Isabelle Fredricson: ”Nu studerar vi vilken effekt aktiv vila haft”

Ett starkt intresse för friskvård och träningsfysiologi har utmynnat i att veterinär Isabelle Fredricson, utöver att ansvara för träningsupplägget för maken Jens Fredricsons hästar, är mitt uppe i ett stort och intressant forskningsprojekt. Det är uppdelat i flera delprojekt med samlingsnamnet Kloka val för hållbara hästar.

Ämnet ortopedisk hållbarhet är stort och omfattande, hur har du tagit dig an det?

– Först och främst samarbetar jag med erfarna toppryttare, riksanläggningarna, andra veterinärer, hovslagare och spetsforskare inom biomekanik. Sedan är forskningen upplagd i delprojekt, berättar Isabelle Fredricson.

– Det ena handlar om att dokumentera arbetsbelastningen för skolhästarna på Flyinge. Det är longitudinella studier, med upprepade mätningar under tre år. För närvarande finns 116 hästar inlagda i systemet, där varje häst efter veterinärundersökning har lagts in i Sleip (ett digitalt mätverktyg som inkluderar AI-teknologi för att registrera hästens rörelser i detalj). Sedan mäts deras rörelsemönster varje vecka och samtidigt dokumenteras hur hästarna tränas. 

– Nu studerar vi även vilken effekt ”aktiv vila” haft, genom mätningar före och efter betet.

Tack vare de svenska hoppryttarnas framgångar har den här studien redan rönt stort internationellt intresse.

Det andra delprojektet verkar vara helt annorlunda?

– Det handlar om att analysera samverkan mellan häst och ryttare i språngets olika faser: taxering, elevering, accelerering, basculering och landning. Ryttarens anridningsteknik och position samt hästens biomekanik studeras. 

– Här har jag förmånen att toppryttare rider hästarna i testerna. Tack vare de svenska hoppryttarnas framgångar har den här studien redan rönt stort internationellt intresse och studien sker i samarbete med Hartpury University.

– Vi använder flera system: sensorer på både ryttare och häst, höghastighetskamera och Sleip-filmning. Genom att filma hästarna från flera vinklar och följa dem med objektiva mätsystem kan vi bland annat få fram en 3-dimensionell bild av ryttarens position samt följa hästens biomekanik i detalj.

– Hos ryttaren tittar vi bland annat på höft- och knävinkel, hos hästarna halsens position och fram- och bakbenens placering och hur detta påverkar språngkurvan. 

Har du redan under forskningens gång sett några praktiska effekter?

– Ja, flera. För skolhästarna ligger nyttan mycket i själva utförandet av projektet, hästarna kollas upp väldigt snabbt så snart en avvikelse syns från deras normala rörelsemönster. 

– När det gäller anridningstekniken i hoppning, kunde ryttarna genom att analysera höghastighetsfilmerna göra förändringar i anridningen som fick hästen att sträcka ut halsen ytterligare, sänka bålen och använda sina framben mer optimalt för eleveringsfasen. Bakbenen vinklades längre in under hästen och placerades mer jämnt i avsprånget, vilket förbättrade språngkurvan.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2024.