Ryttarens vikt – ur hästens synvinkel

Veterinären Emma Lassa och djursjukgymnasten Cajsa Ericson arbetar båda på Mälaren Hästklinik och har tillsammans gjort en sammanställning av ett 20-tal studier som har gjorts kring ryttarens vikt.

– Vi har både ridskolor och islandshästryttare bland kunderna. Där har ämnet varit uppe flera gånger, berättar Cajsa Ericson. Vi ville få ett vetenskapligt underlag för rådgivning och stöd till dem.

– Det har funnits en allmänt antagen siffra på att 20 procent av hästens vikt är en lämplig gräns för ryttarens vikt, säger Emma Lassa. Men när vi gått igenom studierna visar det sig att det oftast är just vid 20-procentsgränsen som man börjar se påverkan hos hästen.

– Däremot bekräftar flera studier att man inte sett någon skillnad på beteende, stegsymmetri, smärta eller andra reaktioner vid en 15-procentig gräns.

De olika siffrorna för ryttarvikt avser ryttarens vikt i procent av hästens kroppsvikt, utan sadel. Utrustningens vikt tillkommer alltså.

Kritisk gräns

Den kritiska gränsen för förändring ligger vid 20 procent ryttarvikt. Den biomekaniska påverkan man då kan se är att sänkning eller svank i ryggen ökar. Även den bakåtförande fasen av frambenen ökar. Annat som händer är att sidoböjningen i främre delen av ryggen påverkas, så att hästen måste stabilisera sig för att bära upp ryttaren och blir därmed stelare än utan ryttare. En ökad ryttarvikt associeras med ökad höjning i övergången mellan rygg och kors och en samtidig ökad lutning framåt-nedåt i ländryggen.

Minskad steglängd och ökad stegfrekvens har också noterats.

Hjärtat påverkas

Utöver påverkan på ryggen och steget har även hjärtfrekvens, plasma/laktat och muskelsmärta mätts. I en studie där man jämförde dessa vid olika ryttarvikter uppmättes ökad hjärtfrekvens vid 25 och 30 procents ryttarvikt, medan såväl plasma eller laktatvärde som muskelsmärta efter arbete ökade vid 30 procents ryttarvikt.

– Studierna som visar detta har gjorts både på varmblod och islandshästar, så det är ingen skillnad på hästtyp, säger Cajsa Ericson. 

– Det man ska notera kring studierna är att de är gjorda vid ett tillfälle och att det inte har gjorts studier över tid kring hur hästen påverkas av en tyngre ryttare.

– Vi kan inte blunda för eller bortförklara att en tyngre ryttare påverkar hästen mer än en lättare, eller att en tung eller för tung ryttare ökar risken för smärtproblematik i ryggen, säger både Cajsa  Ericson och Emma Lassa. Dessutom påverkas de naturliga rörelserna och biomekaniken.

Vi blir större

Generellt går befolkningen mot högre kroppsvikt. Sedan början av 1980-talet fram till 2017 har genomsnittssvensken blivit två centimeter längre och sju kilo tyngre, enligt undersökningar gjorda av SCB.

Om en ryttarvikt på 15 procent av hästens kroppsvikt är det ideala, hamnar vi på 75 kilo på en häst som väger 500 kilo. 

Dock är det viktigt att tänka på att bara för att en överviktig häst väger mer kan den överviktiga hästen inte bära tyngre ryttare.

Men vad är det som säger att just proportionerna mellan ryttarens och hästens vikt är det rätta sättet att mäta?

– Det är en mätmetod som man har valt att använda i de flesta av dessa studier. Det är ett mått som är mätbart och går att upprepa flera gånger och kan därför ses som tillförlitligt. Självklart välkomnas andra sätt att mäta – förutsatt att det är en relevant mätmetod som mäter det vi vill mäta, förklarar Cajsa Ericson.

– Förr sades det att en häst kunde bära en sjättedel av sin vikt, vilket motsvarar cirka 17 procent, och det är ju ungefär det man kommit fram till i de flesta studierna, tillägger hon. 

 Beträffande ryttaren finns också mer än den direkta vikten att tänka på: en obalanserad ryttare påverkar beteendet hos hästen så att den måste anpassa sina rörelser för den ”rörliga” vikt som ryttaren då innebär. 

Fotnot: Sammanställningen som Cajsa Ericson och Emma Lassa gjort heter Ryttarens vikt och dess påverkan på hästen & hästvälfärden. Den grundar sig på ett 20-tal vetenskapliga studier.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 20/2024.