Veterinärt
18 maj 15:30
Ridsportplus

Ledinflammationer i frambenen

Hästens svaga punkter, del 1Vissa delar av hästens kropp skadas oftare än andra. Dessa svaga punkter presenterar Ridsport i en serie artiklar som börjar med frambenen.

Ledinflammationer i frambenen
Frambenen är först ut i Ridsports nya serie om hästens svaga punkter. Foto: iStockphoto

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Kotledsinflammation tillhör de vanligaste skadorna hos hästar. En ledinflammation är oftast en följd av en skada eller obalans i de ledstödjande strukturerna – muskler, senor och ledband – som ger en reaktion i ledkapsel eller ledbrosk.

Ledbrosket får sin näring från ledvätskan som normalt är tjock och trådliknande. Vid hård belastning försämras ledvätskan och blir tunnare och då fungerar inte leden smidigt.

Benhinneinflammation och förändringar i ledbrosket är vanliga vid överansträngning av kotleden. En ledinflammation som pågår alltför länge eller är återkommande, kan bli kronisk med obotliga skador på ledbrosket som följd.

Vanliga symtom:

  • Hästen kortar upp steget, är ovillig att gå fram eller ojämn vid ridning på volt. Vissa hästar haltar, men inte alla. Ibland visar sig inte hältan förrän veterinären bedövar det andra benet.
  • Stelhet.
  • Värme i området .
  • Att hästen undviker att belasta benet.

Några orsaker till ledinflammation

  • Ojämn användning. Många timmar av stillastående växlat med intensiv träning är inte bra.
  • Ensidig belastning nöter ut leden. Växla i stället arbete på ridbana med träning på grusvägar, i skogen eller backar.
  • Inkorrekt benställning kan leda till ojämnt slitage.
  • Dålig kondition. Skelett och leder belastas extra hårt när muskulaturen är uttröttad.
  • Hästen rids obalanserat. Unghästar lägger mest vikt på framdelen och behöver tränas för att bära upp kroppen bättre.
  • Övervikt. Varje extra kilo som hästen bär på innebär större belastning på lederna.

Hänger löst

Frambenen har ingen skelettförankring i ryggraden utan är fästade genom ligament och muskulatur. Därför är en väl utvecklad överarms- och ryggmuskulatur en förutsättning för att hästen ska hålla för påfrestningen att bära ryttare.

På frambenen är det främst kotorna, ledavdelningarna i karpus (framknäet) och hovlederna som drabbas av skador. Också i de fall någon annan del av hästen är skadad, kompenseras det ofta genom ökad belastning på kotorna fram.

Ledens normala funktion är att på ett fjädrande sätt ta emot och mildra den stöt som uppstår när hästen förflyttar sig. För att åstadkomma en mjuk stötdämpning är skelettbenen ställda i vinkel mot varandra och ledens rörelser kontrolleras av muskler, senor, ledband samt ledytans konturer. Om någon av dessa delar skadas utsätts leden för en större påfrestning än normalt och en ledinflammation kan uppstå.

Trycket i hästens ben per sekund motsvarar:

  • 1 gånger kroppsvikten i skritt.
  • 1,5  gånger kroppsvikten i trav.
  • 2 gånger kroppsvikten i galopp.
  • 3-4 gånger kroppsvikten vid landning efter hinder.

Ben- och broskavlösning

Det kan förekomma flera typer av ben- och brosk-fragment i kotleden, där en del inte besvärar hästen alls medan andra är allvarligare. Området där de uppstått är viktig för prognosen.

Benfragment vid styrlisten på skenbenets främre nedre del beror i regel på osteochondros, OCD, och utvecklas tidigt i hästens liv, före tolv månaders ålder. Om hästen får besvär av detta visar det sig i uppdrivning av leden, galla och ibland hälta. Brosk- och benfragmenten brukar kunna avlägsnas genom artroskopi.

Om ben- och broskfragment finns vid kotbenets främre ledkant är de oftast orsakade av yttre våld.

Benfragment i kotledens bakre del kallas ibland ”Birkelandsfrakturer” och är inte en form av osteochondros, eftersom ett aktivt tillväxtbrosk inte är involverat. Uppkomsten av dessa fragment sker när ett föl trampar igenom och bryter av en bit av kotans baksida. Opereras om hästen uppvisar symtom.

Karpit i karpus

I området kring karpus (framknäet) kan karpit – inflammation i någon av lederna där – förekomma. Eftersom tillväxtzonerna i karpus tillhör dem som sluter sig sist, kan det bli reaktioner om en obalanserad unghäst rids på mycket mjukt underlag. När hästen rör sig på ett djupt och undanglidande underlag uppstår en glidningseffekt med bakåtböjning av karpalleden, vilket orsakar ökad vätskefyllnad i leden med inflammation som följd.

Även gaffelbandsskador är vanliga i detta område.

Fiberunderlag kan ge inflammation

Hovledsinflammation har blivit allt vanligare, framför allt på hopphästar, på grund av det fiberunderlag som ofta erbjuds numera. Även ligamentskador kan förekomma i området kring hovleden.

Fiberunderlaget innebär en tuff belastning för hovleden då det har mycket ”broms” i sig och förkortar glidmomentet. Underlaget kan fungera korta stunder på tävling, men är inte bra för vardagsträning.

Behandling

Utöver vila består behandlingen vid ledinflammationer av injektioner med preparat som ska förbättra ledvätskans kvalitet. Dessutom försöker veterinären hitta grundorsaken till problemet och åtgärda den.

Fakta

Veterinären: ”Det mesta måste skyllas på dålig träning”

Flemming
Flemming Winberg

Flemming Winberg är chefsveterinär vid Evidensia Hästsjukhuset Stav och har lång erfarenhet av ortopediska problem hos hästar.

Varför är kotledsinflammation fortfarande så vanligt, vad gör vi för fel?
–Det mesta måste skyllas på dålig träning, det är ett jätteproblem att hästarna arbetas fel – för enahanda och på olämpligt underlag. Ofta gör ryttarna likadant dag efter dag: skrittar fram två minuter, tränar i 40 minuter och sedan sätts hästen in. Då nöter man ut leder, senor och ligament – de behöver variation.
– Att skritta ut en timme är mycket bra, men det är tyvärr en glömd konstart!
– Genom att variera underlag får hästen olika belastning i benen, därför är det viktigt att en anläggning har olika underlag på ridbana och i ridhus. Sedan måste underlagen skötas. De slits. Se på sand i ridhus, med tiden slits sandkornen mot varandra så att det blir små partiklar som flyttar sig alltför lätt.

Finns det några nya behandlingsmetoder?
– Klassiskt sett är injektioner med kortison det man använder, men det mest spännande nu är stamcellsbehandling. Överlag får man väldigt bra resultat med stamceller på ledinflammationer, framför allt sådana som tidigare behandlats utan resultat.

Flemmings tre tips för att undvika ledinflammation fram:

  1. Varierat arbete och bra underlag.
  2. Se över skoningen. Jag ser ofta att hovlederna inte läker ut ordentligt förrän hästen skos rätt. Det är mycket värdefullt att ha ett samarbetande team kring hästen: veterinär, hovslagare och ibland även en fysioterapeut.
  3. Var inte främmande för att använda fodertillskott. Be veterinären om råd att hitta ett seriöst framtaget preparat som har riktiga studier bakom sig och vederhäftig tillverkning.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden