Veterinären: ”Finns hästägare som alltför snabbt vill ha sin häst utdömd”

Agria betalar ut livförsäkring för omkring 300 hästar varje månad. Den vanligaste orsaken till utdömning är rörelsestörningar eller ryggproblem.

– Det finns hästägare som alltför snabbt vill ha sin häst utdömd, säger Charlie Lindberg, hästveterinär på Agria.
− De som har bråttom med att hitta fel på hästen och få den utdömd är tyvärr fler än de som vill ge hästen tid till rehabilitering. Ibland sker detta efter att hästägaren haft hästen en ganska kort tid, och det visar sig att den inte lever upp till deras förväntningar.

− Har hästen sedan blivit undersökt och behandlad några gånger blir den också svårsåld, och det är inte så många som har möjlighet att skänka bort sin häst och köpa en ny. De flesta behöver få ut försäkringspengarna.

Bolagen bromsar

Försäkringsbolagen gör vad de kan för att hålla tillbaka hästägare som vill få hästen utdömd.
− Vi kräver ibland att hästen ska genomgå en längre konvalescens, men vi vet att det ändå ofta slutar med ännu en livskadeanmälan, säger Charlie Lindberg.

Även Folksam försöker bromsa häst-ägare som vill gå för fort fram.
− Det förekommer att Folksam begär att ytterligare en veterinär undersöker hästen innan bolaget fattar beslut om liv-ersättning, säger skadechefen Christer Andersson.

− Vi vet att många skador kan bli bra med vila och rehabilitering, men vi vet också att det kräver att hästägaren är motiverad och vill att hästen ska bli bra. Om man köper en häst för att tävla med den, kanske man inte alls är beredd på en rehabilitering i sex månader utan vill ha en ny häst, fortsätter han.

”Vill börja om”

Karin Holm-Forsström är veterinär och chef för hästkliniken på UDS i Uppsala. Även hon möter hästägare som mer eller mindre tydligt uttrycker att de vill ha sin häst utdömd.

− Väldigt många hästägare har en bra inställning, men en del som haft problem länge kan förlora hoppet och vill börja om med en annan häst. Sedan finns också de som inte inser att läkning tar tid, och någon enstaka som inte vill försöka rehabilitera hästen utan vill ha den utdömd. Då får jag förklara att det inte är aktuellt förr-än vi har provat alla rimliga vägar och att jag som veterinär känner mig övertygad, så långt det är möjligt, att det inte finns någon chans att hästen ska fungera.

− Sedan är det alltid en fråga om hur länge man ska hålla på, och hur mycket det får kosta att rehabilitera hästen.

Förebyggande arbete

I många fall går det att rehabilitera hästen så att den kan användas, men kanske inte till prestationer på tävlingsnivå.
− Då måste du som hästägare hitta en människa som vill ha denna häst. Du får sälja den till ett lägre pris och kan inte köpa en ny för pengarna. Här uppstår ett moraliskt dilemma. Hur gör vi i de fall hästen köptes för att tävla med och den inte kan det längre? Vi kan inte gärna begära att hästägarna ska samla på sig hästar som bara går i hagen.

Karin Holm-Forsström menar att många kan bidra till ett förebyggande arbete som ger mer hållbara hästar, och leder till att färre hästar döms ut.

− Det handlar om allt från duktiga utbildare av unga hästar så att de håller så bra som möjligt, en god utbildning av tränare och ryttare, noggranna veterinärer som inte ger upp för lätt, och djurägare som inser att läkningen av en skada tar tid, ibland lång tid.

Projekt hjälpte till

Himlen kan vänta – så hette en satsning som försäkringsbolaget Agria genomförde mellan 2004 och 2011. Den innebar att utdömda hästar köptes ut av bolaget och skickades på rehabilitering. Projektet ledde till att 22 av de 23 hästarna som ingick kunde komma tillbaka och åter användas för ridning och tävling.

−Den enda vi misslyckades med var en ponny, där vi inte var medvetna om att det också fanns en fångdiagnos, säger Charlie Lindberg, en av dem som var involverade i satsningen.

I dag pågår ingen sådan verksamhet inom Agria.
−Jag hade gärna sett att det permanentades, men det gäller att få ekonomi i det. En rehabilitering kan bli en både dyr och utdragen process.

Även försäkringsbolaget Sveland har ägnat sig åt att ge utdömda hästar en andra chans. Totalt har ett 40-tal hästar rehabiliterats i stället för att avlivas, men verksamheten sker i väldigt liten omfattning, med någon enstaka häst om året.

− Det måste handla om en skada där det är möjligt att hitta en annan lösning, ägaren ska gå med på det, och försäkringsbolaget löser då in hästen och tar över ansvaret för den, säger Christine Ehrlander, skadechef på Sveland.

