Viktiga att tänka före: Tips för den som funderar på B-kortslastbil

Utbudet på B-kortslastbilar är enormt. Tillvalen många, modellerna flera och varianterna oändliga. Som köpare är det lätt att bli fartblind när man börjar undersöka marknaden, men Ola Torstenson på Torstensons Hästtransporter vet hur du håller huvudet kallt:

– Börja med att göra en uppriktig behovsanalys som utgår från hästens behov: stor eller liten häst, hur är den att lasta, står den still eller är den orolig under transport, bröstbom eller inte, åka brett eller smalt… Om du ofta kör sto med föl finns det speciella stuterimodeller för det. Hur långa sträckor transporteras hästen, hur ofta och i vilka sammanhang?
– När du är klar på vad din häst behöver går du över till dina egna behov och önskningar.

Gott om dyra finesser

Och det är här det ofta kan springa iväg. En ny B-kortslastbil kostar från cirka 350 000 kronor upp till det dubbla och långt mer än så. Det finns lastbilar med övernattningsmöjligheter, sportstolar med skinnklädsel och utrustning modell ”extra allt”. En del finesser är nödvändiga, andra inte.

Ett argument för att välja B-kortslastbilen i stället för hästtransporten brukar vara att man vill kunna transportera två hästar samtidigt; då ska man vara medveten om att mycket av det där ”extra allt” ofta sker på bekostnad av fordonets lastförmåga.

– Kör du lite lättare hästar, som travhästar, galoppörer eller ponnyer, brukar du kunna lasta två hästar och fortfarande köra lagligt på ditt B-kort. Men att lasta två stora hästar plus passagerare, utrustning och så vidare är i princip omöjligt. Då hamnar du över 3,5 ton.

– Å andra sidan har du ju samma problem med en hästtransport, säger Ola, och berättar att det finns en del förare som chansar. De kör medvetet med överlast och kalkylerar med böter, något han inte rekommenderar.

Du riskerar också att inte få lov att köra ifrån platsen utan omlastning, eller att förlora körkortet.

Tänk praktiskt

Hans Ekström bedriver halvblodsavel och har ett mindre inackorderingsstall på Orust. Tidigare har han även byggt B-kortslastbilar på beställning åt hugade hästägare.

Hans huvudbudskap till den som går i lastbilsköpartankar är främst att inte bli förblindad av allt bling – ”för det finns det mycket av” – utan att i stället se till det praktiska.

– Säkerhet och funktion måste komma först. Hur ser till exempel i- och urlastning ut, hur lång är mellanväggen, var tar du själv vägen när du lastat hästen längst in? Finns det utrymningsvägar, kan du ta ut hästen vid en dikes-körning?

Med en bakgrund  i bärgningsbranschen har Hans sett hur det kan bli om man inte har tänkt efter före.

– Det kan spara många timmars skräck och onödigt lidande för alla inblandade om man har bommar med katastrofutlösning som nås från utsidan, och då menar jag för både bak- och frambom.

Vägegenskaper

En personbil med hästtransport får köras i max 80 km/tim. En B-kortslastbil får däremot helt lagligt köras i den hastighet som gäller för den aktuella vägen, det vill säga max 120 km/tim.

Att kunna följa trafikrytmen och komma fortare fram anses av många – främst de som kör längre sträckor – som en fördel framför bil med släp. Det är därför också intressant att titta på hur lastbilen är att köra, hur den ligger på vägen.

Här har faktiskt storleken en viss betydelse. Korta bilar är inte lika stabila som bilar med en längre hjulbas, det vill säga de som har ett längre avstånd mellan hjulaxlarna.

Å andra sidan har en längre bil sämre lastkapacitet än en kortare, eftersom en längre bil blir tyngre.

Kolla materialet

Lastvikten varierar vanligen från cirka 700 kilo till 1 250 kilo. Lastbilstillverkare jagar hela tiden vikt (lastvikt) och letar ständigt efter nya lösningar för att få så låg tjänstevikt som möjligt för att kunna öka lastvikten. Som köpare gäller det därför att titta extra noga på material, dimension och konstruktion.

– Var kritisk, ruska och dra och känn efter. Tål materialet en hästspark? Hur är väggen mellan skåpet och hytten konstruerad? Du vill inte ha en häst inne i hytten om olyckan är framme. Lastsäkerheten är alltid förarens ansvar, det går inte att skylla på tillverkaren, säger Hans, som också vill påminna om den viktiga ventilationen.

– Bara för att du har aircondition i hytten betyder inte det per automatik att ventilationen i skåpet är bra. Var kritisk! I vårt klimat här i Norden är ventilationen en av de största utmaningarna. Jag föredrar elektriska fläktar eller solcellsdrivna om jag kan välja.

Andra säkerhetsdetaljer att ha koll på är justerbara bröstbommar med katastrofutlösning. Om det ska vara fritt framför bommen eller inte är en smaksak för hästen, men ur säkerhetssynpunkt tycker Hans att fritt är bättre än en vägg.
– Men man kan inte försäkra sig om allt, det är alltid tillfället som skapar olyckan.

Fler sätt att använda

Hans tipsar också om att försöka se bortom det självklara användningsområdet för hästlastbilen; transport av häst.

– Det är väl bra om man kan använda den till annat också? Och det kan man om man undviker fasta installationer så långt man kan. Man ska kunna lyfta ur mellanvägg, bommar och eventuella krubbor så man får ett rejält utrymme. Det får gärna sitta lastöglor i golvet så att man kan frakta annat i den också, säger Hans, som själv kan köra 4,5 meter långa plank inne i sin B-kortslastbil tack vare en strategiskt placerad lucka.

Fundera på belysning

– Har du ett tävlingsskåp som du vill kunna ha med dig i lastbilen? Se då till att det finns möjlighet att dra upp det via rampen så att du inte måste lyfta det av och på varje gång du ska iväg.

– Ta också en funderare på det här med belysning. En del vill ha möjlighet till ordentligt med ljus i skåpet medan andra inte tycker att det är så noga.

Är det något särskilt jag bör tänka på om jag köper en begagnad B-kortslastbil?
– Se till att golvet är helt, att det är en rejäl golvplatta. Det vanligaste i dag är aluminium men jag gillar plasten, gärna med en lös matta som går att lyfta på. Det där är en smaksak, men urin fräter och golvet är extra utsatt. Då känns det skönt att kunna lyfta på mattan och se hur det ser ut.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 6/2017