GästkrönikaI Sverige är metoder som barrering olagliga och otillåtna, men det spelar föga roll när internationella världsstjärnor hävdar att det är okej – det menar Ridsports gästkrönikör Sofie Viksten Engfors, som menar att ridsporten på flera sätt har misslyckats ur hästvälfärdssynpunkt.
”Ridsporten har misslyckats”
Våld är våld oavsett vad du kallar det. I reglementen och utbildningar repeteras ett mantra: vi ska aldrig bruka våld emot hästar och vi värnar om hästvälfärden. Många organisationer inom hästsporten arbetar för att vi ska erhålla en ”social license to operate”, samhällets godkännande, vilket vi får först när vi kan visa upp en god hästvälfärd i olika sammanhang.
Ibland lyckas vi visa detta, men tyvärr har vi generellt sett misslyckats. Varje gång en häst på träning eller tävling är stressad, visar konfliktbeteende, tränas med våld och tvång eller rids hårdare än nödvändigt utan att någon agerar och avbryter tar sporten omedvetet (?) ett steg bort från denna eftertraktade social license.
Djurrättsorganisationen Peta reagerade starkt och föreslog bannlysning av all ridsport från OS.
Under OS 2021 bevittnade vi inte bara harmoniska ritter utan även stressade, hårt drivna, blödande och akut skadade hästar. Reaktionerna på händelserna går isär; vissa menar att avarter finns överallt, det vi gör är annars jättebra. Andra menar att det vi gör är systematiskt djurplågeri. Djurrättsorganisationen Peta reagerade starkt och föreslog bannlysning av all ridsport från OS på grund av ”våld och övergrepp” på hästarna. Många håller med dem.
Detta skickar en signal ifrån omvärlden; hästsporten har ingen social license. Det kräver reflektion och kraftfullt agerande. Kan vi verkligen värna om hästarnas fysiska och psykiska välfärd under träning och tävling? Eller bryter vi emot vår egen djurskyddslagstiftning?
Att våldsamma träningsmetoder såsom barrering ”i mild form” förekommer är vansinne. Att hävda att slag och petningar med ett tillhygge är en bra träningsmetod och att de ”fackmän” som utför den ”vet vad de gör” stjälper hela sporten. Det är våld och djurplågeri, inget annat.
I Sverige är dessa metoder olagliga och otillåtna, men det spelar föga roll när internationella världsstjärnor hävdar att det är ok.
Vill vi utöva vår sport och tävla behöver alla se till att hästvälfärden alltid går först.
Ridsporten har misslyckats ur hästvälfärdssynpunkt på flera sätt och ansvaret för att förbättra situationen för hästarna ligger hos ALLA aktiva inom hästsporten. Vill vi utöva vår sport och tävla behöver ALLA se till att hästvälfärden ALLTID går först.
Om vi inte klarar av det, är det kanske lika bra att utomstående får bestämma att tävlandet förbjuds?
Mina föräldrar
Hissar mina föräldrar som tålmodigt lärt mig att rakryggat stå upp för det som är viktigt och våga visa civilkurage. Älskar er mer än lakrits.
Gnällspikar
Dissar alla gnällspikar som klagar utan att försöka förändra till det bättre. Odla er en ryggrad och gör något åt saken i stället!
Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2022.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på