Kunskap räcker inte alltid

God kunskap och tränare som talar klarspråk är också viktiga faktorer. Men det räcker inte alltid. Det finns lägen när man bara måste ge upp, som efter långa konvalescenser,
eller i de fall då hästen är oridbar fast det inte går att hitta några fysiska fel, något som förekommer, även om det är ovanligt.

När detta händer rekommenderar veterinär Karin Holm-Forsström på UDS att man tar hjälp av någon som arbetar professionellt med hästar och hästutbildning.

− Men om hästen även efter det är oridbar kan det vara nödvändigt att fatta beslut om utdömning, trots att det saknas en diagnos. Ingen ska behöva ha en häst om man som ryttare riskerar att skada sig allvarligt när den rids.

Ny ryttare kan vara lösningen

Det är långtifrån alltid hästen som är problemet när hästägaren vill ha den utdömd. Det säger Hans Delling, som under många år tog emot hästar från försäkringsbolaget Sveland för rehabilitering.

− Det som behövs i de allra flesta fall är en ny ryttare. Ofta har något gått snett mellan ryttare och häst, och det är inte så lätt att ändra på, säger Hans Delling.
−Jag tog emot en häst som hade haft upprepade kotledsinflammationer, och efter en tid hos mig gick den som skolhäst på Plönninge i 13 år, utan en enda sjukdag.

Han berättar om hästägare som har letat efter fel, och där hästen först fått vila ett tag när den kommit till honom. Därefter har den börjat ridas.
− Det viktigaste i all rehabilitering är tid. I dag är det många som har bråttom. De behandlar och sedan vill de ut på tävlingsbanan igen, säger Hans Delling, som med ålderns rätt har slutat att ta emot rehabiliteringshästar.

Så säger veterinären: ”Först är det vila som gäller”

Tid och tålamod vid rehabiliteringen är två nyckelord som veterinär Anne Haglund vill understryka.

Ann Haglund arbetar på Saxtorps hästklinik i Skåne, en klinik som inte bara fokuserar på hästar utan också på hur häst och ryttare fungerar tillsammans.

− Många hästar behöver först en lång vila, på allt från två månader till ett år, gärna i en miljö där hästen går på lösdrift så att den inte hela tiden ska tas ut och in från hagen. Men det finns inte många sådana ställen att lämna bort sin häst till, jag skulle verkligen önska att de fanns.
− Sedan är det alltid en osäker utgång även med en lång rehabilitering. Jag kan aldrig lova att hästen blir bra, men chanserna ökar mycket med en lång rehabilitering.

− När det finns möjlighet att hästen kan bli bra och användbar efter lång vila, kanske ett halvår, känns det jobbigt att hästägaren inte alltid går med på det med argumenten: ”Det går inte att garantera att den blir bra, det kostar pengar, den går inte att sälja och hästen är inte användbar under lång tid”.

Så säger förbundet: ”Våga ta svåra diskussioner”

Ridlärare och tränare spelar en stor roll när det gäller att få hållbara hästar och förebygga skador. Det säger Elisabet Lundholm, ordförande i Svenska Ridsportförbundets ridlärar- och tränarråd.

− Som tränare är vårt främsta ansvar hästen och hästens välbefinnande, men också ryttarens utveckling och kunskap. När något är på väg åt fel håll är det jätteviktigt att eleven får veta det. Det här kan vara svåra diskussioner, och de kan leda till att eleven byter tränare, men det ingår i vår profession att ta en sådan diskussion.

Det krävs också att tränaren är pedagogisk och verkligen får eleven att själv få insikt i problemet.
– Men till syvende och sist är det ändå ryttarens ansvar hur denna rider sin häst.

Elisabet Lundholm konstaterar att allt fler ryttare saknar en god grundutbildning, både när det gäller ridning och hästhållning – en följd av att ridskolorna inte längre är den självklara inkörsporten.

− Ju fler som köper häst utan goda förkunskaper, exempelvis för att de inte gått på ridskola innan, desto viktigare är det att tränaren tar ett helhetsansvar, för både ryttare och häst. Vi har också funderat på möjligheten att alla ryttare har en namngiven tränare knuten till sig, men det faller på att många rider för olika tränare, säger Elisabet Lundholm.

Det här var del nio i Ridsports serie ”Rid hästen frisk”. Missa inte de tidigare delarna:
Veterinären: Alla har så bråttom att tävla
Så rider Anna Hassö hästarna friska
Lär dig belasta hästen på rätt sätt
Fokus utomhus ger friska hästar hos dressyrstallet
Felaktig sits – hästen kan få betala priset i form av skador
Flashigare gångarter – men inte bättre hållfasthet hos vävnaderna
Överrörlighet kan bero på medfödd skada
En andra chans: Från utdömd till karriär med Grand Prix-drömmar

Denna artikel publicerades i pappersupplagan av Ridsport, nr 8/2018, första gången.