Mer barbacka åt folket!

Vi byter hästar idag och Marianne börjar med ”Chairman ”hästen, den växer för var dag jag ser den, så fin att rida, känslig, stadig och alltid villig att göra sitt bästa. Och så har den inte alltid varit! Kyra berättar om en unghäst som inte ville som de ville… Gå från gårdsplan, gå på tygeln, byta galopp… Nono, den ville själv bestämma det mesta! Men de mognar med åldern och de börjar lyssna först och svara sen istället för tvärtom som vissa unghästar gör i perioder.

Marianne hittar mer feeling för var dag i jobbet med inverkan från skänkeln.-Men om jag gör så här då doppar jag ju tån…??!! So what….if the horse get quicker. Stigbygeln är något som foten vilar i, inte använder till att trycka mot, säger Richard.

Jag undrar om inte allt för mycket läsa och rida ur ridinstruktionsböcker gör oss för rädda att experimentera med vår egen ridning och verkligen KÄNNA! Om det hämmar vår inverkan för mycket måste man bli mer öppen för att olika ekipage hittar till samma mål men på olika sätt, även om grunderna är detsamma och målet! Vi är alla fyra som är här överens om att år av instruktioner från olika tränare och ridlärare ända sedan man var lite flicka har präglat ens ridning. Vissa ord glömmer man aldrig… Då får man vara glad om det ordet åtminstone var rätt!

Jag är till stor del självlärd från början, visst har ridskolan funnits där i ryggen hela tiden, först Högboridklubb, sedan Äppelvikens ridskola, Bollnäs osv. Men jag åkte hem till gården hos pappa i Österfärnebo helger och lov, och red allt jag hittade, ardenner, nordsvensk för det mesta, då pappa körde i skogen som yrke på 70 talet. Men även shettis och travare har funnits där att experimentera på genom åren som liten till tonåring. Stackars hästar!!!

Men med tanke på dagens rika samhälle (Sverige bla.) där det är en hel del barn som får egen, duktig ponny direkt och dessutom rider för procent eller felfritt tidigt. Jag funderar hur ridkonsten kommer att se ut om 50 eller 100 år??

JAG fick rida MAX idag, jag erkände direkt att detta är premiär på en sådan välskolad häst med sådana meriter… Kan bli nervös igen! Men nej, jag känner mig trygg här nu och kom genast till ridning. (även om jag red iväg i trav lättridning som en unghäst skall gå det första jag gjorde…. Uupppsss!)

Fick känna på samling på hög nivå, rida några övergångar mellan piaff och passage, prova en hel piruett och njuta och lyssna. Inte glömma att hålla kontakten med hästens mun i armbågen och inte mjukna så fort jag vill framåt. Det finns flera sätt att rida framåt sa Kyra, kvickt eller stort, bägge kräver kontroll och känsla inte bara låta hästen välja, då springer den bara iväg på det sätt som är lättas för den!

Hanna jobbade med galoppombyten och att hålla hästen samlad för att få luft i bytet. För lång häst och du hinner verkligen inte med dina ettor på en diagonal konstaterade hon själv då vi satt på bänken! Agneta hittade en mjuk och effektiv sits som Edit gillade, hon är verkligen skolhästen rr 1, om du klämmer eller är passiv stannar hon och undrar ”vad vill du egentligen?”.

Richard fortsätter enträget att ge oss bilder på vad han menar är väsentligt i sitsen, är det inte ballonger eller bollar, eller spiraler så är det cykeltrampor, pilar och framförallt ”kramar”. ”Did you hug your horse today” har han döpt en av sina clinic till… skänkeln skall mjukt krama om hästen strax under knät och tillåta energi upp under lår och säte som är omöjligt om man sträcker skänkeln bakåt och försöker trycka sig ner genom ryggen. Mer barbacka till folket konstaterar vi som avslutning… Tänk efter hur ni sitter när ni rider utan sadel för att följa hästen så får ni en bra bild.

Jaha hem och rycka av sadeln på sina hästar och sina elevers hästar….!!!