Förbundet: ”Hjälp finns men ridskolor frågar för sent”

Allt finns där. Guider för hur man bygger en anläggning, böcker om att driva ridskola, utbildningar och träffar. Svenska Ridsportförbundet och distrikten har mycket stöd att erbjuda ridskolor. Men föreningarna fångar inte alltid upp det.

– Att driva ridskola är en arbetsintensiv verksamhet, och det är svårt att sätta av tid för att jobba strategiskt. Det gäller både styrelse och personal, säger Maria G Sånesson, distriktschef för Skånes Ridsportförbund.

Det hela blir ett Moment 22. När ridskolor mest av allt behöver bearbeta sin kommun eller se över sitt utbud inför framtiden har de fullt upp med att få vardagen att gå runt.

Finns som bollplank

– I Skåne har vi ett stort utbud av träffar, forum och utbildningar för styrelser och personal, och det är runt hälften av våra 42 ridskolor som deltar. De andra tänker kanske att de inte har tid, och vi kan ju inte tvinga oss på dem, säger Maria G Sånesson.

– Det är också väldigt få som vänder sig direkt till oss med problem. Jag kan bara hoppas att de vet att vi finns där som bollplank.

Både ridskolor som drivs av föreningar och privatdrivna ridskolor som samarbetar med en förening kan få rådgivning, om ekonomi och annat.

– Men vi ser att ridskolor som drivs av arrendatorer inte är lika benägna att söka stöd, säger Maria G Sånesson.

Det allra viktigaste, menar hon, är att föreningarna får verktyg så att de kan ha en bra dialog med sin kommun. 

– Där har vi fortfarande en del att arbeta med.

Hjälp att prata med kommunen

Föreningarna kan få hjälp i dialogen med sin kommun från både distrikt och förbund. Föreningsrådgivare Anna Reilly lägger en stor del av sin arbetstid på att träffa politiker och andra makthavare. Men det stannar inte där.

– Som exempel har jag hittills i dag svarat på frågor om olika driftsformer för en ridskola, hur man går tillväga för att bli hästskötare, och kostnader vid byggnation av ridhus. 

– Jag vet att mina kollegor på centrala kansliet och landets distrikt också svarat på mängder av frågor om allt från hästpass till bidragsansökningar.

En återkommande kontaktpunkt med ridskolorna är besöksverksamheten som distrikten genomför.

– De som besöker föreningarna ska ha goda kunskaper i att driva ridskola, tävling, föreningsteknik, kommunsamverkan. Vid besöket får föreningen goda råd, man talar om den verksamhet som bedrivs och hur man kan utveckla denna, säger Anna Reilly.

Ingen annan gör jobbet

Lotta Hillbom är verksamhetschef vid Örebro Fältrittklubb, och är ofta anlitad som föreläsare angående ridskolor och deras affärsmässighet.

– Många föreningar är duktiga på kommundialog, och det är viktigt att föreningarna har i åtanke att ingen annan gör arbetet åt dem. 

– Som jag ser det finns många verktyg som ridskolor kan behöva i förbundets verktygslåda. Det senaste är Ekonomi i ridsportföreningen 2.0. De ska bara användas av föreningarna.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1 1/2026.