Veterinärt
12 januari 2023 15:05
Ridsportplus

”Social interaktion är otroligt viktigt”

HästhälsaVilka faktorer avgör hur bra hästen mår? Det har undersökts i en studie av svenska stallar.

”Social interaktion är otroligt viktigt”
Möjlighet till positiva sociala kontakter är viktiga för hästars välmående. Foto: Fredrik Jonsving

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    I debatter på sociala medier framhålls ofta en studie från Linköpings universitet, där forskarna mätte nivåerna av långtidsstress på hästar i lösdrift kontra de som var uppstallade i box och ute dagtid. Ridsport har kontaktat forskningsledaren, docent Lina Roth vid Linköpings universitet, för att få veta mer.

    Bevisar denna studie att hästar mår lika bra i individuella boxar + hage som på en lösdrift?
    – Även om en studie inte kan svara på alla frågor, vill jag ändå lyfta att den här studien pekar på att den sociala interaktionen är otroligt viktig för hästens välmående. Det finns ett klart samband mellan uppstallningsform och den lägsta kortisolnivån. Detta uppmättes i ett särskilt stall: gruppboxstallet, där hästarna bodde tillsammans i stora boxar på natten och var ute på dagen.
    – Annars visar inte studien på någon signifikant skillnad i hästarnas långtidsstressnivåer, som här speglar genomsnittlig kortisolutsöndring under den senaste månaden. Men kortisol är inte enbart ett stressrelaterat hormon, utan är involverat i fler processer i kroppen, som metabolismen. Detta bidrar till en del variation som inte är stressrelaterad.
    – Däremot ser vi i studiens beteendeanalyser, som speglar hur hästarna mår i nuet, färre negativa interaktioner i lösdriften.
    – Jag skulle därför undvika att se på detta som svart eller vitt, utan gå tillbaka till grundläggande behov; hästen behöver utevistelse och andra hästar för att må bra. Behöver/vill man ha hästen på box så behöver man också tillgodose att den får rejäl utevistelse, tillräcklig ättid och sociala interaktioner med andra hästar.  

    Lina-roth-2020-liu-4240-8
    Lina Roth är docent och
    universitetslektor vid Linköpings universitet. Hon undervisar och forskar i etologi. Foto: Anna Nilsen

    Vilka slutsatser kan man dra av den här studien?
    – Att vi kan få en fingervisning om hästens långtidsstress genom hårkortisolanalyser och att stallen som vi inkluderade i vår studie hade hästar med relativt låga långtidsstressnivåer.
    – De låga negativa interaktionerna i lösdriften känns också intressanta att lyfta, då skaderisker ibland lyfts som argument mot just lösdrifter.

    Kan kortisolhalten i tagel- eller hårprov påverkas av tillgången på foder?
    – Förutom det som nämns ovan om kortisolets betydelse för olika funktioner, vet vi att det finns en säsongsvariation i kortisolnivåerna, vilket gör att man får vara varsam när man analyserar prover från olika tidpunkter eller jämför mellan olika studier.
    – Hårkortisolprover speglar alltså en längre tid – beroende på hur långa tagel man väljer att analysera. Vill man undersöka stress vid speciella situationer, till exempel vid fodring, är andra metoder bättre; att studera beteende, hjärtfrekvens och/eller kortisolnivåer i blod/saliv/avföring, vilka alla speglar mer förändringar i nutid.

    Är någon mer studie på gång inom samma område?
    – Nej, just nu undersöker vi människa-hästinteraktionen närmare, efter att i två olika studier ha undersökt hur hästars kontaktsökande beteende påverkas av olika träningsmetoder.

    Fakta

    Så gjordes studien

    Studien omfattade 153 hästar från:

    • Ett islandshäststall med stora gruppboxar nattetid och utevistelse på dagen.
    • Två lösdrifter med islandshästar och shetlandsponnyer i lösdrift dygnet runt.
    • Två ridskolor med hästar och ponnyer i enskild box nattetid och utevistelse på dagen.
    • Två travstall där hästarna stod i box på natten och var ute på dagen.

    Hårprover togs på alla hästarna, både tagelprov och hårstrån från manken, som analyserades avseende koncentrationen av kortisol. Detta räknas som en bra markör för om en häst har upplevt stress under en längre tid. En hög kortisolnivå kan ha flera orsaker, men en stressad individ får ett kortisolpåslag.

    I gruppboxstallet hade hästarna allra lägst kortisolnivåer. Där fanns också  de flesta positiva sociala interaktionerna, som att hästarna nosade på varandra eller kliade varandra på manken. Det var överlag färre negativa möten, som hot, sparkar och bett mot varandra, mellan hästarna i lösdrifterna.

    Hästarna i de undersökta stallen låg i medel/median på relativt låga nivåer.

    Även hästarnas personlighet och beteende undersöktes.

    Studien heter Hair cortisol in horses (Equus caballus) in relation to management regimes, personality and breed.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2022.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden