Stina Fredricson efter VM-guldet: ”Vilka härliga ungar vi har”

Sverige hade guldet i sin hand från start och släppte aldrig greppet. När Jens Fredricson red i mål med guldmedaljen klar på fredagskvällen, då var det ståpäls för hela slanten i strålkastarljuset i Herning. Att Jens för första gången dessutom fått göra guldresan tillsammans med lillebrorsan Peder Fredricson är rena familjesagan.

Nörderiet som tog bröderna högst upp på pallen kommer från pappa Ingvar ”Fredric” Fredricson, veterinärprofessor och tidigare Flyingechef, som även varit adjungerad professor i ridkonst. Lika viktig är mamma Stina Fredricson, även hon med rötterna i hästmylla och familjens kärleksfulla nav.

Och visst stod glädjen högt i tak framför tv-apparaten hemma i skånelängan i Vitaby, ett stenkast från Grevlundagården på Österlen, när VM-guldet var bärgat.
– Man tror ju inte att det är sant, vilka härliga ungar vi har, säger Stina Fredricson.
– Jag har fortfarande inte fattat det. Kan du tänka dig att de är världsmästare? Det är nästan ofattbart, fortsätter hon.

Laddade med jordgubbar

Stina och Fredric har både Jens barn, Filippa och Georg, som är sju respektive fyra år, och Peders yngsta son Bill boende hos sig under VM-äventyret. Efter att ha varit och badat hela dagen på fredagen bänkade sig hela gänget för att följa lagfinalen.
– Vi hade laddat ordentligt med chips och jordgubbar. Barnen hade duschat och fått på sig pyjamas och vi hade lovat att de skulle få stanna uppe så länge de ville, berättar Stina.

– John Blund var lite starkare än lagfinalen ett tag, men alla var vakna vid medaljutdelningen. Bill var vaken hela tiden och de tyckte det var så spännande.

John Blund var lite starkare än lagfinalen ett tag, men alla var vakna vid medaljutdelningen.

Att få uppleva sönernas guldprestation genom barnbarnens ögon var en ynnest.
– När man är hemma med barnen blir upplevelsen på ett annat sätt och för dem blir det ett minne för livet. Vi njöt verkligen, säger Stina.

Att VM-guldet var säkrat efter Jens hörde hon på radion, men eftersom inte alla ryttarna hade ridit var det ändå svårt att ta in.
– Jag var och hämtade Hjalmar (Peders och Lisens mellanson) på fotbollscup och då hörde jag Christian Olsson och Maria Gretzer säga att det var klart och att vi hade VM-guld på radion.

– Samtidigt som det är lite ofattbart är det precis som det ska vara. Både Jens och Peder har lagt ner så otroligt mycket arbete på alla detaljer. Jag har sett hur hårt de har jobbat och det är ingen slump att det blev så här.

Stark självdisciplin

Att båda bröderna har bidragit till ett historiskt VM-guld för Sverige känns väldigt speciellt, även om All In inte riktigt var sitt vanliga jag i sista rundan.
– Det var ändå starkt av Peder att inte ta ut det allra sista ur honom, om det inte kändes som att han var i form. Det såg ut lite så. Jens Cosmo såg ut som att han kunde hoppa hus och King Edward är helt fantastiskt fin. Henrik är så underbar och Malin också – jag blir riktigt varm i hjärtat av de här härliga ungarna, säger Stina om VM-guldryttarna.

Hon är så otroligt trygg och är med honom hela vägen.

På presskonferensen efter medaljstriden beskrevs Jens och Cosmos VM-resa som rena sannsagan. Stina är benägen att hålla med.
– På sätt och vis är det så. Både att han har fått tag i en sådan fantastisk häst – tänk att det är en ridskolehäst från Strömsholm – och att han har Isabelle. Hon är så otroligt trygg och är med honom hela vägen. Det känns väldigt härligt.

I första lagrundan bjöd Jens och Cosmo på några halsbrytande ögonblick som fick de svenska fansen att kippa efter andan. Peder kallade det också för en riktig ”fighterrunda”. Att Jens är en kämpe kan Stina absolut instämma i.
– När han har bestämt sig för något så genomför han det. Sådan är Peder också, och även vår dotter. Jag förstår inte var de har fått det ifrån, men de har en självdisciplin som jag är lite stolt över.

Dröm som går i uppfyllelse

Hon har själv inte pratat så mycket med sönerna, den mesta telefontiden när Jens och Peder har ringt hem har gått åt till att prata med barnen.
– De tycker att det är så roligt. Det är ju en dröm som går i uppfyllelse. Just att de har fått rida det här tillsammans, de två som alltid har varit sådana kompisar, säger Stina.
– De har varit som två kommunicerande kärl, när den ena har varit på väg upp på toppen har den andra varit på väg ner och tvärtom. Nu var båda i form och fick rida ett mästerskap tillsammans – och att vi och barnen har fått följa det tillsammans är också väldigt roligt.

Nu var båda i form och fick rida ett mästerskap tillsammans.

Lördagen är vilodag med hästbesiktning för Jens och Markan Cosmopolit tillsammans med Henrik von Eckermann och King Edward, som ligger etta och tvåa inför det individuella avgörandet på söndagen. I Vitaby innebär det kalasförberedelser med tårtbak eftersom Bill fyller åtta år på söndagen. Efter kalaset ska alla återigen bänka sig för en ny medaljrysare.

– Imorgon tror jag nästan att det blir ännu värre. Det viktiga nu är att Jens inte slappnar av, utan att han kan ladda om, säger Stina.
– Han måste få koncentrera sig och vara i sin bubbla. Att Peder finns med och stöttar Jens där nu känns bra.

De har en sådan känsla för sina hästar, det är inga redskap för dem.

Varför tror du att Sverige är världsbäst?
– Jag lyssnade på Henrik igår när han pratade om King Edward och det är samma när du hör Jens och Peder prata om sina hästar. De har en sådan känsla för sina hästar, det är inga redskap för dem. Också hur de jobbar tillsammans med sina hästar. Sverige har kommit långt när det gäller hästvälfärd och jag tror det handlar mycket om det.
– Även teamet och familjen, att alla ställer upp runt omkring och hemma, betyder väldigt mycket. Jag ser bara hur de jobbar på Grevlundagården. Det fodras lugn och harmoni för att ryttarna ska kunna koncentrera sig på det de ska göra. Där är Isabelle guld värd för Jens, på samma sätt som Lisen alltid har varit för Peder.

Vad tänker du om OS i Paris?
– Jag har fullt sjå att tänka en dag framåt i framtiden, skrattar Stina.