Träningstips
14 juni 2017 17:06
Ridsportplus

Krokig väg till rakriktning

God ridning med Jens Fredricson, del 5Del fem i Ridsports serie om god ridning med Jens Fredricsson tar upp ett av ridkonstens kanske svåraste moment. Rakriktningen. Så enkel i teorin, så svår att nå i praktiken.

Krokig väg till rakriktning
Jens och Candy Flip är redo för ett pass. Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Fakta

Jens tipsar – 8 sätt att hitta rakriktningen tillsammans med din häst

•1 I ditt arbete med att få hästen rak, alltså liksidig, är det mycket bra om du kan få hjälp från marken.

Det spelar ingen roll hur bra ryttare du är, alla behöver ha ett par ögon som ser hela ekipaget och som kan komma med råd.

•2 Det bästa sättet att arbeta hästen är att utnyttja volterna.

Rid på den svaga sidans varv.
Exempelvis, om hästen inte går fram på högertygeln, rid i höger varv och sök eftergift i vänstertygeln. Jobba på med innerskänkeln för att komma åt det inre bakbenet och driva fram mot yttertygeln. Här kan du ha skänkeln något tillbakadragen.

•3 Ta in framdelen, gärna med ledande tygeltag och se till att hålla bakbenen på plats.

När du känner att hästen vill räta ut sig, fånga upp stödet på tygeln. Kanske får du svar bara momentalt i början, i endast några steg, men det är ändå början på en bra väg.

•4 Byt då och då till det andra, starka varvet. Här kan du, under bara några steg, ställa hästen utåt.

Dra tillbaka ytterskänkeln och se med mothållande innerskänkel och upprepade lirkningar med innertygeln till så att hästen spårar. Ytterhanden ska vara stilla, hästen ska ta stöd här.

•5 Du måste hela tiden känna att hästen vill räta ut sig, det är viktigt.

•6 När du har fått hästen att ta kontakt med tygeln på den svaga sidan, var rädd om denna nyvunna kontakt.

Det är skört i början, det gäller att kunna känna efter och göra det behagligt för hästen, trots att man krävt att den ansträngt sig. Därför är det också viktigt att man aldrig nöter, utan varierar arbetet, förslagsvis med att rida åttvolter.

•7 Ridning på volter är alltså en stor del i arbetet med att nå liksidighet.

Men jag vill än en gång poängtera att uteridning kan vara lika effektivt. Du får automatiskt mer framåtbjudning och du kan arbeta på vägar och stigar på en häst som spårar på ett naturligt sätt. Bjuder den och verkligen vill gå framåt är det enklare vid en förhållning att med skänklarna reglera dess kropp så den inte går på dubbla spår.

•8 Mycket i arbetet med rakriktning handlar om känsla i ridningen, att känna när det blir rätt och hästen bjuder jämnt på båda tyglarna.

Det är inget du gör på en kafferast och det är också något du ständigt måste jobba med. Förut tyckte jag att det var krångligt, men Anders Lindgren lärde mig och gav mig insikt i problemet – nu tycker jag att det är så superspännande att jag inget hellre vill än att föra kunskaperna vidare till nästa generation.

Expandera

Det känns självklart när man är där, när hästen är rak och spårar blir allting otroligt rätt. Men det gäller, som sagt att komma dit, på ett bra sätt.

Liksom vi människor är hästar höger- eller vänsterhänta. Det är ungefär som att en högerhänt människa skulle försöka fånga en boll med vänster hand. Det är svårt och det krävs massor av träning för att lyckas. Också hästarna har en sida varifrån det är lättare för dem att arbeta än den andra. Ofta kan man, utan att ha sett hästen röra sig, ana vilken som är den svaga sidan. Det är den som den har manen på. Man kan inte ta det som en regel att det är så, men det är ganska vanligt.

Jag har känslan av att felet som många gör när de börjar sitt ridpass är att försöka mjuka upp den stela sidan med att förböja hästen i halsen. Gör man så löser man inget. Konsten är nämligen att få hästen att bjuda fram och ta stöd på den svaga sidan, det vill säga, där det är lite obekvämt och den inte vill ta något stöd i tygeln. Då får man vara noga under uppvärmningen att man får hästen att spåra, alltså att bakbenen följer i framdelens spår. Det är inte alltid så lätt. Hästar har en förmåga att försöka komma undan det som känns jobbigt, och den gör som regel vad den kan för att för att sätta över dig på sin starka sida.

Ryttarens känsla väger tungt
Den primära vägen för att nå målet liksidighet är att stärka det som är svagt. Det sekundära är att mjuka upp det som upplevs som starkt. Är man duktig på tömkörning kan den vara ett medel, men ridning med känsla hos ryttaren är faktiskt den bästa gymnastiseringen.

Arbetar man sin häst på rätt sätt kan man efter ett tag uppleva att hästen ”byter sida”, alltså blir stark på den tidigare svaga sidan och vice versa. Så det gäller att vara observant och beredd på att arbeta spegelvänt, men det är ett bra bevis på att man är på rätt väg.

Om hästen inte är liksidig är den heller aldrig riktigt lydig. Kämpar den mot en tygel och gör sig sned fintar den effektivt sin ryttare och då är den olydig. Det är just i detta ryttaren måste försöka hitta en bra väg. Tyvärr är det alltför många som försöker lösa sina problem med hjälptyglar eller skarpare bett, men ofta förvärrar det bara snedheten.

Försök att analysera
Det är oerhört viktigt att sätta sig in i problemet, försöka analysera fram hur man får hästen att driva på framåt och arbeta med sin svaga sida. Man kan kanske jämföra med en bil där det är halvpunktering på ena sidans hjul. En sådan bil går knappt att styra rakt och det blir en massa rattande. Översatt på ryttare blir det alltför mycket handridning, i stället för det som ska vara: en stilla och fjädrande hand på en häst som i huvudsak ska ridas för säte och skänklar.

Ska du få en häst lydig och gymnastiserad är rakriktning en grundfaktor. Jag tror att folk inte riktigt är medvetna om hur viktigt det är och därför ska jag gå in ännu djupare i detta i nästa avsnitt.


Jens och Candy Flip var i farten på Sundbyholm i maj. Foto: Roland Thunholm

Fakta

Jens Fredricson

 Strömsholm  Jens Fredricson. Photo: Roland Thunholm Code:718 35  P: 2017-03  P: 2017-13
Jens Fredricson Foto: Roland Thunholm

Jens Fredricson fick en gedigen utbildning under sin uppväxt på Flyinge. Senare tog han hjälp av Anders Lindgren, vilket gav honom kunskap om grundläggande och riktig ridning. 

Jens arbetar som stallmästare på Ridskolan Strömsholm. Han har två SM-guld i hoppning och var med i det svenska bronslaget vid EM 2013.

Denna text publicerades första gången den 8 juni, i Ridsports pappersutgåva nummer 11-2017.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden