Linda Algotsson säljer sin OS-häst

Familjen Algotssons uppfödningar har under många år dominerat svensk fälttävlan, och även Fairnet (val -06, e Feliciano-Dalby Jaguar xx) kommer från Läckeby utanför Kalmar. Fairnets mormor är Princess Fair, som bland annat var mor till Stand by me, My Fair Lady och La Fair, Linda Algotssons tidigare mästerskapshästar.

Tillsammans med Linda var Fairnet reservekipage på plats under OS i Rio 2016, och efter att Anna Nilssons Luron strukits fick ekipaget starta. De hade en tuff terrängrunda men avslutade med fin hoppning. Några fler mästerskap med Linda blir det dock inte för Fairnet.
– Han har egentligen varit till salu det senaste året, jag tror att han kan göra en yngre ryttare glad, eller den som vill lära sig mer – han har även gått 1,40-hoppning och han går MSV A dressyr utan problem. I fälttävlan har han ju sett i stort sett allt.

Du känner inte att du har mer att hämta i Fairnet?
– Jag har ju hamnat i frysboxen, efter allt med förbundskaptenen, så jag känner väl att då kan även Fair Spot (Lindas andra topphäst, reds anm) vara till salu till rätt köpare. Det är inte så att jag måste samla på mig massa hästar. Jag tycker det är tråkigt att inte vara aktuell för mästerskap men jag kan bara kämpa på och göra mina resultat. Jag är inte med i någon trupp för tillfället, konstaterar Linda Algotsson.

Står utanför landslaget

Diskussionerna med förbundskapten Fredrik Bergendorff uppstod för tre år sedan, vid årsskiftet 2016-2017. Sedan dess har Linda Algotsson gjort sin egen satsning, men inte ridit några mästerskap.
– Vissa dagar är det svårt med motivationen, när man inte har ett mästerskap att se fram emot. Jag har alltid levt för mästerskapen – jag red mitt första 1989 – och när man har hästar som kan gå där, så är det så himla tråkigt att vara utanför. Det tär på en, såklart.

Utöver Fairnet är det Fair Spot (val -09, e Balougraph-Levantos II) som har fått stå för starter i de högsta klasserna de senaste åren – i höstas blev det bland annat en placering i lång fyrstjärnig klass i Sopot. Valacken har fortfarande en del kvar att lära på högsta nivån, och i stallet finns också fler lovande, yngre hästar. Men att det blir fälttävlan i fortsättningen är inte längre självklart för Linda Algotsson.
– Jag står och väger lite mellan grenarna – ska man fortsätta med fälttävlan eller satsa mer på hoppningen? Det är betydligt enklare och billigare att hålla på med hoppning, det är jättekul men blir ju inte samma satsning med internationella starter. Så jag står nog i ett vägskäl nu, sammanfattar hon.

Vad kommer att avgöra vilken väg du tar, tror du?
– När jag hade ridit unghäst-VM i höstas så var jag så trött på fälttävlan, det var ett så dåligt arrangemang och de lyssnade inte på ryttarna överhuvudtaget. Det regnade mycket och det var verkligen inte för hästarnas bästa – det var ledsamt att se de här fina unga hästarna efter terrängen. Men samtidigt så tittar man på tävlingsterminen nu och ser flera av de roliga, fina tävlingarna och då blir man ju lite sugen… Så just nu vet jag inte.

Fick hedersmedalj av FEI

Att sluta med hästar är dock inget alternativ för ryttaren som ridit fem OS, fem VM och ett antal EM. För ett år sedan fick hon en hedersmedalj av FEI för sina insatser.
– Jag har flera fina unghästar i stallet, så det är ingen brist på hästar. Det ska ju vara ett omlopp, tar man in nya unga hästar måste några av de gamla flytta på sig – det är så det måste vara, annars blir det ingen utveckling. Så länge jag tycker det är roligt att hålla på att rida och utbilda hästar – jag är ju ändå bra på det – så får jag väl fortsätta med det, konstaterar Linda och fortsätter:

– Att fortfarande kunna leva på min sport är ju fantastiskt, jag har gjort det här i över 30 år nu. Och så tycker man alltid att de yngre hästarna är ännu ett strå vassare än de man har haft, det finns alltid en förhoppning om att det står en OS-medaljör i stallet. Och så lär man sig nya saker varje dag, så det är fortfarande spännande.

När det gäller Fairnet ser Linda gärna att han hamnar hos en ryttare som kan ta med honom ut på fler mästerskap.
– Det skulle vara roligt om han kunde göra ett bra jobb med en ungdomsryttare – tänk om han kunde få gå EM, det vore ju skitkul. Hittar man en ryttare som han verkligen trivs med så gör han allt för en. Det viktigaste är att det är ett bra hem och att han får vara hos någon som tycker att han är bäst i världen.