Många bäckar småVad finansierar egentligen tävlingsavgiften på 20 kronor per start? I en debattartikel reder Skånes Ridsportförbund ut bakgrunden till avgiften och argumenterar för att den är en investering i hela tävlingssystemet.
Skånes Ridsportförbund: Därför behövs 20-kronan

Det händer ibland att en faktura väcker frustration. Det är mänskligt och begripligt – särskilt för den som lägger ner enormt mycket arbete och pengar på att arrangera tävlingar av hög kvalitet. Men bakom varje faktura finns ett sammanhang. Och det är det sammanhanget vi behöver prata mer om.
Skånes Ridsportförbunds tävlingsavgift på 20 kronor per start är inte ett påhitt från en distriktsstyrelse. Det är ett beslut som föreningarna själva fattade – på ett extra allmänt möte redan år 2000, med 81 röstberättigade ombud i rummet. Då sattes avgiften till 5 kronor per start. Sedan dess har den justerats i takt med att kostnaderna ökat: till 7 kronor, sedan 15 kronor år 2017, och senast till 20 kronor år 2020. Varje höjning har speglat verklighetens kostnader – inte en vilja att belasta arrangörerna.
Och vem betalar egentligen? Avgiften är per ekipage, per ryttare, per start. Den är konstruerad för att betalas av ryttaren via den startavgift som arrangören tar ut vid anmälan – inte som en extra kostnad för arrangörsklubben.
Det är en modell som är genomtänkt och rättvis: tävlingsryttarna bidrar med 20 kronor per start och det alldeles oavsett om det är en stor tävling med hundratals starter eller om det är en liten tävling med endast några tiotal starter. Alla bidrar till den gemensamma verksamhet som bedrivs i distrikten och som i sin tur möjliggör fortsatt tävlande i distriktet.
För arrangörerna innebär det att den som arrangerar en liten lokal tävling med få starter betalar in en liten totalavgift. Den som arrangerar en stor tävling med hundratals starter tar också in väsentligt mer i startavgifter från ryttarna – och bidrar därmed på ett sätt mer till det gemensamma systemet men samtidigt – 20 kronor per start. Med tanke på att systemet är uppbyggt på detta sätt – att de 20 kronorna utgår per start och därmed bärs av ryttaren – innebär det att om man hypotetiskt skulle plocka bort 20-kronan så förändras inte arrangörens ekonomi, eftersom då bör ju rimligtvis 20-kronan plockas bort från startavgiften.
Tycker man något annat så argumenterar man snarast bara för att man som tävlingsarrangör önskar höja sina marginaler. Det kan man såklart göra men då handlar frågan inte om 20-kronans vara eller inte vara. Att ryttaren betalar 20 kr till distriktet genom startavgiften som arrangören tar ut är både kostnads- och intäktsneutralt för arrangören. Här kan en parallell dras till momssystemet, momsen betalas av kunden men uppbärs och levereras in till staten av näringsidkaren.
Men vad finansierar då de där 20 kronorna? Svaret är: hela infrastrukturen som gör det möjligt att arrangera tävlingar överhuvudtaget. Utbildning av nya tävlingsryttare. Serier och satsningar. Skånska Mästerskap i samtliga grenar. Funktionärsutbildningar. Grenkommittéer. Stöd till arrangörer. Svar på de hundratals frågor som ställs varje år om tävlingsregler, serier och propositioner. Det är ett osynligt arbete som syns tydligast när det saknas.
Det finns också en princip i avgiftens konstruktion som förtjänar att lyftas fram: den gäller alla tävlingar i Skåne, oavsett nivå. Inte för att distriktet vill ta ut mer av de som lyckas bäst – utan för att ingen ryttare på 3- eller 4-stjärnig nivå kommit dit utan att ha passerat genom breddverksamhetens alla steg. Ingen arrangör på hög nivå har byggt sin verksamhet i ett vakuum. Vi är alla produkter av det system vi en gång klev in i – oftast som ett nervöst barn på en lokal ridklubb med en ponny som inte alltid lyssnade.
Det är just det som är ridsporten i sin helhet: ett ekosystem där varje del är beroende av alla andra. Det lilla barnet som rider sin första division 3-klass betalar medlemsavgift, träningsavgift och startavgift. Med åren blir det barnet en ryttare som söker sig till större klasser, som köper häst från en svensk uppfödare, som anlitar en professionell tränare. Den kedjan är inte självgående – den kräver att varje länk finns på plats och mår bra.
Försvinner instegstävlingarna försvinner rekryteringen. Försvinner stödet till de minsta arrangemangen försvinner de arrangemangen. Försvinner de unga ryttarna försvinner nästa generations hästköpare, tränare och tävlingsarrangörer. Allt hänger ihop på ett sätt som inte alltid syns i en enskild faktura – men som blir smärtsamt tydligt den dag någon länk i kedjan brister. Tävlingsryttarna är med sin 20-krona med och finansierar allt detta, men de är också med och drar nytta av allt det som finansieras av denna 20-krona. I större eller mindre utsträckning, och i olika delar av sitt tävlande.
Ridsporten i Skåne är stark. Vi har fantastiska arrangörer, engagerade funktionärer, duktiga tränare och ryttare i världsklass. Det är vi gemensamt som har byggt det. Och det är gemensamt vi behöver förvalta det – med förståelse för att varje del i systemet fyller en funktion, även de delar vars värde inte syns direkt på den egna resultatraden.
Det är inte en börda. Det är en styrka.
Jonas Haak
Ordförande Skånes Ridsportförbund
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.












Följ Ridsport på