Omtag hoppning: Hur stannar Sverige kvar?

OS-guld, dubbla VM-guld och EM-guld i lag. VM-guld och EM-guld individuellt. Tre världsettor på drygt tio år, bragdguld och Jerringpris. Det svenska hoppundret är exceptionellt i en sport med de minsta av marginaler där allt kan avgöras på sista hindret.

Vi ska inte titta på de andra länderna och kopiera vad de gör utan hitta den svenska modellen.

Hur gör Sverige för att bibehålla vår nyvunna position som en av hoppsportens stormakter? Det är frågan efter att en era och en peak ofrånkomligen nått sin topp.

Vilka utmaningar väntar hoppsporten för att inte gå samma öde till mötes som exempelvis tennisen, där Sverige efter storhetstider först dalat och sedan helt försvunnit från världstoppen? Hur förvaltar vi den kunskap och det arv 2000-talets framgångar skänkt oss? Hur ska lilla Sverige uppe i Norden stå sig fortsatt starkt mot större konkurrerande nationer?

Fyra profiler inom hoppsporten är överens om en sak. Det finns mycket jobb att göra för att även framtiden ska bli ljus. Under helgen utvecklar först Niklas Jonsson, följd av Lisen Bratt Fredricson, Petronella Andersson och Lennart Lindelöw sina tankar i Ridsports artikelserie om hoppsportens framtid.

Niklas Jonsson: ”Vägen till framgång är att titta inåt”

Ryttare, tränare, ordförande i Svenska Ridsportförbundets hoppkommitté.

– Ordet ”omtag” signalerar lite kris och det upplever jag inte att det är i hoppningen, där vi aldrig någonsin varit så starka som vi är nu. Men det är när det går som bäst det är svårast att utvecklas och hos mig finns det en medvetenhet om att vi inte kan sitta och förvalta utan måste utvecklas för att i framtiden få uppleva fler toppar.

– Vi måste börja med att ställa rätt frågor. En av frågorna är om systemet och utbildningen är inriktade mot att utveckla ryttare, ryttarskicklighet och livslångt intresse eller om den strävar mot kortsiktiga mål som att vinna enskilda barn- och ungdomstävlingar. Jag hävdar inte att allt vi gör är fel men är allt vi gör verkligen rätt? Jag tror att om vi lyckas ännu bättre med de förstnämnda kommer vi att se en positiv utveckling både på bredd- och toppnivå.

– Sverige är ett litet land och om vi väljer att göra som alla andra tror jag inte att vi har en chans. Vi ska inte titta på de andra länderna och kopiera vad de gör utan hitta den svenska modellen. Vägen till framgång är att titta inåt, inte utåt, och enas om en svensk modell, både på individnivå och nationell nivå.

– När vi för många år sedan tog hit duktiga tränare sa de att ”ni är för jäkla duktiga på att rida och utbilda hästar – de hästar ni sitter på skulle våra ryttare inte ta i med tång”. Vår ”USP” var att träna. Jag kan uppleva att vi släppt den ”uspen” och  blivit mer fokuserade på allt runtomkring; upplägg, veterinärer, coacher, tävling och annat.

– I stället för att ha fokus på att göra resultat i SM, NM och EM borde fokus vara att utvecklas till en ryttare som så småningom kan ta klivet in i seniorvärlden. Jag tar hellre en framgångsrik seniorryttare än en som vunnit NM på C-ponny.

Ridsport i morgon: Lisen Bratt Fredricson ”Skapa ett olympiskt center”

Fotnot: USP är en förkortning av ”unique selling point” eller på svenska ”unik konkurrensfördel”

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 16/2024.