Hästägartips
2 juni 2018 15:54
Ridsportplus

Så reder du ut vilket elstaket du behöver

Säkert i hagenElstängslet är ett kretslopp. För att det ska fungera är det viktigt att jorda och att ha bra ledning. Tråd, rep, band, ståltråd – vad är egentligen bäst? Och vad ska du undersöka när strömmen inte leds som den ska? Här får du handfasta tips och goda råd.

Så reder du ut vilket elstaket du behöver
Fälttävlansryttaren Nora Braskén, Gärds Ryttarförening, sätter upp elstaket. Foto: Fredrik Jonsving

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Först bör du se över dina förutsättningar och vad du är ute efter. Hur långt är staketet? Är det utsatt för vind? Är det raka linjer eller mycket hörn och böjar? Hur mycket undervegetation är det? Är det mycket vilt som rör sig kring hagen?

Motståndet i tråden är en viktig faktor. Här är spannet stort mellan olika trådar. De som leder bäst ligger en bra bit under 0,1 ohm/meter och de som leder sämst kan ligga uppåt 15–20 ohm/meter. För att staketet ska fungera bra ska du välja en tråd med så lågt motstånd som möjligt. Över 1 ohm/meter är inte att rekommendera. Helst ska du ner under 0,1 ohm/meter.
Bäst & sämst
… när det gäller trådens motstånd:
Bäst De som leder bäst ligger en bra bit under 0,1 ohm/meter.
Sämst De som leder sämst kan ligga uppåt 15–20 ohm/meter.

Pris per meter är en annan sak att ta hänsyn till. Prisskillnaderna mellan det billigaste och det dyraste alternativet är mycket stora – från under 50 öre metern till närmare 10 kronor metern. Billigare trådar har oftast högre motstånd, färre och sämre ledare och åldras dessutom snabbare och tappar därmed ledningsförmågan. För ett staket som ska vara permanent kan det vara god ekonomi att inte snåla med tråden – kostnaden för att byta ut den och det arbete det innebär påverkar totalekonomin.

Tabell Tråd

Handlar om behovet

Den tredje faktorn som kan vara värd att beakta när man jämför olika alternativ är brottsstyrka. Här är det inte lika givet vad som är bra och vad som är dåligt – det handlar om dina behov. En tråd som går av lätt har fördelen att skaderisken på hästar och vilt minskar. Nackdelen är att tråden lätt går av.

Väljer du en tråd med hög brottsstyrka bör du ha skarvar som lätt går upp för att minska skaderisken. En tråd med en brottsstyrka runt 75 kilo går för det mesta av på ett säkert sätt när ett djur springer igenom. Det gör även att stolparna inte följer med, vilket gör staketet säkrare.

Om det finns mycket vilt i området – välj en tråd som är så hög att rådjur springer under den. Då har du alltid en övertråd kvar om de spänger undertråden. För alla trådar gäller att de är säkrare om de är ordentligt spända.

Om du använder rep eller liknande med hög brottstyrka – som inte går av så lätt – måste det finnas brottpunkter där repet kan gå av om något djur, en häst eller vilt, springer igenom. Använd särskilda skarvbleck som är gjorda för att gå upp vid hög belastning.

Vanlig felkälla

Ur den här aspekten är det bra att ha en del skarvar. Det som däremot är negativt med skarvar är att det inte är helt enkelt att få en bra kontakt mellan ledarna vid en skarv. Även där har man glädje av att använda skarvbleck, eftersom de är konstruerade för att maximera kontakten mellan repändarna. Att knyta ihop rep, tråd eller band ger sällan tillräcklig kontakt och är en vanlig felkälla när spänningen är dålig i staketet.

Isolatorerna ska väljas för att passa den tråd eller det band du valt. Ska du sätta många är det dessutom klokt att fundera på hur lätta de är att skruva i. En enkel skruvnyckel att sätta i en skruvdragare kan spara många timmars arbete. Se även till att isolatorerna verkligen är väl isolerade. Billigare varianter kan jorda staketet.

Jordning viktigt

För att allt ska fungera – och hästen få en stöt vid beröring – måste kretsen slutas. Det sker med jordspett som är nedstuckna och förbundna med elaggregatet.

I ett elstaket ligger en spänning på tråden, men i princip går där ingen ström förrän en häst eller människa rör vid tråden. Principen är att hästen jordar tråden när den nuddar vid den. För att det ska fungera krävs att det finns en jordad pol på aggregatet. Då fungerar marken som ledare och sluter kretsen, vilket gör att hästen får en stöt. Jordningen är alltså en viktig del för att få aggregatet att fungera.

