Sverige
22 september 18:22

Ridskolorna vänder på varje krona – nu riktas kravet mot kommunerna

Rädda ridskolorna del 2Yngre hästar, fler ideella timmar, sponsorer och nya elevgrupper. Ridskolorna vänder på varje krona och testar nya vägar för att överleva men många pekar ut samma avgörande part: kommunen.

Ridskolorna vänder på varje krona – nu riktas kravet mot kommunerna
Många ridskolor säger att de försöker hitta ”olika aktiviteter som inte sliter mer på hästarna”. Foto: Fredrik Jonsving

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Det pågår stor aktivitet ute på ridskolorna. De söker bidrag och sponsorer, jagar billigare lösningar, marknadsför sig, ordnar prova-på-dagar och ponnyridning, utvecklar kursverksamhet och försöker hitta nya elevgrupper. Några använder mer ideellt arbete för att minska personalkostnaderna. Andra arbetar aktivt gentemot kommunpolitiker och tjänstemän.

Hästproblemet angrips bland annat genom att köpa yngre och mindre färdiga hästar och utbilda dem själva. En ridskola beskriver en lång inskolning där eleverna får vara delaktiga; en annan har köpt yngre hästar för framtiden. Det finns också tankar på att hyra in hästar.

Flera försöker bredda verksamheten utan att öka slitaget på hästarna. Specialgrupper, andra lektionstider, kortare terminer för små barn, helgkurser, familje-dagar och andra aktiviteter nämns. Ett svar sammanfattar strategin väl: att hitta ”olika aktiviteter som inte sliter mer på hästarna”.

Ridskola Stall Häst Ungdomar Halmstads Fältrittklubb Fj-1678
Medan kommuner ofta underhåller, driftar, renoverar och utvecklar sina andra idrottsanläggningar lämnar de ofta helt till ridklubbar och ridskolor att själva finansiera och sköta kommunägda ridanläggningar. Foto: Fredrik Jonsving

Kommunen måste hjälpa till

När vi frågar om vad som behöver hända pekar nästan alla på kommunerna. Tillgång till kollektivtrafik, rättvis bidragsfördelning, ett bättre samarbete och inte minst hjälp med anläggningen efterfrågas. Medan kommuner själva ofta underhåller, driftar, renoverar och utvecklar sina andra idrottsanläggningar, lämnar de ofta helt till ridklubbar och ridskolor att själva finansiera och sköta kommunägda ridanläggningar.

Alla lösningar läggs inte på kommunen. Det efterfrågas mer engagerade medlemmar, större förståelse för vad en ideell förening innebär, högre ekonomisk kompetens hos personal och styrelser och större professionalism i ledningen. En respondent menar att kompetenta ridskolechefer lämnar branschen när de inte får möjlighet att utöva sitt yrke professionellt. Andra vill se nytänkande, bredare verksamhet och fler intäktskällor vid sidan av ridningen.

Oro för kunskapstapp

Det finns också kritik mot Svenska Ridsportförbundet ”som bara delar ut broschyrer” och en oro för ridskolans roll som kunskapsförmedlare. En respondent anser att ridskolan som läroplats måste stärkas i en tid när unga i stället kan söka sig till okunniga influencers.

Fakta

Det här har ridskolorna gjort

Ekonomi

  • Minskat personalstyrkan eller sagt upp personal för att sänka kostnaderna.
  • Sett över ”varje krona”, omförhandlat avtal och letat billigare alternativ.
  • Höjt ridavgifter och medlemsavgifter; en ridskola höjde lektionspriserna med 12 procent inför 2026.
  • Bytt strösystem och gjort andra förändringar för att minska löpande stallkostnader.
  • Bytt till LED-belysning och sökt bidrag till energibesparande investeringar.

