Förening eller företag – vilken ridskolemodell är starkast?

Tre av fyra svenska ridskolor drivs av föreningar. Övriga drivs av företag i samarbete med föreningen. Det finns för- och nackdelar med båda systemen.

Ända sedan ridskolornas stora tillväxtperiod på 1970-talet har föreningsdrift varit det vanligaste. Detta är också det enklaste sett till relationen med kommunen och möjligheten att få bidrag och stöd.

– Jag gillar att jobba på en föreningsdriven ridskola. Där är vi många som gör något ihop, och att föreningen driver ridskolan skapar en vi-känsla.

Det säger Gabriella Pernler, verksamhetschef på Uppsala Ponnyklubbs ridskola. Hon har arbetar där sedan 1999. 

– Hos oss är organisationen som i ett
företag, där jag som verksamhetschef har delegerat ansvar för budget, hästar och personal medan styrelsen fattar inriktningsbesluten. 

I andra föreningar kan ett betydligt större ansvar ligga på styrelsen,

– Min bild är att de föreningsdrivna ridskolor som fungerar bäst är där det finns en tydlig struktur för beslutsfattandet och en rollfördelning mellan styrelse och personal, säger Gabriella Pernler, som också är ledamot i SvRF:s ridskole- och utbildningssektion.

Uppsala Ponnyklubb har hittills ägt sin anläggning, men nu har kommunen precis köpt anläggningen, så Gabriella Pernler kan jämföra de olika ägandeformerna.

– Fördelar med att äga sin anläggning är att du kan fatta egna beslut. Nackdelen är att det är ett stort ansvar att hålla den i skick.

Klubben betalar nu en subventionerad hyra till kommunen, men Gabriella Pernler vet att det finns föreningar på andra håll som inte betalar någon hyra alls till kommunen.

Samarbete med företag

Närmare en fjärdedel av ridskolorna inom Svenska Ridsportförbundet drivs av företagare i samarbete med en förening, och där kan förutsättningarna vara olika. Företagaren kan arrendera anläggning och även hästar av föreningen, eller så är anläggningen ägd av företagaren och samarbetet byggs utifrån det.

Skogslottens Ridskola i Norrköping drivs av Anita Jonsson, som har ett nära samarbete med Skogslottens Ryttarförening.

– Det är vi i familjen Jonsson som äger anläggningen, och det innebär att kommunen inte alls är intresserad av att investera i anläggningen, vilket förstås blir negativt ur ett konkurrensperspektiv. Det innebär också att vi måsta ha en viss volym på verksamheten för att kunna avsätta pengar till underhåll. Fördelen är att vi kan fatta snabba beslut kring hur vi vill utforma anläggningen, säger Anita Jonsson, som drivit ridskolan sedan 1998.

För personalen kan det vara tryggare med en företagsdriven ridskola.

– Personalen vet vilka chefer de har, och att de inte byts ut när en ny styrelse väljs. Men även här krävs en viss volym på verksamheten för att kunna erbjuda heltidstjänster och lägga bra scheman, säger Anita Jonsson.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 11/2026.