ReprisI dag är de flesta sadelgjordar elastiska på ena eller båda sidorna. Det gör dem betydligt lättare att dra åt. Men hur påverkar det hästen? Vad händer om du drar åt gjorden alltför hårt?
Så påverkar en för hårt åtdragen sadelgjord
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 1/2018.
Det finns en rad modeller av sadelgjordar på marknaden: stumma, raka, svängda, helt elastiska eller elastiska på sidorna. Vid tryckmätningar har man funnit att breda gjordar är bättre för hästen än smala. En svängd, stoppad gjord omfördelar trycket och motverkar enstaka kraftiga tryckpunkter.
I försök med ridhästar rörde de sig friare med både fram- och bakben med en svängd gjord. I samband med träning kan hästens lungor behöva utvidgas extra mycket för att förse de arbetande musklerna med syre. En alltför hårt åtdragen sadelgjord kan hindra eller försvåra detta.
Riktlinje
Forskning visar att om sadelgjorden dras åt till ett tryck av tio kilo vid vila, ökar trycket till närmare 22 kilo i galopp. Detta kan minska bröstkorgens rörlighet och påverka hästens arbetskapacitet. Därför räknas tio kilos tryck som maximalt vad gjorden bör dras åt.
En riktlinje är att den ska ligga tätt intill hästens kropp, men inte hårdare än att det går att få in tre fingrar under den.
En gjord som är elastisk hela vägen förhindrar alltför hård åtdragning, jämfört med dem som bara är elastiska vid stropparna. Dessa kan ändå ge utrymme för expansion om de inte dras åt så hårt att de är fullt utsträckta.
Bästa sättet att dra sadelgjorden är att först fästa den löst, sedan gradvis dra åt den hårdare före uppsittning. Efter några minuter i sadeln går det ofta att dra den något hål till.
Om gjorden dras åt för hårt direkt, kan känsliga hästar utveckla sadelgjordstvång och häftigt kasta sig framåt eller bakåt. Det kan bli en ovana som är svår att få bukt med.
Kan vara en utmaning
I bland är det en utmaning att hålla sadeln på plats, och det beror delvis på hur hästen är skapt. Ett bra sadelläge med välutvecklad manke gör att gjorden inte behöver dras åt lika hårt som på en häst med rund manke. Sadelkåpornas längd och ryttarens balans kan också spela in. En ryttare med stadig sits har en stabiliserande effekt på sadeln.
Något som många råkar ut för är att sadeln åker mer framåt ju hårdare gjorden dras åt. Detta beror oftast på hästens kroppsform. Sadelgjordsstaden är en naturligt avsmalnande del av buklinjen och där hamnar gjorden när hästen rör sig, även om du skulle lägga den längre bak från början. På vissa hästar kommer detta läge att bli precis bakom armbågen, hur långt bak du än försöker spänna gjorden.
För att rätta till problemet kan du prova en annan modell på sadel eller sadelgjord. Det finns svängda gjordar som fördelar trycket och är som smalast närmast armbågen. Det är viktigt att välja rätt storlek och spänna gjorden lika mycket från båda sidor, så att de bakåtskurna delarna verkligen hamnar vid armbågen.
Så påverkas galopp-sträckan ...
… av en för hård gjord:
I studier kring hur trycket från sadelgjorden påverkar hästar, uppmättes högst tryck i galopp. Galopphästar var inte lika uthålliga vid 18 kilos tryck som vid 12 kilo. Varje kilo över fem kilo som gjorden spändes hårdare, minskade sträckan som hästarna orkade galoppera med drygt 80 meter.
Källor:
Murray, R: Girth pressure measurements reveal high peak pressures that can be avoided using an alternative girth design that also results in increased limb protraction and flexion in the swing phase, 2014.
Clayton H: Före-läsning USA, 2016. Bowers, J: Comparison of girth materials, girth tensions and their -effects on performance in racehorses, 2005-.
Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 1/2018.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på