Kickstart för avelnSkyline To B satte Maria Rasmusson på kartan. Hon beskriver sig själv som en uppfödare på hobbynivå, med ett stort intresse för hästar och avel. Nu fortsätter avelsresan med flera helsyskon hemma på gården.
Från hobby till stjärnskott
Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Maria Rasmusson kommer inte från en hästfamilj, utan fick tjata länge innan hon fick börja på ridskola som sjuåring.
– När mina föräldrar såg att jag hade ett stort intresse hjälpte de mig. Min mamma har alltid stöttat mig och hjälpt till på alla sätt hon kan. Jag fick min första egna ponny när jag fyllde elva år, det var så det började. Jag tävlade en del hoppning på ponny och köpte sedan stor häst och tävlade dressyr. Men när jag fick egna barn och köpte gård var det svårt att hinna med tävlandet, säger Maria.
Hennes avelsresa började 2001 när den första uppfödningen kom. Sedan dess har det rullat på och Maria har fött upp mellan ett och två föl per år. Trots år av erfarenhet ser hon sig fortfarande som en hobbyuppfödare – men med ett brinnande intresse för hästar och ridsport.
Tio egna hästar
På gården utanför Ängelholm har hon i dag 18 hästar, varav tio är hennes egna. Hon har även unghästar på lösdrift, avelsston och konvalescenthästar som ägs av andra hästägare. Utöver det jobbar hon extra som fritidsledare på ett gymnasium.
Skyline To B blev Amazones första avkomma, så det blev fullträff direkt. Jag har verkligen ett jättefint avelssto.
Det var när Maria köpte stoet Amazone (SWB f-14 e Ampère-Krack C) som hennes avel fick sig ett riktigt uppsving.
– Hon är det första dressyrstoet som jag avlat på. Innan dess hade jag två hoppston, som inte är aktuella i aveln längre. Skyline To B blev Amazones första avkomma, så det blev fullträff direkt. Jag har verkligen ett jättefint avelssto, säger hon.

Maria köpte Amazone när hästen var två år gammal.
– Jag känner uppfödaren och fick möjlighet att köpa henne till ett bra pris. Sedan betäckte jag henne som 3-åring, då hon skulle läka ut en skada. Då fick hon Skyline och sedan har hon fått stanna i avelsboxen. Hon är en jätteduktig mamma och tar bra hand om sina föl.
”Snackishingst”
Skyline To B (SWB val f-18 e Blue Hors St Schufro) blev en riktig ”snackishingst” och är Marias mest framgångsrika uppfödning hittills. Han föddes 2018 och det blev en stor herre.
– När Skyline föddes tänkte jag att benen aldrig tog slut, han var stor redan när han kom ut, men allt gick bra vid fölningen. Han såg ut som en giraff när han gick runt här hemma, stor, lång hals och fyra långa ben.
– Jag tyckte att han var så stor, som en horisont, därav namnet Skyline. ”To B” står för Björnarbogården, där han är född.
Som föl och unghäst var Skyline glad, trevlig, framåt och enkel att hantera, berättar Maria. Som 1-åring var han redan 169 centimeter i mankhöjd. Som vuxen bär Skyline upp sina uppskattningsvis 185 centimeter.
– Det var därför tacksamt att han var snäll i hanteringen redan som liten, eftersom jag ofta var ensam med en väldigt stor häst, säger Maria.
Hon såg tidigt att hästen hade talang.
– När han var som allra minst så galopperade han mest i hagen och man såg tidigt att han rörde sig väldigt fint.
Skickade film till Carl
När Carl Hedin letade efter en unghäst som var minst 170 i mankhöjd, bestämde sig Maria för att skicka en film till honom. Det hela slutade med att Carl köpte hästen när den var två år gammal.
– Vi kände inte varandra tidigare, men jag tänkte att jag testar att skriva till honom på Instagram och han svarade. Jag visste att Skyline skulle bli för stor för mig och jag hade en dröm om att ha en häst hos en ryttare som Carl. En så stor häst behöver göra varierat arbete för att hålla, vilket jag visste att Carl gjorde. Det kan handla om att hoppa, gå i skogen, i havet eller på ridbanan. Det var viktigt för mig. Därför blev jag väldigt glad när Carl ville köpa Skyline.

