Överrörlighet kan bero på medfödd skada

Det är lätt att fascineras av hästar med spektakulära rörelser. De framstår som särskilt talangfulla och väcker uppmärksamhet. Men nu höjs varnande röster. Axel Wallman, veterinär vid Mälaren Hästklinik, säger att det finns en flytande gräns för när hästar inte längre är normala i sitt rörelsemönster. Han vill uppmärksamma ryttare, tränare och uppfödare på riskerna.

– Det kan vara svårt att se exakt var gränsen går, när hästens rörelser i stället är onormala och hypermetriska (överdrivna, reds anm). Då har hästen inte längre full kontroll på sina rörelser. Det beror på att hästen är neurologiskt påverkad, säger han.

En häst som har en neurologisk påverkan rör sig mer och större än vad som är nödvändigt, lyfter benen mer och kan slå ner hovarna för hårt i marken. Detta för att nervsignalerna som går tillbaka till hjärnan inte fungerar som de ska. Det är signaler som ska hjälpa hästen att veta var ben och hovar befinner sig, bland annat i förhållande till marken. Däremot fungerar de nerver som styr musklerna så att hästen kan röra sig.

Drabbade hästar kan vara extremt aktiva och ta i alldeles för mycket. I hoppning saknas koordination och finmotorik, varför hästen inte hoppar lagom. Hos dressyrhästen kan det till exempel yttra sig som överdrivna rörelser, snubbliga övergångar eller att den ”slänger iväg” ett ben i vändningar.

Symtomen börjar oftast i bakbenen, när signalerna om var bakbenen befinner sig inte går fram som de ska till hjärnan. Anledningen brukar visa sig vara en förträngning ofta långt ner i halskotpelaren. Det är oftast en medfödd problematik, men kan också uppkomma som följd av ett trauma. Det tunga huvudet och den långa halsen gör att halskotpelaren är särskilt utsatt.

– Det brukar inte vara några problem i början när hästen inte gör så mycket. Men när utbildningen går vidare brukar det märkas. Hästen kan ha svårt att reglera tempot och samla sig på grund av att koordinationen av rörelserna brister.

Olika konsekvenser

Konsekvenserna kan vara olika allvarliga. Den bristande kroppskontrollen innebär betydligt större skaderisker. Hästen rör sig med ökat genomtramp i kotorna och saknar stabilitet i benen. Det är framför allt senor, ligament och gaffelband som ligger i riskzonen för skador när belastningen blir för stor. I hoppning får till exempel kroppen fel information och är därför inte rätt förberedd för att ta emot den kraft som en landning innebär.

Hos hästar med kraftigare symtom kan det innebära säkerhetsrisker även för ryttaren, om hästen snubblar mycket, tappar balansen eller rentav går omkull.

Men det går att ställa diagnos genom en neurologisk undersökning. Där kontrollerar veterinär om hästens nervsystem fungerar. Reflexer testas. Balans och koordination bedöms utifrån ett förutbestämt protokoll. Resultatet antecknas och om det finns avvikelser visar det sig på en femgradig skala. Kostnaden för en neurologisk undersökning är ungefär motsvarande en hältutredning.

– För att hitta orsaken till nervpåverkan går vi vidare med röntgen och i många fall datortomografi av halskotpelaren. Det är nämligen i halskotpelaren som förträngningar brukar ge dessa symptom.

– Om hästen är lindrigt påverkad behöver det inte vara någon fara att fortsätta träningen. Det kan ta längre tid och det gäller att anpassa nivån, eftersom hästen behöver bygga upp stabilitet men det kan fungera ändå. Det finns hästar på hög nivå som har en påverkan.

Höja medvetenheten

Enligt Axel Wallman är det klokt att göra en utredning av hästen ifall det finns en misstanke. På ett medelstort hästsjukhus kommer det in minst ett fall per månad där hästen visar sig ha en neurologisk skada som påverkar rörelsemönstret.

– Jag tycker att det är viktigt att höja medvetenheten om problemet eftersom det inte är helt ovanligt att hästar befinner sig över gränsen och är neurologiskt påverkade. Men det kan samtidigt vara en känslig fråga och en del vill inte kännas vid att det skulle vara något fel med hästen.

Problem med neurologisk påverkan är inte nytt. Men en tuffare konkurrens och att många vill ha hästar med rörelser ut-över det vanliga riskerar, enligt Axel Wallman, att driva utvecklingen i fel riktning.

– Om man inte pratar om det, blir problemet svårare att hantera. Det är viktigt att hästar med de här skadorna inte finns i aveln. Vi måste förstå att hästar inte ska vara för rörliga. Många toppryttare vill inte ha för spektakulära unghästar därför att de erfarenhetsmässigt vet att det kan bli problem med ökad skaderisk.

Det här var del sju i Ridsports serie ”Rid hästen frisk”. Missa inte de tidigare fem delarna:
Veterinären: Alla har så bråttom att tävla
Så rider Anna Hassö hästarna friska
Lär dig belasta hästen på rätt sätt
Fokus utomhus ger friska hästar hos dressyrstallet
Felaktig sits – hästen kan få betala priset i form av skador
Flashigare gångarter – men inte bättre hållfasthet hos vävnaderna

Denna artikel publicerades i pappersupplagan av Ridsport, nr 6/2018, första gången.