HästvälfärdHur ska domarna hantera frågan om blå tungor hos dressyrhästar? Ridsport har intervjuat svenske OS-domaren Magnus Ringmark som ser stora utmaningar med det, men menar att harmoniska och nöjda hästar bör vara en hygienfaktor i dressyren.
Svenske OS-domaren: ”Vet inte hur vi ska hantera blå tunga”

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Något som uppmärksammats stort under OS var nyheten att FEI:s egna fotografer fångade bilder av hästar med blå tunga i dressyrens kvalomgång Grand Prix, vilket ledde till att fem av ryttarna kallades in och fick en muntlig varning.

Svenske Magnus Ringmark var en av sju domare som tillsammans dömde dressyren vid OS i Paris. Han fick se de aktuella bilderna, men var inte själv med och träffade ryttarna.
– Det var presidenten för domarna, Raphael Saleh från Frankrike, som deltog där. Men vi övriga domare fick se några bilder på munnar som fotograferats med teleobjektiv. Det var inget som vi kunde ha sett när vi dömde, vi såg inget av det där. Vi sitter en bit bort från ekipagen, medan bilderna var tagna med förstoring.
Då måste vi veta; hur blå ska den vara? Hur länge? Om vi ska utesluta någon för horse abuse måste vi ha tydliga regler för det. Ska man ha en färgkarta?
Har du själv sett blå tungor vid något annat tillfälle?
– Ja, det har jag sett någon gång och då har jag dragit av poäng och skrivit det i protokollet.
– Det har ju blivit mer och mer aktuellt och nu är det ju likställt med ”horse abuse”. Det vet vi fortfarande inte hur vi ska hantera i framtiden.
– Då måste vi veta; hur blå ska den vara? Hur länge? Om vi ska utesluta någon för horse abuse måste vi ha tydliga regler för det. Ska man ha en färgkarta?

Som flera veterinärer har förklarat i samband med kvällstidningarnas bilder som visar blåfärgade tungor, så har färgen försvunnit när hästen skrittats ut från banan på lång tygel till efterkontrollerna. Det enda sättet att kontrollera det här skulle i så fall vara under ritten.
– Det här är också något som vi bara ser i skritt eller när hästen ryggar. Ska vi stanna ryttarna och undersöka om vi har sett rätt?
Magnus Ringmark jämför med blodsregeln som är väldigt absolut.
– Det är ju skillnad med blod, då har vi en vit handske. Blir det rött på den så är det solklart.
Även blodsregeln är omdiskuterad
Men även den regeln är omdiskuterad, inte minst nu efter OS. Många tyckte att det var väldigt orättvist när Marcus Orlob i det amerikanska laget blåstes ut i saxen i Grand Prix för att man såg blod på hästen Janes ena bakben. En mycket liten skada som hästen troligen orsakat själv och som förmodligen ingen hade sett om hon inte haft en vit halvstrumpa.
– Jag håller med helt om att det kändes orättvist, det hände ju för att benet var vitt. Det var en av mina kolleger som tryckte på knappen för blod, medan jag inte såg någonting.
Tycker du att man borde modifiera blodsregeln?
– Ja, är det inte i munnen eller från sporrar så kunde veterinären få avgöra om hästen får fortsätta.
Det är mycket debatt om att domare borde vara hårdare när det gäller konfliktbeteenden, som piskande svansar och oroliga munnar – att det inte bara ger avdrag.
Borde det vara en hygienfaktor och en förutsättning för ett godkänt betyg?
– Det går väl lite åt att det blir en hygienfaktor. Vi vill inte se detta med oroliga svansar och munnar.
Ser att man dömer strängare
Magnus Ringmark tycker att det finns en svängning i hur man dömer.
– Vi har blivit strängare när det gäller det här. Ser vi en häst som ser olycklig ut drar vi av mycket mer än bara någon poäng. Då är man inte i närheten av 10 om man lyckas genomföra rörelsen perfekt, utan närmare 6. Men lyckas man göra rörelsen korrekt går vi inte under 6.
– Undantag är förstås om hästen stannar eller springer bakåt, då är vi ju nere på 1:or. Men att den slår lite med svansen … det finns ju hästar som gör det hela tiden utan att vara utsatta för något tryck. Jag ser en del hästar som slår med svansen i takt med bytesserierna samtidigt som de ser väldigt tillfreds ut i övrigt.
Kan domarna påverka träningen?
När det gäller de exempel med olämplig träning och misshandel av hästar som kommit i dagen på senare tid, höjs många röster för att domarna måste dra sitt strå till stacken för att stoppa det.
– Många säger att vi borde vara hårdare när det gäller hur hästarna är tränade. Men det är svårt för oss att veta vad som försiggått. Vi kan inte se det på hästarna, vi får döma det vi ser på banan.
– Om hästen visar obehag där, då får man värdera det man ser. Ta till exempel Jessica von Bredow-Werndl nu i Grand Prix Special. Vi som dömde på långsidan hade henne nere på femte plats (hon slutade tvåa i klassen individuellt/reds anm), eftersom hästen hade gapat och lagt tungan över bettet. Det straffade vi hårt. Jag gav en 5:a och en 6:a och drog även ner på det allmänna intrycket.
– Men det är inte svart eller vitt. Det är alltså inte så att det inte blir godkänt. Men det kanske blir så i framtiden. Jag tror vi ska räkna med att det kommer att ske en successiv utveckling.
– Vi pratar om detta jättemycket nu överallt, vi domare pratar mycket sinsemellan och med FEI och försöker ju förbättra på alla sätt och se vad vi kan göra från vår sida. Jag tycker att vi domare har blivit mer medvetna och är hårdare i bedömningen när vi ser saker som inte är bra.
– Det här är saker vi måste fortsätta att prata om. Fortsättning följer.
LÄS MER Ja! Fortsättning följer. Imorgon kan du läsa mer ur intervjun med Magnus Ringmark, om bedömningen kür.
Magnus Ringmark dömde från följande positioner:
Grand Prix (kval) M
Grand Prix Special (lagfinal) E
Kür (individuella finalen) F
Övriga domare var Raphael Saleh, Frankrike (president), Michael Osinski, USA, Mariette Sanders, Nederländerna, Henning Lehrmann, Tyskland, Isobel Wessels, Storbritannien, Susanne Baarup, Danmark.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på