Bråk på tävlingsparkering bestraffas med böter

Bråket mellan ryttaren och målsman var enligt två vittnen både högljutt och fysiskt. Överdomaren och domaren tillkallades och anmälde sedan målsmannen till Svenska Ridsportförbundets disciplinnämnd.

Nu har disciplinnämnden fällt sitt avgörande. Målsmannen hålls ansvarig för det inträffade, vilket ses som otillbörligt uppträdande enligt Riksidrottsförbundets stadgar. Påföljden har bestämts till böter om 1 500 kr.

Vittnen stoppade bråket

Det var i samband med en dressyrtävling i Skåne som överdomaren och domaren fick ett telefonsamtal från sekreteriatet via tävlingsledaren om att det varit tumult på parkeringen. Två vittnen berättade då att det hade utövats våld mellan en målsman och målsmannens barn, tillika ryttare.

Det ena vittnet, vittne A, har uppgivit att målsmannen höll i en häst medan högljudda skrik och ordväxling pågick. Målsmannen ska också ha slagit ryttaren med öppen hand i ansiktet. Ryttaren ska då ha försökt sparka målsmannen, men vittnet kunde inte se om sparken träffade. Vittnet hade skrikit åt parterna att sluta och sedan ringt sekretariatet. Därefter lastades hästen och ryttaren hoppade gråtandes in i bilen som körde iväg.

Det andra vittnet, vittne B, ska i sin tur har sett en vuxen (målsman), ett barn och en häst och att den vuxne och barnet bråkade. Vittnet hörde barnet säga ”sluta slå mig” medan målsmannen vred om händerna på barnet och slog med handflatan mot barnets jacka.

Vittnena strålade samman och frågade varandra vad de skulle göra, varefter vittne B hörde hur en örfil utdelades. Vittnet såg dock inte slaget. Vittne B gick då fram till parterna och såg att barnet hade ont i armarna. Barnet höll sig om handlederna. Därefter såg vittne B hur målsman, barn och häst lämnade parkeringen med bil.

Slog oavsiktligt

Den anmälda målsmannen uppger i efterhand att ryttaren var på dåligt humör och började anklaga målsman för massa saker. Ryttaren har problem med att hantera ilska och var vid tillfället högljudd. Den anmälda målsmannen bad ryttaren att dämpa sig och gå därifrån så att de skulle kunna lasta hästen och åka.

Ryttaren hindrade målsman från att lasta hästen genom att sparkas och nypas. Målsman slog då ryttaren på jackan för att denna skulle sluta. Målsman tog också tag om ryttarens ena handled för att freda sig. Ryttaren bad målsman att släppa, vilket målsman gjorde, varpå ryttaren tog upp händerna mot målsmans ansikte. Målsman slog då undan händerna i försvar och träffade samtidigt oavsiktligt ryttaren i ansiktet och på hjälmen.

En kvinna ropade då att ”så beter man sig inte” och sa till både målsman och ryttaren att det inte var okej. Kvinnan meddelade även att hon skulle ringa överdomaren.

Målsman var chockad över händelsen och förklarade sedan för ryttaren i bilen att det som inträffat inte var ryttarens fel och att inget skulle hända med ryttaren. Senare åkte båda tillbaka till tävlingsplatsen då de hade åtaganden under tävlingen. Där samtalade de också med överdomaren om vad som skulle komma att hända framöver.

Har förstorats upp

Målsman uppger att det har varit mycket prat om händelsen efteråt och att det hela har förstorats upp. Målsman är mycket ledsen och ångerfull och ryttarens andra målsman är informerad om händelsen. Händelsen är även anmäld till sociala myndigheter och kontakt är tagen.

Disciplinnämnden finner det klarlagt att både våld och försök till våld har utövats mellan parterna, och att vittnesutsagorna till viss del stöds av den anmälde målsmannens egen berättelse. I ärendet saknas dock uppgifter från ryttaren själv. Överdomaren ska ha pratat med ryttaren men inte angivit om, eller vad, ryttaren har svarat.

Även om ryttaren som den anmälde målsmannen påstår inledde bråket, utgör den anmäldes agerande sådant otillbörligt uppträdande som anges i Riksidrottsförbundets stadgar. Därför utdelar DIN också en bestraffning.