Varför så mycket hysch-hysch kring hästars skador?

Att hästar skadas och behandlas veterinärt är inget nytt och inte heller något konstigt. Det är snarare en naturlig sak under en hästkarriär, att någon eller några gånger vara skadad. Men varför är det då så mycket hysch-hysch kring hästars skador? Vad är man rädd för?

Vid ett tillfälle för några år sedan var jag i Lexington och besökte en rehab-klinik. I entrén möttes jag av ett stort plakat med texten ”Wall of fame” och under fanns ett hundratals namn på kända hästar som behandlats för allvarliga skador på kliniken. Det fanns till och med bilder på några av de största stjärnorna och deras skador och hur man lyckats behandla och rehabilitera dem!

Jag tyckte det kändes väldigt befriande. Tänk vilken öppenhet och tänk också vilket stöd man skulle kunna få från andra om man delade med sig av de problem som man haft med sin häst.

Tänk vilken öppenhet och tänk också vilket stöd man skulle kunna få från andra om man delade med sig av de problem som man haft med sin häst.

Vid besiktningar hör vi ofta kommentarer som att den aldrig varit skadad eller haft några problem. Trots att det ibland kan finnas historik på hästen som säger annorlunda.

Jag har vid flera tillfällen ställts inför en situation där jag ska besiktiga en häst som jag känner till sedan tidigare. Den kan till och med ha varit patient på kliniken och ska nu säljas. Det har hänt att säljaren då inte riktigt vill berätta att hästen kanske faktiskt har varit skadad.

Detta har ibland gett upphov till prekära situationer, vilket lett till att vi nu har infört nya rutiner. Papper måste skrivas på och säljaren måste delge sådan information till köparen innan själva besiktningen. Allt för att lyfta fram skadehistorik, avdramatisera att hästar faktiskt skadar sig och för att undvika problem i framtiden.

Varför finns det en kultur av att försöka mörka när ens häst är skadad? Hur många gånger har det inte strukits hästar på grund av hovbölder eller liknande, nära inpå tävlingar, fast det kanske egentligen handlar om allvarligare skador?

Det har hänt att säljaren då inte riktigt vill berätta att hästen kanske faktiskt har varit skadad.

Eller hur många gånger är det inte som ryttare eller hästägare vill att personalen  ska klippa så små rutor som möjligt – eller helst inga alls – vid behandlingar eller undersökningar, så att det inte ”syns” att den blivit behandlad? Tänk i stället om medtävlande, som ser att hästen är klippt över några leder eller senor, kan reagera med ”Wow, vad fin din häst såg ut i dag, den behandlingen måste verkligen gjort gott” eller ”Vad kul att ni är tillbaka efter skadan, lycka till i framtiden!”.

#vilyftervarandra
Jag vill hylla Jenny P (Pettersson) som delade med sig till omvärlden om den jobbiga tiden när hennes häst var sjuk och till slut fick somna in, och hur hon mitt i det jobbiga ändå tänkte på att tacka alla som hjälpt henne på bästa sätt.

Sluta hymla med att du har haft en skadad häst. Visa istället att du tar hand om och behandlar den när den skadas. Det är bra hästhållning!

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 18/2020.