Robert Willén om 13-årsdebatten: ”Det vi ser just nu är en skrämmande utveckling inom ridsporten”

Angående 13-årsgränsen som delar ridsport-Sverige, här kommer en åsikt.

När Ridsportförbundet för en dryg månad sedan publicerade sitt pressmeddelande angående 13-årsgräns för elittävlan slog detta ner som en bomb från ingenstans hos många. Man undrar ju om den delen av ridsport-Sverige som genast sprang upp på barrikaderna levt under en sten det senaste decenniet?

Låt mig förklara.
Riksidrottsförbundet började redan för 10-15 år sen att trycka på alla enskilda sportförbund om att det inte får förekomma någon som helst elitsatsning eller avancerad tävlingsverksamhet för barn och unga under 13 år.

Barnidrott ska baseras på ”trygghet, glädje, delaktighet, allsidighet och hälsa, där verksamheten utgår från barnens villkor och intressen för att skapa en livslång relation till idrotten, inte vuxnas önskemål”.

Det vill säga; man vill bygga upp alla idrotter på ett sätt där man slopar rankinglistor, höga krav på prestation från vuxenvärlden. Ingen form av elitidrott med andra ord.

Om man lyfter blicken och ser utanför ridsporten så ser man att förbunden i sport efter sport har anammat detta och format om sin verksamhet.

I hockey tog Sverige JVM guld senast för några dagar sedan. Grym prestation av ett lag som har vuxit upp och utvecklats i sin sport utan tabeller och tävlingsinriktad idrott som barn …

Ridsporten är idag en av få sporter som inte infört denna 13-årsgräns, vilket kanske inte är speciellt förvånande då vår sport tyvärr har en förmåga att leva i vår egen bubbla och vara en aning bakåtsträvande.

Då kommer argumenten:

”Men det är skillnad, ridsport är ingen lagsport”

”Ridsporten har ingen selektering och utslagning”

”Vi tävlar bara individuellt mot oss själva”

”Vi har bara kvalificerings-system på individ- och ekipagenivå”

Argumenten emot är många.

Men vad har vi egentligen?

Jag brukar vara en av dem som står för att jag är stolt över ridsporten, som sport.
Men inte nu.

Vi har en sport där 10-åringar tävlar mot 15-åringar – ja det är ju heller inte helt ovanligt att se barn i 12, 13-årsåldern tävla mot vuxna. Något som förmodligen aldrig hade fått förekomma i någon annan typ av sport!?

Kom inte heller och kör med kortet ”vi tävlar bara på individnivå”, vi tävlar helt klart mot varandra där målet för många är att vinna!

Vi har garanterat även en till aspekt i denna fråga, som gör ridsporten unik. Det är något som förmodligen inte låter obekant för någon i hästvärlden i modern tid. Det är hästvälfärd.
Jag är helt övertygad om att den typen av ponnysport vi ser idag, framförallt i hoppning, inte kommer få förekomma på samma sätt i framtiden. Att nästintill skengaloppera runt en omhoppning och dra i innertygeln, ponnyn kommer helt fel får trampa om och lösa situationen själv. Är det egentligen hästvälfärd?

Eller behöver man kanske styra om större delen av ponnysporten, och framförallt ponnyhoppningen, till att bestå av mestadels inverkansridning och stilbedömning?
Målet måste väl ändå vara att utveckla sin ridning, bli bättre, eller framförallt ha kul och lära med sin ponny/häst!
Inte bara vinna rosetter?

Det finns ju en anledning till att begreppet ”ponnymamma” oftast inte används i en positiv bemärkelse.

Så kom inte och påstå att vi i sporten och allra minst föräldrarna (inte alla, men många) sätter någon press på barn och ungdomar.

Det finns ju en anledning till att begreppet ”ponnymamma” oftast inte används i en positiv bemärkelse. Ni som stått på en ponnyframhoppning förstår precis vad jag menar.
Man ser det på varje tävling. Föräldrar som skäller på sina barn, sätter onödig press på prestation från barnet.
Sånt ska inte få finnas i barnidrotten, men i ridsporten är det vardag.
Föräldrar som förverkligar sina egna tävlingsdrömmar och intresse för tävlingssatsning genom sina barn.

Sen när man kommer med argumenten att ”barnen behöver de stora tävlingarna som morot för att tycka det är kul” då har vi garanterat ett större problem. Ledsen att säga det, men ditt barn kommer inte vilja rida alls om några år! Har man inte viljan och motivationen till att träna dag in och dag ut, i ur och skur kommer man aldrig nå eliten som vuxen.

Jag brukar vara en av dem som står för att jag är stolt över ridsporten, som sport.
Men inte nu.
Det vi ser just nu är en skrämmande utveckling. Människor i och runt sporten står nu på barrikaderna och hävdar att vårt förbund är korrupt, förbundsstyrelsen gör det här för egen vinning, talar osanning och kommer med osanning.

Jag har hittills inte kunnat hitta ett enda bevis på detta….

Jag är helt övertygad om att personerna som sitter i vår förbundsstyrelse, olika sektioner och kommittéer, distrikt med mera, gör sitt bästa för vad de tror är bäst för sporten.

Så tack till er för att ni väljer att engagera er!

Det absolut värsta i hela den här historien är faktiskt hur många av de som skriker högt och protesterar mot detta agerar och beter sig.
För när förtroendevalda i ett sportförbund får hot efter hot och personliga påhopp då har det blivit riktigt illa … och det är tyvärr verkligheten vi lever i nu.

Det är helt okej och tycka olika, oftast bara positivt. Det är så vi argumenterar och hittar lösningar. Men vi ska aldrig bli hotfulla eller någonsin tappa respekten för våra medmänniskor.

Personligen hoppas och tror jag att detta är början på något bra för vår älskade sport.
Vi ska nu hjälpas åt och utveckla framtidens barn- och ungdomsridsport, spännande va?

Och till er som dagligen påstår i alla möjliga forum att majoriteten av ridsport-Sverige är emot detta, vet ni, jag tror ni har fel – för jag är övertygad om att vi är många som är positiva till en förändring!

Slutligen, vill DU vara med och påverka på riktigt?
Engagera dig i en klubb eller ett distrikt!
Det är så man kan påverka och forma framtiden!

Här kan du läsa Ridsports samlade rapportering om 13-årsgränsen.