Med Carl Hedin i sadeln visade hingsten sedan upp sig för resten av Sverige och gjorde även stort intryck på resten av Europa. Resan inleddes med seger vid Breeders Trophy, både som 3-åring och 4-åring. I varje årgång utmärkte han sig sedan med bland annat segrar i flera unghästklasser genom åren. Som 5-åring vann han kvalet i Falsterbo och kom tvåa i finalen. Han kom dessutom fyra på unghäst-VM. Som hingst blev han även populär inom SWB-aveln – han var den mest använda gångartshingsten i SWB 2024.
– De var en ”perfect match” och dansade verkligen tillsammans, säger Maria om ekipaget.
Carl och Maria fortsatte att samarbeta.
– Det var så häftigt att få uppleva den resan tillsammans med dem. Carl har alltid skickat filmer och berättat hur det går, så vi har haft god kontakt. Jag får kanske aldrig en sådan häst igen, så att jag fick följa med på deras resa var helt otroligt att vara med om.
Kontakt med nya ägaren
2024 beslutade sig Carl för att sälja hingsten till tyska Yara Reichert, som senare bestämde sig för att kastrera hästen. Detta eftersom han hade blivit svårare att hantera i närheten av stona på gården. Yara menade att Skyline skulle må bättre av att bli valack, ett beslut som Carl höll med om. Beslutet innebar också att Skyline återigen kunde gå i hage med andra hästar.
– Jag har även kontakt med den nya ägaren och hon brukar skicka meddelanden till mig regelbundet där hon berättar hur Skyline mår. Det är verkligen roligt att behålla den kontakten. Som jag förstod det så blev hästen mer laddad och svårare att hantera efter det andra året när han betäckte, men Carl och hans duktiga hästskötare hade bra rutiner för att få det att fungera. Däremot blev det svårare med nya rutiner i samband med försäljningen och det var då bättre att kastrera, säger Maria.
– Yara tycker väldigt mycket om Skyline och vill verkligen hitta en god kontakt med honom, så det blir säkert jättebra, säger Maria.

Skyline har i dag tre helsyskon, varav två finns kvar på gården hos Maria. Stoet Midnight Sky To B såldes på elitfölauktionen 2023, som det dyraste fölet det året.
Betäckt helsystern
– Kvar på gården finns det 3-åriga stoet Sweet Sky To B, som jag tänkte behålla för avel. Hon är nu betäckt med Blue Hors Viva Vegas.
– Det andra helsyskonet är en hingst som är född i år och heter Sky Noir To B. Tanken är nog att han ska säljas så småningom.
När det gällde valet av fadershingst till Skyline funderade hon och läste på.
– Jag frågade runt mycket bland uppfödare vad de rekommenderade och fastnade då för St Schufro. För mig har det fungerat bra då han lämnat avkommor med trevligt temperament. Det tycker jag är det viktigaste. Du kan ha världens finaste häst, men om ingen kan rida den spelar det ingen roll. Jag som jobbar mycket ensam på gården ska kunna hantera hästen själv, så temperamentet är det allra viktigaste.
– Sedan tittar jag mycket på egenskaper som kan förbättra det som stoet har. Jag tycker även det är bra att se hingsten i verkligheten vid hingstvisning om det är en möjlighet.