Kundanpassning

  • Arbetat mer systematiskt med kundlojalitet; en ridskola uppger att andelen elever som fortsatte mellan terminerna ökade från 66 till 92 procent.
  • Satsat på ridlekis och andra aktiviteter för att få in yngre barn i verksamheten.
  • Anpassat kurser och verksamhet efter vad eleverna efterfrågar.
  • Erbjudit ridlektioner på fler tider än traditionella kvällstider.
  • Startat specialgrupper för befintliga ridskoleelever.
  • Testat kortare terminer för yngre barn.

Marknadsföring

  • Arrangerat helgkurser för att locka elever även från andra delar av landet.
  • Ökat antalet prova-på-ridningar och andra aktiviteter för att rekrytera nya elever.
  • Synts på mässor, kommunala arrangemang och andra externa aktiviteter.
  • Använt ponnyridning som både marknadsföring och intäktskälla.
  • Arrangerat familjedagar och julmarknader.
  • Arrangerat pay and jump och pay and ride.

Finansiering och nya intäkter

  • Erbjudit möjlighet att bli medryttare på ridskolehästar.
  • Försökt arrangera fler tävlingar för att skapa in-täkter.
  • Ökat försäljningen av lotter och andra föreningsprodukter.
  • Arbetat mer aktivt med sponsorer. Sökt fler externa bidrag och stöd.
  • Använt medlemslån som finansieringsform.
  • Försökt hitta aktiviteter som skapar intäkter utan att öka slitaget på hästarna.
  • Spridit kurser och aktiviteter över veckan för att få jämnare arbetsbelastning på hästarna.

Hästrekrytering

  • Köpt yngre hästar och utbildat dem själva i stället för att enbart leta efter färdiga ridskolehästar. Även låtit elever vara delaktiga i en längre inskolning av yngre hästar.
  • Undersökt möjligheten att hyra in hästar.
  • Gjort hästförsörjningsplaner för att få en mer långsiktig omsättning av hästbeståndet.
  • Infört grundligare veterinärbesiktningar inför hästköp på grund av problem med bland annat ryggar och halsar.
  • Slutat köpa hästar enbart utifrån filmer.
  • Infört checklistor och röntgenkrav vid hästköp.
  • Aktivt valt bort vissa hästförsäljare. Försökt hitta långsiktigt pålitliga hästförmedlare/säljare.
  • Ställt om hästhållningen, bland annat genom att låta hästar gå ute nattetid.

Anläggning

  • Planerat och genomfört upprustningar av anläggningar.
  • Arbetat för att utveckla äldre anläggningar mot lösdrift.
  • Sökt bidrag för exempelvis byte av ridunderlag och reparation av värmesystem.
  • Försökt hitta samarbeten med andra föreningar för att effektivisera anläggning och drift.
  • Ökat det ideella medlemsarbetet för att minska personalkostnaderna.
  • Organiserat städ- och fixardagar och arbetsgrupper för mindre underhåll.

Engangerat medlemmar

  • Försökt engagera privatryttare mer i exempelvis tävlingsverksamheten.
  • Gjort styrelsen mer synlig och aktiv gentemot medlemmarna.

Personal

  • Genomfört omorganisationer och personalförändringar.
  • Arbetat mer strukturerat med verksamhetsplanering.

Kommun

  • Haft återkommande möten och dialog med kommunpolitiker och tjänstemän.
  • Bjudit in politiker för att visa verksamheten och förklara ridskolans betydelse för kommunen.
  • Sökt kommunala anläggningsbidrag och andra investeringsstöd. Drivit på kommunen för att få investeringar i kommunägda ridanläggningar.
  • Försökt få kommunen att förbättra kollektivtrafiken till ridskolan.
  • Arbetat med skrivelser, information och andra former av opinionsbildning gentemot kommunen.
  • Visat ridskolans bredare samhällsnytta genom projekt för exempelvis barn, unga och äldre.
  • Byggt tätare samarbete mellan personal och styrelse kring gemensamma ekonomiska mål.
  • Omvärldsbevakat och utbytt erfarenheter med andra ridskolor för att hitta nya lösningar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 11/2026.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

Hingstar Online

Godkända hingstar i flera kategorier med bilder och fakta

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym