Reserven Rolf-Göran: ”Att putta bort någon i den här truppen är i stort sett omöjligt”

Knappt har fyrverkeriröken lagt sig från prisutdelningen när Rolf-Göran Bengtsson kommer gående över den enorma hopparenan. Till skillnad från de andra bär han jeans istället för vita ridbyxor, men han har samma strålande leende som sina lagkamrater i det svenska guldlaget.
– Det var helt outstanding, helt fantastiskt.

Han har ridit internationella seniormästerskap sedan mitten av 90-talet och hoppat hem medaljer. Men hur känns det att vara med i bakgrunden på två historiska guld från OS och VM, men ändå inte riktigt vara inne i laget?

– Det är jättekul att vara med så här också, att man inte är för långt ifrån det – att man inte har någon anknytning till det alls. Vi är precis hack i häl men laget är så starkt just nu så det finns inte en chans att komma in. Kanske om jag hade haft en Casall, men inte nu. Fel tajming, säger han och skrattar lite.

Laget är så starkt just nu så det finns inte en chans att komma in.

Så hur länge kan den här gulderan hålla i sig?
– Det gäller att ha ett gäng hästar som är väldigt bra i ett team – då blir ju laget jättestarkt. Men visst, hästarna blir äldre. Men det är ju inte bara en gång det har hänt, de har varit på topp länge nu och det händer gång på gång – det är definitivt ingen slump, det är något som är säkert.

Ville se Rolf-Göran i laget

Efter lång och trogen tjänst inom svensk ridsport har Rolf-Göran samlat på sig många fans. När han fick stå vid sidan i Tokyo tyckte många att det nu ”var hans tur” att få en plats i VM-laget. Känslorna gick heta i sociala medier när Rolf-Göran inte fick bli den fjärde lagryttaren, något han själv var snabb med att gå ut och kommentera – och dementera – i sina egna kanaler.
– Det här guldet är ju ett bevis på att det här var det bästa laget, att allting var riktigt gjort.

Istället kan han se att han fyller en viktig funktion som ett stöd på marken.
– Vi känner varandra utan och innan. Vi har tävlat tillsammans så länge nu, jag och Malin gjorde vårt första OS tillsammans 1996. Peder och Henrik är de som kommit in i laget sist, och då har de ändå varit med så länge, säger han och skrattar till.

Alla vill i samma riktning och har samma mål.

– Det är ett kul gäng att vara tillsammans med. Alla vet sin plats, det är inga intriger inom gänget utan är det något så tar man det direkt. Alla vill i samma riktning och har samma mål, det är så det måste vara.

Hur svårt är det för någon att ta sig in i det här laget?
– Det är absolut jättesvårt. Så länge de här ryttarna sitter på de här hästarna så är det nästan ingen väg in – att putta bort någon i den här truppen är i stort sett omöjligt.

Att fungera som ett bollplank och kunna bidra är något han gillar – att bara glida med runt laget utan att fylla någon funktion är inte intressant.
– Det gör jag även hemma med mina elever, som vill ha hjälp och ta del av den erfarenhet man samlat på sig. Man försöker att bygga upp dem, även om det är på andra nivåer givetvis. På det viset jobbar jag vid sidan om, och så tävlar jag kanske inte riktigt så intensivt som jag gjorde när jag hade Casall på högsta topp.

Ermindo växer in i rollen

Efter att ha haft smått legendariska hästar som Ninja och Casall är det Ermindo som är stjärnan i stallet. Kan han ta sig upp på samma nivå?
– Han växer sakta men säkert framåt och kommer upp i klasserna. Han har inte den rutinen som många av hästarna har här, för jag har inte ridit så många stora klasser med honom.

Nu laddar Rolf-Göran – som rider de trestjärniga tävlingarna som går parallellt med VM i Herning – inför söndagens final.
– Det är tätt inför finalen, ett nerslag kan vara förödande. Men först ska de andra hoppa felfritt. Banan lär bli tuff, det var den igår men det ska den vara när det är en VM-final.

Vem sätter du dina pengar på inför finalen?
– Jag sätter dem på Sverige! Vi har följt Henrik och hans häst sedan länge, hur den levererar runda efter runda. Sedan vet man att nu måste det till lite till – den där lilla turen som man behöver i en runda ska falla till min fördel, och inte ramlar ner på marken.