Veterinärt
2 september 10:35
Ridsportplus

Veterinären: ”Viktigt att du som hästägare för en dialog med hovslagaren”

Del 3 av 3– Bara att verka och sko hästen innebär en förändring. Det är viktigt att du som hästägare för en dialog med din hovslagare om hur hästen används.
Det säger SLU-veterinär Ove Wattle i tredje delen av Ridsports serie och berättar bland annat om trender som förekommer inom skoning – och varför det kan vara läge att se upp för dem.

Veterinären: ”Viktigt att du som hästägare för en dialog med hovslagaren”
Veterinär Ove Wattle skulle vilja se en ny akademisk nivå på hovslagarutbildningen, som ett tillägg till dagens yrkeshögskoleutbildningar. Han menar att det skulle kunna kvalitetssäkra hovslageriet. I bakgrunden syns hovslagare Henrik Jansson. Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Syftet med en vanlig skoning är att ge hoven ett skydd mot slitage, samt ett halkskydd. För vissa hästar kan det också vara aktuellt att påverka belastningen på de olika benen.
– En del hästar kan också behöva komma upp från marken, så att de inte blir sulömma. Det kan även handla om att balansera hästen, och skoningen kan även vara en del i behandlingen efter skada, säger Ove Wattle, veterinär vid SLU i Uppsala.

Målet med skoningen på en frisk häst är att få hoven att fungera så likt barfotahästens hovar som det bara går.
– Skon ska interagera med underlaget på ett så bra sätt som möjligt. Vi vill uppnå en glidfas följt av en stabiliseringsfas, och när hoven väl har bromsats ska den kunna rotera mot ett eftergivligt underlag.

Trender i skoning

Det går olika trender i hur hästar ska skos. En sådan trend är att korta tårna på ridhästar.
– Grundregeln är att du inte ska överdriva åt något håll. Hästens hovform har skapats under miljontals år, under påverkan av hästens kroppsform och det underlag som hästarna gick på, säger Ove Wattle.

Grundregeln är att du inte ska överdriva åt något håll.

– Om korta tår trendar på ridhästar, vill man hellre ha långa hovar på travhästar och islandshästar. För några kan det säkert vara bra med kortare tår, eftersom det underlättar överrullningen. Men det handlar om att se till varje hästs förutsättningar och vilken benställning den har – liksom hovbenets position i hovkapseln. Efter en skada kan man vilja underlätta överrullning, men jag skulle inte säga att det gäller normalhästen.

– Man ska också komma ihåg att korta tår kan påverka utseendet på den ökade traven. Ryttaren får helt enkelt bedöma hur den känner att hästen fungerar, säger Ove Wattle.

Hovbild Copy
Långa hovar trendar på dressyrhästar. Långa hovar har på senare tid kunnat noteras på dressyrhästar, bland annat på internationella tävlingar. Ove Wattles uppfattning är att ryttarna önskar att påverka hästens gång.
– Jag skulle tro att det är för dess inverkan på steget både i ökad skritt och ökad trav, säger Wattle, som varnar för de risker som finns med långa hovar.
– Om man låter hovarna vara långa över en längre tid kan risken för reaktion i hovled och till och med carpus/framknä öka.
På bilden syns Beata Stremlers Martini. Stremler är en av de dressyrryttare som väljer lite högre hov på sin häst. Foto: Arnd Bronkhorst

Hovslagaren och ryttaren eller hästägaren bör ha en dialog om hur hästen används och vilka underlag den går på.
– Det är viktigt att ge hovslagaren rätt ingångsvärden, och inte räkna med att hovslagaren själv kan dra alla slutsatser utifrån hur skorna slits. Om hästens användning ändrar sig över tid behöver hovslagaren även få veta det, säger Ove Wattle.
– Sedan är det också så att hovslagaren lär sig med tiden hur den aktuella hästen fungerar.

 Det är viktigt att ge hovslagaren rätt ingångsvärden, och inte räkna med att hovslagaren själv kan dra alla slutsatser utifrån hur skorna slits.

Det händer med jämna mellanrum att hästägare får motstridiga besked om hur hästen ska skos från veterinären och från hovslagaren.
– Det kan hända att veterinären kan bli låst i sin uppfattning och tycka att hästen ska ha ett visst beslag, medan hovslagaren som har följt hästen under en längre period vet att det inte kommer att fungera, säger Ove Wattle.

