Var är de svenskfödda GP-hästarna?

Efter att ha tittat på dagens resultatlista från SM på Strömsholm måste jag få lov att ställa frågan: var är de svenskfödda GP-hästarna? Jag samtalade häromdagen med en av Englands absolut skickligaste GP-ryttare. Han var helt övertygad om att förmågan att gå GP är en fråga om ridbarhet. Han sa också att det finns många potentiella GP-hästar men färre ryttare kapabla att utbilda en häst till att bli en framgångsrik internationell GP-häst.

Var brister det hemma hos oss? Varför letar inte våra skickliga ryttare i de svenska ladorna? Finns det inga hästar där, eller tar vi uppfödare för mycket betalt för dem?

Jag som avlare vet exakt hur lätt det är att dels älska sina ston med alla deras brister, dels bländas av fantastiska unghingstar som svävar fram på videos från hingsthållare som vet att marknadsföra sina produkter. Man känner att man bara MÅSTE försöka få en avkomma från denna individ! Har man tur blir det ett häftigt föl som man kan sälja redan i ung ålder för relativt stora pengar.

Ingen vinner på att man som uppfödare har på sig rosa solglasögon och tror att man har en stjärna i stallet.

Hur ska vi göra då? Jag tror så här:

• Avla bara på ston med god ridbarhet och fint temperament. Om avkommorna visar sig vara besvärliga, avla inte vidare.
• Leta efter hingstar med potential för samling, utan de där megagångarterna; hingstar som BÄR på sina bakben och inte skjuter sig själv framåt.
• Jaga inte runt de unga hästarna på en massa unghästtävlingar om de nu verkar ha talang för högre klass. (Unghästchampionaten lämpar sig bäst för hästar med tre tämligen stora och i många fall långsamma gångarter.)
• Försök att etablera samarbeten med duktiga ryttare, både sådana som redan rider GP och sådana som är på väg dit med hjälp av erfarna tränare. Jag vet att detta är lättare sagt än gjort.
• Var kritiska. Ingen vinner på att man som uppfödare har på sig rosa solglasögon och tror att man har en stjärna i stallet, som vid skärskådning visar sig vara lika användbar som en punkterad tennisboll.
• Det borde också finnas samlingar där folk fick komma och visa upp sina hästar i åldern tre-sju år för såväl svårklassdomare som ryttare som rider dessa klasser, det borde SWB och Svenska Ridsportförbundet kunna samordna.

Att försöka föda upp GP-hästar är ingen lönsam affär, men jag tycker att vi måste hjälpas åt att försöka.

Superprestation

Jag hyllar Lena Malmström som lyckades ta SM-guld i paradressyr trots att hon tillbringat stora delar av våren på sjukhus vid sidan om sin sjuka son ”Jonte”. #vilyftervarandra

Förlossningsproblem

Alla förlossningsproblem för stona i år, bara otur eller något vi gör fel?

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 16/2020.