Hästen i mitt hjärtaBo Jenå, förbundskapten i dressyr, anställdes 1973 vid Flyinge hingstdepå som beridare och minns de avelshingstar som har betytt något extra för honom.
Dressyr
12 december 2020 10:00
Ridsportplus
Bo Jenå: ”Maraton ligger mig varmt om hjärtat”
Maraton, f 1976 e Utrillo-Caracas, blev 32 år. Han fick 1 448 avkommor, bland andra Magini (internationell hoppning) som i sin tur är far till Jan Brinks legendariska Briar.
Foto: Jan Gyllensten
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Den som betytt mest
”Maraton ligger mig varmt om hjärtat. Jag tävlade honom inte utan det var à la Celle som var vår specialitet tillsammans. Då visar man hästen för hand i ökad trav och springer själv bredvid. Jag hade rätt bra trav och sprang med flera olika hingstar på den tiden.
Maraton och jag gjorde många uppvisningar under våra tio, tolv år tillsammans. Som i Globen, Scandinavium och på hingstvisningar.
Den stora höjdpunkten och ett minne för livet var VM 1990 på Stockholms Stadion. Jag märkte redan på morgonen när jag joggade Maraton inne på banan att det skulle bli något alldeles extra. Efter ett varv gick jag ut och tömkörde i parken i stället. När vi sedan kom in hörde han hur alla kameror smattrade – de lät väldigt högt på den tiden. Han sneglade upp på läktarna och förstod att det här var något särskilt. Han tog i mer än någonsin och vi fick mycket beröm för den uppvisningen.
Maraton var en speciell häst med en stark karaktär. Han älskade att visa upp sig och ägde varje arena han kom in på. Hemma kunde han vara lite lat, men så fort han hörde sin låt ”Life is life” taggade han till. Det är många glada minnen som dyker upp varje gång jag hör den låten”.
Den som levererade
”Guvernör var den första hingst jag tävlade som beridare. Han var bara 160 cm i manken, men hade en härlig inställning. Livlig, snäll, positiv, arbetsvillig, ville alltid göra sitt bästa. En dag vann vi en medelsvår dressyr på morgonen och var tvåa i en LB i hoppning på eftermiddagen. De avelssäsonger han stod kvar på Flyinge i stället för på station kunde han betäcka ett sto på morgonen och sedan åka och tävla. När vi kom hem igen kunde det stå ett nytt sto och vänta. Alla betäckningar var naturliga då. Han fick inte så många avkommor, men trevliga och med bra temperament”.
De med rätt temperament
”Palermo, Vivaldi och Amiral var speciella individer som jag hade som tjänstehingstar, utbildade och tävlade. Palermo hade motor och nerv. Vivaldi var coolare, men hade lätt för samling, piaff och passage. Amiral var en spelevink. Honom fick man hålla lite koll på ibland, men en fantastisk hingst på sin tid med 10:or på alla gångarter och på typ. Han togs över av Kyra Kyrklund när hon anställdes på Flyinge. De var lätta att jobba med, inte svåra eller besvärliga. Ibland var jag på tävling med alla tre samtidigt”.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på