Sverige
25 september 06:00

Elva sjuka räddningshästar dumpades hos Annika

Tio hästar hade kvarka och en var svårt cancersjuk. Annika Fransson gick med på att ta emot tre räddningshästar temporärt men fick långt fler hästar på halsen - permanent.

Elva sjuka räddningshästar dumpades hos Annika
Transporten kommer och alla hästar, 17 stycken, lastas av på Annikas gård. Hon protesterar mot att de ska släppas in i stallet, istället släpps de i hage. Foto: I-stock

Vi älskar att höra historier om hästar som farit illa och räddats. Solskenshistorier där omvårdnad och kärlek förändrar livet för en häst.
Men verkligheten kan se så väldigt annorlunda ut. Det har Annika Fransson fått erfara med besked. Här är hennes långa och vindlande historia om en räddningshäst, som blev tio.

För ett par år sedan köpte Annika två unga norikerhingstar som skulle slaktas i Österrike. Hästarna förmedlades av en organisation som då hette Fölhjälpen. Hästarna som kom var i bedrövligt skick, men Annika var ändå nöjd på det hela. Hon lade mycket tid och veterinärvård på dem, och hade under hela tiden kontakt med den person hos Fölhjälpen som förmedlat hästarna för att få råd och stöd om hur hon skulle behandla och gå vidare för att få hästarna friska och fina.
Här kallar vi den personen för Lina, i själva verket heter hon något annat.

Ville hon köpa en shettis också?
—Vi blev helt enkelt vänner, och trots att jag aldrig hade haft hand om hästar med så många problem, både fysiska och psykiska, så fungerade det på det hela rätt bra, säger Annika.

Efter ett tag fick Annika frågan om hon inte även kan köpa loss en shetlandsponny som behöver räddas. Den fanns redan i Sverige, så hon kunde köpa den för 5 000 kr. Annika accepterar och betalar in pengarna. Innan hästarna har kommit blir hon kontaktad av Fölhjälpen igen. De har nu hittat en ägare som vill ha alla tre shettisar som stod på samma ställe. Annika släpper den hon skulle ha, och går samtidigt med på att pengarna hon redan betalat inte ska betalas tillbaka utan användas för att rädda fler hästar.

Därefter får hon frågan om de tre shettisarna kan få bo hos henne under en eller två månader den sommaren. Den nya ägaren har inte möjlighet att ta emot dem direkt, och de kan inte vara kvar där de finns nu. Annika går med på det också.

Transporten kostar 8 000 extra
Dagen då hästarna ska komma med transport kommer Annika aldrig glömma. Hon blir först kontaktad av Lina, som berättar att hon blivit tvungen att lösa ut hästarna från stallet i Skåne där de stått. Hon beskriver stallägaren som en grym människa och att det är nödvändigt att få hästarna därifrån så fort som möjligt. Hon har inte pengar till den snabbt påkomna transporten, kan Annika kanske lägga ut för den så länge?
Annika går med på att lägga ut de 8000 kronorna som det handlar om.

Sedan ringer Länsstyrelsen och undrar om hon väntar en transport av hästar? Hon bekräftar och sägar att hon inte äger någon av hästarna men att hon tillfälligt ska ta hand om tre.
Länsstyrelsen vill veta när transporten kommer, de vill göra en inspektion. Annika ringer upp sin kontakt som blir stressad.
—Jag förstod ju just då inte varför, men när jag såg hästarna på transporten begrep jag. De var i riktigt dåligt skick.

Sjutton hästar lastas av
Transporten kommer och alla hästar, 17 stycken, lastas av på Annikas gård. Hon protesterar mot att de ska släppas in i stallet, istället släpps de i hage.
Det är hingstar och ston, gamla och unga hästar om vartannat. Hästarna börjar bråka, och Annika ser att det inte är hållbart.
Hon försöker separera och dela upp dem i olika hagar, men till sist måste hon ändå ta in två hästar i stallet för att få slut på bråket. Med på transporten fanns det även en hingst i mycket dåligt skick, som ställs in.
Länsstyrelsen kommer och inspekterar transporten, men tittar inte på hästarna.

Allt detta sker relativt sent på kvällen, och Annika får höra att hon förväntas ge transportören en sängplats över natten.
Hon hyr en campingstuga åt honom och en åt Lina för att slippa ha dem i huset. På morgonen åker transportören iväg, men tar bara med sig sex av hästarna.

Annika har alltså plötsligt 11 extra hästar i dåligt skick på gården. Hingsten som var sämst repar sig under några dagar. Annika har honom i en utebox och går på promenader, hon har helt enkelt ingen hage hon kan släppa honom i. Hon jagar Lina och säger att Lina måste flytta åtminstone den hästen.

Efter några dagar hittar Annika en stallplats till den och Lina går med på att flytta den dit. När den efter ett tag blir sjuk propsar Annika på att Lina måste ta ut veterinär. Det sker inte, och det slutar med att Annika själv får stå för ett veterinärbesök.
Hingsten visar sig ha kvarka och cancer, och tas bort.

Tio hästar hade kvarka
Ungefär samtidigt inser Annika att även hästarna hon fått till sitt stall har kvarka.
— Det blev dyrt! Tio hästar som hade kvarka i ett par omgångar, det kostar pengar och kräver mycket arbete, säger Annika.

Tack och lov hade hon varit noga med smittskyddstänket och lyckats hålla sina egna hästar separerade. När räddningshästarna insjuknar flyttar hon sina egna till en hage i skogen och försöker hantera dem så lite som möjligt, de får i princip bara mat och vatten. På så sätt lyckas hon hålla smittan borta från övriga hästar.

Efter mycket bråk och påtryckningar får hon i alla fall Lina att skriva över hästarna på henne, så hon står som ägare.
—Kostnaderna hamnade ju ändå på mig hela tiden, och jag ville inte att de skulle kunna sälja dem och själva ta in pengarna när de tillfrisknat.

Alla hästar är kvar
Idag har det gått ungefär ett år sedan hela den här cirkusen. Alla hästarna är fortfarande kvar hos Annika. Hon har försökt sälja dem vid något tillfälle, men känt att rätt köpare inte har funnits.
—De här hästarna har en jobbig bakgrund och det kräver rätt mycket för att kunna ta hand om dem. Det funkar inte att lämna över dem till ett barn, förklarar hon.

Hon har nu påbörjat inkörning av några av dem och arbetet går så sakta framåt.
— Jag har tio hästar mer än jag egentligen vill och har planerat för, men nu är de friska och fina. Då är de ingen börda längre, jag gläds istället åt att se deras framsteg. Men visst är det mycket jobb och mycket pengar. Jag har till exempel fått kastrera åtta stycken, bara det innebär massor av arbete och kostnader förstås.

Så här i efterhand ser hon förstås att hon borde ha sagt ifrån tidigare. Långt tidigare.
—Men när jag väl hamnat i detta bara rullade det på, det blev helt omöjligt att stoppa, säger hon.

Vill du veta mer om Räddningshästar i Sverige, lyssna på Kaliber i P1:s granskning här.

Hingstar Online

Just nu 131 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar