Catharina Hansson: ”Skärpta regler mot övergrepp. Blir ridsporten trygg på riktigt nu?”

Den 1 januari 2027 kan innebära ett historiskt skifte för svensk idrott och för ridsporten. Då införs nya regler för hur sexuella övergrepp och kränkningar ska hanteras – även när de sker utanför tävlingsarenan. Det meddelas från Riksidrottsmötet, som hållits i helgen.

Efter flera uppmärksammade fall inom ridsporten drev Svenska Ridsportförbundet på vid det förra Riksidrottsmötet 2023. En stor kommitté – där ridsporten representerades av Helena Carlsson – tillsattes. Den hade i uppdrag att skapa ett tydligt regelsystem och se till att idrotten har effektiva verktyg för att agera.

Det här arbetet är inte bara vad anständigheten kräver. Det är också avgörande för att idrotten och ridsporten ska vara en attraktiv miljö för nya generationer som inte tar skit på samma sätt som exempelvis min generation gjorde.

Inte minst är Cheerleadingförbundet ett exempel på det. De har – som nykomling i Riksidrottsförbundet 2019 – gjort mer på fem år än vad vissa förbund mäktat med på fem decennier. De tog genast en kraftfull position i att driva trygghetsfrågor och har själva infört en ”trygghetsperson” under tävlingar. Generalsekreteraren Katarina Eriksson menar att det arbetet är en orsak till att sporten haft en kraftig ökning i antal aktiva. 

Det säger oss något. Ungdomar vill inte bara prestera – de vill känna sig säkra, sedda och respekterade. Vid Riksidrottsmötet klubbades också Svenska Ridsportförbundets och Svensk Friidrotts motion igenom, som innebär att Riksidrottsförbundet inrättar ett nytt ungdomsråd.

Nya regler räcker inte om tystnaden består, om utsatta misstror systemet och förövare fortfarande skyddas av sin status.

De kommande stadgeändringarna kring trygghetsfrågorna innebär att fler handlingar kan bestraffas, preskriptionstiden förlängs till tio år och beviskravet anpassas till vad som redan gäller vid dopning och matchfixning – ”klart sannolikt”. En ny möjlighet till utbildningspåföljd införs också.

Samtidigt återstår det mest avgörande: att förändra kulturen. Nya regler räcker inte om tystnaden består, om utsatta misstror systemet och förövare fortfarande skyddas av sin status. Starkare stadgar hjälper inte, om man väljer att titta bort.

5 viktiga trygghetsåtgärder

De nya reglerna som ska gälla från 1 januari 2027 gäller framförallt:

● Fler handlingar utanför tävlingsidrotten, men med koppling till idrottsrörelsens verksamhet, kan bestraffas. Gäller sådant som sker ”i anslutning till” tävling eller träning.

● Preskriptionstiden förlängs upp till 10 år när det gäller anmälningar om övergrepp och kränkningar.

● Beviskraven fastställs till ”klart sannolikt”, samma som gäller vid matchfixning och doping.

● Specialidrottsförbunden får möjlighet att införa utbildningsföreskrift som påföljd.

● Handläggningsregler förtydligas.

Här kan man läsa mer och ladda hem möteshandlingarna från Riksidrottsmötet.

Riksidrottsmötet – idrottens ”riksdag”

Riksidrottsmötet kallas”idrottens riksdag”, äger rum vartannat år och samlar representanter för de 72 specialidrottsförbunden, distrikt och organisationer inom Sisu idrottsutbildarna för att diskutera och fatta beslut om svensk idrott. Här väljs också ledamöter till Riksidrottsstyrelsen och andra förtroendeposter.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Den publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2025.