Thomas Fuchs: ”Låt hästen vara häst”

Thomas Fuchs och hans bror Markus var heta namn på tävlingsbanorna på 80- och 90-talen.

Thomas Fuchs kan rada upp EM-medaljer med det schweiziska laget, främst med bästa hästen Dollar Girl, varav guld 1983 och 1993. I Haag 1994 blev det dessutom VM-brons med laget.

– Men jag fick aldrig några individuella medaljer och till slut tröttnade jag och sålde mina hästar, säger han.

– Jag tränade redan många ryttare så jag beslöt att helt syssla med träning.

Avslappnad inställning

Thomas Fuchs är avslappnad när Ridsport möter honom över en kopp kaffe i Falsterbo, trots att han har mycket att göra med sina ryttare. Men han tar sig tid och han har alltid nära till skämt.

Lika avslappnat är hans förhållande till hästarna.

– Mina ryttares hästar kanske inte alltid går i perfekt form, men hästarna är glada och ivriga att göra sitt bästa tillsammans med sin ryttare.

Det går som en röd tråd, både när han och hans elev sedan tio år, Steve Guerdat, pratar om hästarna – det handlar om djur och att hästar ska få vara hästar.

Väljer bort tourer

Guerdat har gått så långt att han för två år sedan lyckades köpa sin drömanläggning i Schweiz, Paul Weiers gamla ställe.

– Paul hjälpte mig så att jag kunde köpa det. Han ville att någon som arbetar för hästarnas bästa skulle ta över. Det är svårt att hitta anläggningar med tillräckligt stora marker i Schweiz, men nu har jag hittat paradiset för mig, mitt team och hästarna, säger Steve Guerdat, som för hästarnas skull säger nej till Global Champions Tour.

– Jag vägrar att rida på en privatarrangerad hästcirkus där pengarna styr. Det är tävlingar som de här i Falsterbo och i Göteborg som är riktig ridsport.

Rider i terrängen

Thomas Fuchs tränargärning går ut på att utbilda och matcha hästarna och ryttarna så att de presterar optimalt.

Han har ett 20-tal elever i veckan, från amatörer på 1,20-nivå till världsettan Steve Guerdat, sonen Martin Fuchs, Romain Duguet och flera andra stora namn.

När eleverna kommer till hans anläggning blir de ofta förvånade. Det blir nämligen inte någon undervisning på ridbanan. I alla fall inte till att börja med.

– Nej, vi rider ut. Vissa blir chockade, men snart inser de hur bra min filosofi är, säger Thomas Fuchs.

– Vi travar på asfalt, rider upp och ner för backar, kasar nedför slänter, hoppar små diken och bankar och andra små hinder som ligger i terrängen.

Protesterande världsetta

– Steve Guerdat var värst med att protestera mot detta i början, men nu är det han som är mest galen. Han hoppar allt han hittar, även med en topphäst som Bianca. Samma sak med Martin (Fuchs, sonen) och Clooney.

Efter uteritten blir det traditionell hoppträning.

– När hästarna har fått gå i terrängen blir de mer avslappnade, de hittar sin koordination och balans. Det är utifrån detta som vi arbetar vidare.

– Jag anser också att det är mycket bättre att rida en rejäl runda i terrängen före tävlingar än att träningshoppa stora banor.

– Vi vill att hästarna ska vara med sin ryttare, fajtas tillsammans med honom eller henne. Kanske har ryttaren inte full koll och hästen är inte i perfekt form inne på banan, men det spelar ingen roll.

Började med Bulgarien

Thomas Fuchs första stora tränaruppdrag var att ta Bulgarien till OS 2000 i Sydney. Det lyckades han med, med ankaret Samantha McIntosh i laget.

– Efter det fick jag ”mission impossible”, Portugal. Förbundet hade inga pengar, ryttarna fick ingen stöttning alls. Under tre år fick de bara samma summa som de eventuellt hoppat in på en tävling. Vann de en tusenlapp fick de ytterligare en tusenlapp av förbundet. Det höll inte.

Beat Mändli är en ryttare som har varit under Fuchs vingar i många år, liksom de flesta andra schweiziska landslagsryttarna.

– De började hos mig som juniorer och young riders, så jag har haft dem länge, säger Fuchs.

Samma sak gäller så klart sonen Martin, som tog EM-guld några veckor efter att denna intervju gjorts.

En höjdpunkt även i pappa Thomas karriär.

Här kan du se Thomas Fuchs rida VM i Stockholm 1990: