Hoppning, Krönika
14 augusti 11:37

Guldryttarna är ”on top of the world”

VM i Herning 2022Vem kunde ana att Sverige inom loppet av ett år skulle stå med dubbla lagguld i de största mästerskapen som finns? Och att de svenska hoppryttarna skulle skriva in sig i historien? Ridsports grenansvariga redaktör Susanne Högdahl ger sin syn på Sveriges guldkantade mästerskapsresa, All In och pannbenet hos svenskarna som kan ge Sverige dubbla individuella medaljer i söndagens final.

Guldryttarna är ”on top of the world”
Susanne Högdahl är grenansvarig för hoppningen på Ridsport och är på plats i Herning. Foto: Roland Thunholm

Känslan av att befinna sig ”on top of the world” är ett engelskt uttryck som beskriver ett tillstånd av eufori och total lycka. Något som inte sällan används i samband med stora prestationer eller när man har träffat sitt livs kärlek.

Att känslan hos det svenska VM-guldlaget är att de befinner sig ”på toppen av världen” är ingen kvalificerad gissning. Åtminstone inte om man såg leendet på Jens Fredricson som red i mål med det historiska VM-guldet i sin hand. Dessutom mindre än ett år efter ett lika historiskt OS-guld med i stort sett samma laguppställning. På söndagen går till råga på allt två av svenskarna in i den individuella finalen, Henrik von Eckermann och Jens, som etta respektive tvåa.

Nycklarna till VM-guldet

Lagets prestation var inget annat än magisk, vilket var superlativet som haglade överallt efter VM-guldet. Skulle de återstående medaljhoppen infria de blågula förväntningarna om individuella medaljer har Sverige inte bara nått toppen av världen, då har vi tagit oss till toppen av universum.

Vad krävs då för att känna sig ”on top of the world”? ”Uthållighet, rätt mindset, ett starkt fokus och en sund kropp”, säger Google. Något som också rimmar mycket väl med vägen till att bli världsmästare.

Om vi börjar med uthålligheten kan vi snabbt konstatera att den sammanlagda erfarenhet och rutin som hoppsvenskarna har slår det mesta i sportväg. När Malin Baryard Johnsson på Elmia i höstas fick frågan om hur laget egentligen hade lyckats med att ta OS-guld svarade hon något i stil med: ”Tja, det är väl 30 års tävlande som har gjort det.” Varpå Peder Fredricson fyllde i ungefär: ”Vecka efter vecka, år efter år.” Vilken annan sport är ens i närheten av det oerhörda slitet för att ta dubbla lagguld i de största mästerskapen som finns?

Ser man till svenskarnas mindset har förbundskaptenen Henrik Ankarcrona både inför OS i Tokyo och VM i Herning uttalat ”guldmålet” som något alldeles självklart. Det har inte varit några svävande uttalanden om att ”vi hoppas på medalj men vi får se hur långt det räcker”. Det har hela tiden varit: ”Vi är här för att ta guld.” Punkt.

”Minst nöjda av alla”

Att svenskarna sedan också har levererat handlar om deras starka fokus på detaljerna som gör skillnad och att göra jobbet. Nörderiet och viljan att slipa på allt från oskodda hovar och sekundsnabbheten till tygelfattningar är i det närmaste oöverträffade i hoppvärlden. Att vara nöjd är inte ett tillstånd som gör att du vinner mästerskapsmedaljer, det vet varje världsryttare. Och där har svenskarna, missförstå mig rätt nu, varit minst nöjda av alla.

Det är när du vet att du kan vinna som du faktiskt kan bli världsbäst. Susanne Högdahl

Sundheten hittar vi både hos de svenska ryttarna men främst hos deras hästar. Vid OS i Tokyo var det tydligt att de svenska hopphästarna kom till och lämnade spelen med oförskämt fräscha hästar. Och för dem som var med vid den andra hästbesiktningen på lördagen var det tydligt att både King Edward och Markan Cosmopolit hade rejält med krut kvar inför den individuella finalen. Trots att bägge snart har gått motsvarande ett helt marathon.

All In har visat sin särklass

16-årige All In hoppade som en 8-åring i mästerskapets första två klasser, men var inte sitt vanliga jag i fredagens lagfinal. Vad det berodde på vet vi ännu inte. Det vi kan konstatera är att den legendariske valacken inte varit ensam bland världshästarna om att ha en lite sämre dag på mästerskapsjobbet. Det är djur vi håller på med, inga maskiner. Oavsett vad har All In ännu en gång visat sin absoluta särklass som en del av laginsatsen som gett Sverige ett historiskt guld.

Söndagens individuella final kommer att bli något i hästväg. Jens Fredricson sa efter lördagens besiktning att Cosmo bara hade förbrukat 20 procent av sin kapacitet, efter att ha tränats som en kapplöpningshäst inför VM. Samtidigt har Jens själv ett självförtroende som imponerar. Det är när du vet att du kan vinna som du faktiskt kan bli världsbäst.

Henrik von Eckermann säger gång på gång att King Edward har byggt upp ett starkt självförtroende – samtidigt som Henrik själv just nu är världsetta. ”Henke” vet definitivt att han har allt som krävs för att vinna och trivs med att vara villebrådet.

Min gissning är att Henrik behåller guldgreppet – och att Jens också tar medalj.

Detta är en krönika – åsikterna i den är skribentens egna. 

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

99:- i månaden