Rebeckas projekt: PT för fölston

Rebecka Olin är bara 22 år gammal, men har redan gjort lumpen och läst en tvåårig utbildning till equiopat. För att inte tala om att hon startat eget företag, och genomfört ett projekt där hon undersökt hur ston som haft föl kan rehabiliteras bäst. 

– Jag ville titta på hur dräktigheten påverkat hästarna ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Jag brinner för hästvälfärd och har funderat på hur ston bör behandlas innan de går in i sporten efter en dräktighet. Jag tycker att det är väldigt intressant med hästens rörelsemekanik, så det blev en blandning av två intressen, säger Rebecka Olin. 

Projekt – inte vetenskap

Hon är noga med att säga att hennes projekt inte handlar om någon vetenskaplig studie, även om hon försökt gå metodiskt till väga. 

– Det är därför jag kallar det ett projekt. Jag pratade med en veterinär som sa ”det är ingen som tänkt som du innan, du är inte klok”, och vad jag förstod stämde det, jag hittade inga liknande projekt när jag letade. 

Bland kunder och bekanta kunde Rebecka Olin hitta fyra ston, två dressyr och två hopp, som hon åkte till två gånger i veckan. Hon ville se hur sambandet mellan rygg- och magmuskler fun-gerade när en häst gått med ett tungt föl i magen. 

– Jag märkte att de hade svårt att gå på volt, galoppera och rygga. Att gå på volt kräver att hästen aktiverar sin bålstabilitet och höjer ryggen för att kunna rotera ryggraden, säger Rebecka Olin. 

Spänd muskulatur

Hon fortsätter berätta om problemet med att rygga. 

– Stona var spända i sin upphängningsmuskulatur. Naturligt sett har hästen mycket vikt på sin framdel och med en tung mage ramlar vikten ännu mer fram, så att hästen får sämre stötdämpning och spända muskler. Vid ryggning krävs det att hästen flyttar vikten bakåt, och det krävs koordination.

Att galopp var svårt beror på att galopp är en rörligare gångart än skritt – och att den går fort. 

– Ju högre tempo desto mer stabilitet och balans behövs, och då kräver galopp ganska mycket av hästarna.  

När problemområdena var identifierade började Rebecka Olin behandlingarna. Hon varvade massage, elektroterapi, mobilisering och stretching. 

Senare i projektet, som började i september och avslutades i november, ingick även kinesiotejp och balansplattor. 

– Jag jobbade även mycket från marken med bommar, med fokus på balans och koordination. Med flera bommar efter varandra behöver hästen koordinera sig, och det krävs att överlinje och bukmuskulatur samverkar med varandra och att hästen inte svankar. När hästen gått med en tung mage blir det lätt att den svankar. 

Blev överraskad

Hur de olika hästarna svarade var individuellt – och resultatet blev inte vad Rebecka Olin trott. 

– Jag tänkte mig att den häst som var förstagångsmamma skulle vara lättare att träna upp än det sto som haft sex föl, men så var det inte. Jag trodde också att den häst som var mer rörlig skulle ha lättare att träna upp muskler och koordination än den mer markbundna hästen, men det var inte fallet. Kontentan är att det är individuellt, som med människor; säger du ”gör tio sit-ups” kan en klara det jättebra och en annan klarar inte att göra en enda.

En iakttagelse var att den markbundna hästen svarade genom att tappa bjudning när det blev jobbigt, medan den rörliga svarade med att springa. 

– Jag ville få den markbundna mer rörlig, men den överrörliga ville jag nästan få lite stel. Rörliga unghästar går på fart och det sitter ofta i, vilket inte är bra för hållbarheten, menar Rebecka Olin. 

Har börjat ridas

Efter projektets slut har tre av de fyra stona börjat ridas igen. Det fjärde hade en gammal hovligamentsskada, vilket gjorde att hon inte började ridas utan ska in i aveln igen. 

– Spontana omdömen från hästägarna var att hästen kändes bättre än de tänkt sig, och en sa till och med att hästen var finare än innan dräktigheten.

Det var som sagt hästvälfärd som delvis ledde fram till projektet, till en del efter att Rebecka Olin jobbat på seminstation och mött ston som ska in i sporten igen efter att de fått föl. 

– Jag märker hos många kunder att de kan ha hållit på med hästar hela livet, men aldrig sett hästen utifrån det här fysiologiska perspektivet. Man ser, även på hög nivå, hästar som gör piaff och passage med svankande rygg. Det är viktigare att hästen är flashig och att köpa dyr utrustning än att kolla hästen hos veterinären.

Okunskap en fiende 

En sak som Rebecka Olin tycker att vi borde sluta med är att normalisera.

– Många tänker att man måste rida en timme för att lösgöra, men är det verkligen så? Och om hästen alltid landar i vänster galopp säger många ”det har alltid varit så”. Jag tycker inte att vi ska normalisera utan söka kunskap. Okunskap är hästens värsta fiende. 

Hur är det då med kunskapen hos alla de terapeuter som finns därute? Ytterst varierande, menar Rebecka Olin.

– Det är svårt för kunderna att veta vad som är vad. Det finns onlinekurser som utlovar att man blir hästmassör på en helg, men det fungerar inte så. 

– Sök kunskap och var källkritisk.

Fakta

Rebecka Olin

Gör: Är utbildad equiopat och tar emot rehabhästar. Driver företaget Requicare.

Ålder: 22 år.

Bor: Stall Stenhagen i Knivsta, en familjegård. 

Familj: Pojkvän.

Läser helst: Tidningen Ridsport.

Äter helst: Tacos. 

Dricker helst: Cola zero.

Bucket list: Vill rida in på Falsterbo, det hade varit coolt.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2025.