Utöver temperamentet tittar Maria på att hästen rör sig i balans. Detta är en egenskap hon söker både hos hingst, sto och föl.
– Jag uppskattar en naturlig lätthet och ledighet i gångarterna. Vid hingstvisningar vill jag gärna se hur hästen rör sig naturligt utan tryck, när ryttaren lättar på tygeln och följer med framåt. Det flashiga steget med mycket tryck kan de flesta rida fram till, men det är hur hästen rör sig i sig själv utan tryck som jag tycker är intressant.
Röra sig fritt
När det gäller hästhållning och hållbarhet strävar Maria efter så mycket utevistelse som möjligt.
– Det viktigaste är att hästarna kan röra sig fritt i stora hagar. Jag tycker om att ha mina hästar på lösdrift, men just nu har jag bara lösdrift för unga hingstar. De andra hästarna går in i stallet på natten.
– I stallet gillar jag att varje box har ett fönster så att de alltid kan titta ut.
– Det stärker hästarna att vara ute så mycket som möjligt i en bra hage med foder som de kan sysselsätta sig med.
När Maria själv rider tänker hon mycket på varierat arbete.
– Jag rider både i skogen och på ridbanan. Mina unghästar får alltid gå med som handhäst och klättra i skogen, det musklar dem fint inför kommande uppgifter. Det gör också att de har fått gå på olika underlag redan innan någon ridit på dem. De har sett konstiga brevlådor, bilar och soptunnor – jag tror sådant stärker dem mentalt också. Som handhäst får de gå rakt fram och hitta naturlig bjudning, innan man sätter igång med inridning som innebär en hel del ridning på bana.
Fakta
Maria Rasmusson
Bor: Björnarbogården utanför Ängelholm.
Ålder: 49 år.
Familj: Två barn.
Förebild inom avel: Tobias Hansson på Västra Hoby Stuteri är väldigt duktig på att ta fram fina hästar.
Hästen som betytt mest: Amazone, mitt avelssto. Det är tack vare henne som någon överhuvudtaget vet vem jag är. Hon ger mig så mycket, jag är så tacksam för henne.
Hästen som lärt mig mest: Min häst Harry har inte varit någon lätt häst. Jag har flugit av och åkt in på akuten, men när man väl hittar knapparna är han fantastisk. Han ger mig så mycket och är en av mina favoriter, men gud vad vi har kämpat.
Är mest stolt över: Skyline. Han har fastnat så mycket i allas blickfång, mycket tack vare Carl också så klart. De har gett mig så mycket.
Bästa stallsysslan: Gosa och mysa med hästarna, det lägger jag mycket tid på. Jag tror att det ger trygga hästar.
Sämsta stallsysslan: Mocka lösdriften, ibland är det tungt.
Favoritpryl i stallet: Min sopkvast! Och lövblås till stallgången.
För avkoppling: När jag verkligen behöver koppla av så lägger jag pussel. Annars gillar jag att vara utomhus.
Har alltid i kylskåpet: Energidryck.
Favoritbok: Jag älskar att läsa, men hinner tyvärr sällan göra det. Däremot lyssnar jag på många ljudböcker när jag jobbar i stallet. Det senaste är en serie av Anders de la Motte som varit väldigt spännande.
Om tio år: Förhoppningsvis går jag här och mockar skit fortfarande. Jag har även som mål att kunna ha en anställd på gården så småningom. Det skulle underlätta, för det är så mycket sysslor som tar tid. Med en anställd skulle jag hinna rida lite mer. Jag hoppas även att jag kan utveckla min avel ännu mer och att jag har flera ston i avel.
Det bästa och sämsta med att vara uppfödare: Det bästa är när fölet har kommit ut, har ätit, bajsat och mamman har släppt efterbörden. När allt bara går bra – det är det absolut bästa ögonblicket. Jag älskar också att hitta rätt köpare till rätt häst, det är så viktigt för då kan det gå hur långt som helst. Det sämsta är så klart när det inte går bra. För två år sedan fick mitt sto missfall precis före jul. Det var sorgligt och jag såg på henne att hon sörjde. Även om man gjort allt man kunnat kan det gå snett, då är det tufft att vara uppfödare.


Visste du att …
… Maria Rasmusson även fött upp en hopphäst som kvalade till unghäst-VM? Miss Quickly tävlades då av Julia Johansson, som startade hästen i UVM. Stoet kändes dock inte som vanligt vid start. Det visade sig att hon drabbats av ehrlichia, en fästingburen sjukdom, och fick åka hem igen. Nu bor hästen i Norge och har tävlat upp till 1,50-hoppning.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2025.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.












Följ Ridsport på