Ridsport
”Anlita en hovslagare som också kan sitt hantverk, för en utbildning är inte det enda som behövs, utan även yrkesskicklighet”, säger Ove Wattle. Foto: Roland Thunholm

Låt veterinär och hovslagare prata

Som hästägare ska du inte behöva hamna mellan veterinären och hovslagaren, utan låta dessa prata direkt med varandra, menar Ove Wattle.
– Det är mycket bättre om veterinären och hovslagaren kommunicerar direkt. Sedan finns en hake, eftersom veterinären bara kan delegera djurhälsovård till djurhälsopersonal, alltså godkända hovslagare. Men inget hindrar en veterinär från att ringa och prata med vilken hovslagare som helst.

Ett problem är att det inte finns så mycket forskning om hur hästens hovar fungerar i vardagen.
– De flesta studier görs med veterinärer som försöksledare. De vill se hur hästar rör sig biomekaniskt, vad som händer vid olika skador, eller försöka se möjliga positiva effekter av en sko i samarbete med skotillverkare. Men vi har inga studier som visar effekterna med verkningsåtgärder eller skoplaceringar på friska hästar, sett ur hovslagarens perspektiv. Därmed har vi inget som driver utvecklingen av hovslageriet. Jag skulle vilja se ett antal hovslagare som kan göra den typen av studier, för att kunna kvalitetssäkra hovslageriet.

Välj noga

För att uppnå detta skulle det behövas en ny nivå av hovslagarutbildning, en akademisk nivå, som ett tillägg till de yrkeshögskoleutbildningar som finns i dag.
– Den nivån skulle vara ett krav, i alla fall för dem som undervisar på hovslagarutbildningen. Då skulle de kunna driva utvecklingen av hovslageriet framåt i en mer organiserad form, säger Ove Wattle.

I väntan på detta är Ove Wattles råd att hästägare ska välja hovslagare med omsorg.
– Anlita en välutbildad hovslagare som också kan sitt hantverk, för en utbildning är inte det enda som behövs, utan även yrkesskicklighet.

Svensk standardskoning

Så ska den gå till

Avvikelser kan förekomma då varje hov är unik.

Verkning 

Hovens bäryta ska vara plant verkad. Gammalt och trasigt sul- och strålhorn ska avlägsnas. Strålen ska ej skäras mer än nödvändigt för att avlägsna trasigt horn.
Sulan får ej verkas så hårt att den sviktar vid tryck. -Hov-väggen i tån raspas tillbaka vid tjock vägg och anpassas efter vita linjen, 
för undvikande av allt för 
lång tå, vilket belastar senor och ligament onödigt 
mycket.

RidsportFoto: Roland Thunholm

Skoning 

Beslaget ska ligga an mot hovens bäryta.Beslaget får ej ligga an mot sulan. Beslaget ska vara riktat så att skoarmarnas utlägg börjar vid hovens bredaste punkt. Det totala utlägget vid trakterna ska vara halva beslagets bredd. Vidare ska beslaget vara anpassat så att sömhålen ligger över vita linjen. Sömtaget ska vara sådant att det utgör cirka 2/3 av sömmens längd. Minst sex söm i varje sko. Nitarna ska sitta på jämn linje och vara infällda i hovväggen. Deras form ska vara kvadratiska och kvadratens sida bestämmes av sömmets bredd.

Falsen

Falsen ska placeras så att sömhålen följer vita linjen.

Sömhål

Sömhålen placeras i sidodelarna. Dock får sömhålet längst bak ej ligga bakom hovens bredaste punkt vid passning till hoven.
Sömmets storlek ska stå i lämplig relation till beslagets storlek. Sömhålen ska passa till de söm som väljs till beslaget. Sömskallens fasade överdel ska vara höjd över skoarmen när sömmen är nere i hålet. Sömmen ska till sin -lutning följa hovväggens lutning.

Kappor

Alla kappor ska till sin höjd ha samma mått som hov-beslagets bredd. Kappan ska vara väl tilltagen vid basen och tunna ut mot toppen. Kappan ska ligga direkt an mot hoven, inget mellanrum får förekomma. Hästen ska vid besiktning efter skoning gå rent om den före skoning ej visade störningar i sina rörelser.

Källa: Svenska Hovslagareföreningen. Texten är något förkortad.

Det här var tredje och sista delen i serien, som bland annat har handlat om senskador och hur hästägare, hovslagare och veterinär i samarbete skapar hållbara hästar. Här hittar du del 1 Senskador: Faktorer som ökar risken och hur du kan förebygga skada och del 2 Senskador: ”Det måste inte vara kört”

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 15/2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-