InterventionI veckan kallade SWB till ett möte där de kritiserade Ridsports rapportering om avelsfrågor – och frågade om vi eller vår medarbetare har en agenda mot organisationen. Det är en anklagelse vi måste bemöta. För det handlar inte bara om relationen mellan Ridsport och SWB – utan om något mycket större: pressfrihet, journalistiskt ansvar och rätten att granska.
Att granska är inte att ha en agenda

I måndags hade SWB:s ledning i form av ordförande Per Jansson, VD Helen Uddefors och styrelseledamot Gustaf Johansson kallat Ridsport till ett möte för att diskutera rapportering och samarbete.
Från Ridsport medverkade undertecknad chefredaktör samt webbchef Lina Nydahl.
Mötet handlade i huvudsak om att SWB upplever Ridsports avelsrapportering som aggressiv mot SWB, att vi systematiskt skriver negativt om och misskrediterar organisationen, att de inte får möjlighet att bemöta alla våra publiceringar – och att Ridsport skulle ha en agenda mot SWB. Ridsport har också fått ta emot en lista med publiceringar som SWB anser har varit för kritiska.
Jag väljer här att svara öppet, eftersom frågan handlar om något större: pressetik, journalistisk frihet och mediers självständighet.
Så här arbetar Ridsport – en fristående redaktion
Grundstenen i Ridsports rapportering är att vi är trovärdiga och opartiska och att det vi publicerar är sant, relevant och uppfyller de pressetiska riktlinjerna. Vi skiljer på olika typer av innehåll – och det är helt avgörande att förstå dessa skillnader:
- Nyhetsartiklar, reportage och intervjuer följer etablerade journalistiska principer där berörda ges möjlighet att bemöta påståenden och läsa sina citat.
- Krönikor, analyser och referat är däremot personliga texter där skribenten har stor frihet att reflektera, uttrycka åsikter och även kritik. Ibland följer vi i efterhand upp med intervjuer av eller egna debattinlägg från berörda som vill framföra andra perspektiv och synpunkter. Men skribenterna har, när det gäller den typen av texter – i Ridsport precis som i andra medier – inga krav på att erbjuda berörda att kommentera innan publicering.
Det SWB är kritiska till i den lista som skickats till Ridsport är huvudsakligen krönikor, analyser och referat – alltså texter som per definition är subjektiva. Samtidigt pekas intervjuer där SWB fått komma till tals som exempel på korrekt rapportering. Det är inte ett motsatsförhållande, utan två olika texttyper – med olika journalistiska syften.
Några specifika exempel
- I en text från den 17 februari på Ridsports webb, ”Hingstnytt”, menar SWB att vi lyfter potentiellt jäv utan att låta dem kommentera. I den texten nämns ingenstans jäv – däremot beskrivs en testryttares koppling till Sverige och en hingstägare, rena faktauppgifter som även kan väcka ett positivt intresse.
- SWB är också kritiska till en text från den 10 mars där vi skriver ”SWB svarar på en fråga om potentiellt jäv” och där deras svar är ordagrant citerat. Vi ställer oss helt oförstående till att SWB är kritiska till den publiceringen – det är väl jättebra för dem och för alla inblandade med ett klargörande – något jag tror att många andra organisationer hade uppskattat.
- I andra fall vänder man sig mot att vi skriver att en bättre ljudanläggning vore önskvärd eller att få 3-åringar är anmälda i Sverige jämfört med andra länder.
Jag är ärligt talat helt förbluffad över en del av de texter som SWB har problem med – exempelvis att vi publicerar rena fakta som ”än så länge är det bara sju 3-åringar anmälda (i Sverige) – något att jämföra med de över 900 som visats i Europa eller de 38 förhandsanmälda i DWB (det motsvarande danska avelsförbundet)”.
Att SWB inte önskar jämförelser med exempelvis DWB är begripligt – men inte ett skäl att undvika dem. Det är vår uppgift som journalistisk aktör att ge läsarna relevant kontext.
Gärna samarbete – men våra journalister skriver
Vid mötet i måndags talade SWB:s representanter också om att de vill ha ett gott samarbete med Ridsport och att de ”har ju också personer som kan skriva”.
Ridsport samarbetar gärna med SWB för att få information, resultat och statistik. Men självklart kommer det att vara våra journalister och inga andra som skriver om avel i Ridsport.
Ingen agenda – men ett journalistiskt ansvar
Det känns nödvändigt att tydliggöra hur vi på Ridsport ställer oss till den här typen av påtryckningar när det gäller våra medarbetares texter.
SWB ställde på mötet i måndags frågan om Ridsport eller en namngiven medarbetare, vår avelsansvariga redaktör Kim C Lundin, har en agenda mot SWB.
Låt oss vara tydliga: Nej, det har vi inte.
Däremot har vi ett ansvar att rapportera om det som sker inom svensk avel – inklusive att se var det finns förbättringspotential.
Vi har ett journalistiskt uppdrag att granska alla aktörer i ridsporten – precis som vi ibland framför kritik mot Svenska Ridsportförbundet, FEI eller andra makthavare kommer vi ibland att framföra kritik mot SWB.
Men att vara kritisk är inte att vara fientlig.
Vi vill uppmana SWB att steppa upp och se sin roll i ridsport-Sverige. En roll där man får acceptera att bli både granskad och kritiserad och där det är viktigt att förstå att vi på Ridsport är fristående, självständiga och inte arbetar på uppdrag av de organisationer vi bevakar.
/Catharina Hansson, chefredaktör, Ridsport
Svar från SWB
Ridsport har erbjudit SWB möjlighet att lämna ett svar som vi publicerar. De har istället valt att göra ett inlägg på sin egen Facebooksida.
Där tar de upp ett erbjudande från Ridsport om det vi kallar native annonsering. Vi har liknande samarbeten med flera företag som publicerar annonsmärkta artiklar eller annat redaktionellt innehåll hos oss och där det råder full transparens om att det är ett annonssamarbete. Det förekommer även att SWB köper vanliga annonser i Ridsport.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på