Ju kraftigare aggregat, desto mer jordning krävs. För att få bra jordning brukar man seriekoppla flera jordspett. Från aggregatets minuspol dras en kabel till det första spettet, som sedan förbinds med kabel/tråd till nästa och så vidare. Riktmärket är att ha ett jordspett per joule som aggregatet är på. Tänk på att mark med tjäle jordar dåligt. Om det är möjligt är det bra att få ner jordspettet på frostfritt djup.

Elstangsel-3
Om staketet är skarvat och lagat många gånger kan det vara idé att ta ner allt och börja om från början. Foto: Lottapictures

Polarmetod en lösning

I områden med djup tjäle och mycket snö kan polarmetoden vara ett sätt att lösa elförsörjningen i aggregatet. Det innebär att man har en plustråd och en minustråd. När hästen nuddar båda samtidigt sluts kretsen och hästen får en stöt. Då krävs alltså inte jorden för att kretsen ska slutas. Det finns elband som är konstruerade så att du kan leda plus i den ena kanten av bandet och minus i den andra. Det förutsätter att banden är minst 40 millimeter breda.

Det går även att själv göra ett polarsystem genom att dra två trådar så tätt att en häst som kommer mot den ena även nuddar den andra. Plustråden sätts som en vanlig tråd. Minustråden kan i de fallen sättas utan isolatorer.

Fakta

Felsökning och åtgärder

Elstaket
Foto: Anki LundbergJordning och ledning är bland det viktigaste för att stängslet ska fungera bra.Foto: Anki Lundberg

Om strömmen inte leds som den ska, ställ dig följande frågor:  

Hur rent är staketet?
Finns det mycket skarvar? Grenar sig staketet på många ställen? Finns det trådar som inte används som går i marken? Ofta är det här du ska börja med felsökningen. Om staketet är mycket skarvat, lappat och lagat och påbyggt i omgångar är det ofta lättast att ta ner all tråd och börja om från början. Varje skarv är en potentiell felkälla – bäst är att klippa av tråden eller banden så sällan som möjligt. Det minsta du ska göra är att gå över hela staketet och rensa så att det inte finns onödiga kopplingar, skarvar och utlöpare.

Permanent öppna grindar tas bort, om det finns delar av staketet som inte används kopplas de av.

Det är inte helt ovanligt att lösningen om hästarna går igenom staketet är att sätta upp ytterligare en tråd. Sådana lösningar blir oftast kontraproduktiva. Skarvarna gör att du tappar spänning och den extra tråden bidrar också till spänningsfall. Det är nästan alltid bättre att rensa och göra om.

Hur stort är motståndet i tråden och hur lång trådlängd är det?
Om du har en tråd med 15 ohms motstånd ”tappar” du lika mycket spänning på 1 meter som du gör på 1,5 km tråd med 0,01 ohms motstånd.

Byt ut trådarna mot trådar med så lite motstånd som möjligt. Tänk också på att en extra tråd runt hela staketet gör trådlängden betydligt längre, vilket ger ett ökat motstånd. Alltså får du bättre spänning på varje tråd om du har färre trådar.

Hur ser skarvarna ut?
Att få staketet att hänga ihop rent fysiskt är lätt – att få skarvarna att leda ström bra är betydligt svårare. Se till att det är bra kontakt i alla skarvar, till exempel genom att använda skarvbleck eller andra metallskarvar. Detta är särskilt viktigt om du har elrep eller band av lägre kvalitet. Då är antalet ledare färre och det är svårare att få ledarna i de båda ändarna att ha kontakt.

Hur mycket undervegetation är det?
Gräs, grenar, nässlor och annat som växer upp och ligger mot tråden jordar staketet och gör att det ”läcker”. Hur mycket undervegetation man kan acceptera beror på hur kraftigt aggregat man har, hur långt staketet är och hur stort motståndet i tråden är. Har du dålig spänning i tråden är det alltid bra att se över undervegetationen. Riktigt kraftiga aggregat kan däremot se till att lättare vegetation som gräs vissnar under staketet om de når upp till tråden.

Är aggregatet rätt dimensionerat?
Om staketen är långa, har många förgreningar och/eller mycket undervegetation krävs ett kraftigt aggregat.

Fungerar jordningen?
Med dålig jordning fungerar staketet dåligt, hur bra de andra delarna än är. Även hästarna måste jorda bra när de rör vid staketet. Tjock päls och täcken gör att hästen leder strömmen till marken sämre.

Skor på hästen ökar ledningsförmågan.
Blöt mark leder ström bättre än torr mark. Snö isolerar, och mark som det är tjäle i leder också sämre. Om du misstänker att jordningen är ett problem, antingen vid jordspetten eller att hästarna är för välisolerade, eller marken har för dålig ledningsförmåga, kan ”polarmetoden” med en plus- och en minustråd vara värd att överväga.

Mät gärna spänningen mellan aggregatet, jordpol och mark. Om den är högre än 300 V bör du bättra på jordningen, helst ska den vara bara några volt.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 8/2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden