Hjälp mot EMSEn ny medicin mot diabetes hos människa kan eventuellt även hjälpa hästar med insulinresistens. Ridsport har pratat med docent Johan Bröjer, SLU om diabetesmedicinen som kan hjälpa hästar med EMS.
Veterinärt
15 mars 2020 20:43
”Insulinsvaret efter utfodring sjönk med mer än 50 procent”
Hästar med EMS är insulinresistenta och har ett mycket kraftigt insulinsvar efter utfodring.
Foto: Konstantin Tronin/IStock
En häst med EMS, ekvint metabolt syndrom, innebär att hästägaren måste vara extra noggrann med både skötsel och utfodring, och brottas med en ständig ängslan för fång. Därför är det tacksamt att det nu pågår forskning kring ytterligare ett sätt att lösa problemet: genom att medicinera hästen.
Docent Johan Bröjer, SLU, ingår i en forskargrupp som ska undersöka om ett läkemedel för människa kan passa även för hästar.
Hur behandlar man EMS i dag?
– Det sker genom förändring av foderstaten och ökad motion. Hästar med EMS är insulinresistenta och har ett mycket kraftigt insulinsvar efter utfodring. Principerna för behandlingen går ut på att öka hästens insulinkänslighet och minska insulinsvaret efter utfodring. Det senare sker genom att ge grovfoder med låg sockerhalt.
– Insulinkänsligheten kan förbättras genom ökad grad av motion och bantning om hästen har överhull. Men vissa hästar med EMS är inte tjocka och då är inte bantning något alternativ. Har hästen utvecklat fång kan inte motion användas.
Vilken form av behandling av EMS är det som ska testas nu?
– Vi ska undersöka en ny grupp av läkemedel som relativt nyligen har börjat användas för behandling av diabetes hos människa. Läkemedlet tillhör en grupp som kallas SGLT-2-hämmare, som påverkar njurens förmåga att ta upp glukos från urinen och leder till att glukos försvinner via urinen. Detta leder i sin tur till att insulinsvaret efter utfodring sänks mycket kraftigt.
– Vi har nyligen gjort en mindre studie där vi behandlat hästar med mycket kraftig insulinresistens med ett läkemedel ur gruppen SGLT-2-hämmare. Behandlingsresultaten var mycket goda och insulinsvaret efter utfodring sjönk med mer än 50 procent.
Fakta
Så funkar insulin och insulinresistens:
Insulin:
När hästen äter ett foder som innehåller socker (glukos), ökar sockerhalten i blodet. Detta känner bukspottkörteln av, och frisätter insulin.
Insulinet gör så att cellerna i kroppen kan ta upp energin i sockret från blodet. På så sätt sjunker blodsockerhalten och kroppens lager av glykogen och fett byggs upp.
När blodsockerhalten sjunker minskar bukspottkörteln sin insulinproduktion och frisätter i stället glukagon som har motsatt effekt och leder till att glukos frisätts från levern till blodbanan.
Insulinresistens:
En häst som är insulinresistent (IR) har en nedsatt känslighet för insulin i fett-, muskel- och leverceller. Insulinet stimulerar då inte cellernas glukosupptag lika effektivt, och kroppen kompenserar med att producera ännu mer insulin från bukspottkörteln. Hästar med insulinresistens har därmed ofta onormalt höga koncentrationer av insulin i blodet, framför allt efter utfodring.
Hur ska testet gå till?
– I den här studien kommer hästar med EMS att undersökas vid något av universitetsdjursjukhusen i Sverige eller Norge. Hästarnas insulinsvar efter utfodring med det grovfoder som djurägaren använder hemma kommer att undersökas. Hästens insulinsvar undersöks också genom diagnostiska kliniska tester.
– Därefter behandlas hästarna med läkemedlet under cirka en månad hemma och sedan utvärderas behandlings-effekten genom att hästen undersöks på ett likartat sätt som före behandlingen. Djurägaren noterar utfodring och skötselrutiner i en speciell loggbok.
Varför drabbas hästar av EMS?
– Utvecklingen av EMS är komplex och mycket information saknas ännu. Det är troligt att ett för stort intag av socker via fodret påverkar frisättningen av lokala hormoner i tarmen, som i sin tur påverkar bukspottkörteln att frisätta mer insulin till blodet. Detta skulle kunna driva på utvecklingen av insulinresistens och en kraftig insulinfrisättning efter utfodring.
– Vi har funnit belägg för att en del hästar med EMS har en störd hormonreglering också gällande helt andra hormoner som frisätts från bukspottkörteln. Dessa hormoner försvårar för insulinet att utöva sin effekt och resultatet blir att mer insulin frisätts. Dessa hormonsvar liknar dem hos barn med typ 2 diabetes.
– Bilden av att hästar som har övervikt dessutom har EMS anses i dag som felaktig. Fetman kan i sig förvärra en patients insulinresistens men den har sannolikt inget att göra med den primära orsaken till att syndromet utvecklas. Vissa raser är predisponerade att utveckla EMS, som islandshästar och många ponnyer.
Fakta
Ekvint Metabolt Syndrom
- Ekvint Metabolt Syndrom, EMS, innebär att hästen är insulin-resistent. Typiska tecken för detta är onormal fettansättning i nacken (späcknacke), kring svansen, framför juver och skap samt runt manke/bogblad. Utan speciell omvårdnad riskerar hästen att drabbas av fång.
- Övervikt behöver inte i sig betyda EMS, men det finns ett starkt samband mellan hästens hull och hur regleringen av insulin fungerar.
- Hästar med EMS har ofta mindre variation i sin mikroflora i tarmarna än friska hästar. Hur stor betydelse detta har är ännu inte utrett.
- Mycket forskning pågår och man har funnit dels en genetisk disposition, dels att ston som utfodras med hög sockerhalt under dräktigheten kan få föl med nedsatt insulinkänslighet.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på