som inte rider. Ibland är det skönt att prata om något annat än hästar.

Säsong året om
Till skillnad mot när Robin började tävla för närmare 20 år sedan, då sporten tog vinterledigt efter jul, är det numera säsong året om. Sporten förändras. Underlagen har blivit bättre, tävlingsplatser byggs ut. Även om allt fler tävlingar i Sverige håller internationell standard ser Team Ingvarsson till att stallets hästar också tävlar utomlands. Vid Ridsports besök var en tävling i Belgien inplanerad.

– Hästarna behöver lära sig att resa och uppleva hur det är att tävla utomlands. Det tillhör hästarnas utbildning. Marginalerna är så små att man måste tänka på allt.

Ponnyerfarenhet
Robin varvar beridarjobbet med egna träningar på Stall Måsel och hemma hos sambon Felicia Brundin. Dit kommer såväl storhäst som ponnyryttare.

– Ponnyåren är viktiga, säger Robin, som mer än de flesta tränare har egen erfarenhet från ponnysporten.

– Det är en utmaning att i ord kunna förmedla kunskap och känsla till unga ryttare.

Varje onsdag är det pay and jump hos stall Måsel. Robin bygger banan. Han och Pontus hoppar stallets egna hästar och hjälper andra ryttare om de vill ha hjälp.

– Det händer att jag ligger vaken på natten och funderar på hur jag ska få till en rolig och utvecklande bana.

Riklig tillgång till olika hindertyper underlättar förstås. Hos Stall Måsel finns det mesta i hinderväg. Per (Johansson), Robins pappa, tillverkar och hyr ut hinderparker till tävlingsarrangörer. En av kunderna är Gothenburg Horse Show.

– Ingen unghäst ska behöva vägra ut sig på en tävling för att den aldrig har sett en blå vattenmatta eller hoppat en mur. Samspelet med hästen tränas över låga hinder, säger Robin.

Ska visa vad de går för
Hästar kommer, hästar går. Lovande talanger hamnar hos ryttare som tävlar på elitnivå. Det hör till livet som beridare i ett försäljningsstall. Sven Ingvarsson behåller sina saluhästar tills de har visat vad de går för, oftast två år.

Hansson WL, en 8-åring efter Hip Hop, uppfödare Walltorps Lantbruks AB, har visserligen meriter från svår klass men varken Sven eller hans beridare vill släppa i väg den 8-åringen än på ett tag. Kanske läge att avslöja vilken utmaning som väntar på Robin.
Han satsar på att vinna SM. Helst ganska snart. (vilket han alltså gjorde i slutet av nobember, reds. anm.)

Om det går enligt planen har Hansson en viktig roll i den utmaningen. Ett SM-guld som senior är vad som behövs för att Robins guldsvit ska bli komplett.

Fakta – Robin Ingvarsson
Ålder: 28 år.
Gör: Proffsryttare med huvudansvar för tävlingshästarna på stall Måsel AB, C-tränare.
Bor: I Borås.
Klubb: Varbergs Ridklubb.
Familj: Sambon Felicia Brundin.
Tävlingsmeriter: Individuellt SMguld som ponnyryttare, junior och young rider. Flera lag-SM samt guld från inomhus SM i november 2016.

Text: Annika Karlbom