Veterinären: ”Viktigt att du som hästägare för en dialog med hovslagaren”

Syftet med en vanlig skoning är att ge hoven ett skydd mot slitage, samt ett halkskydd. För vissa hästar kan det också vara aktuellt att påverka belastningen på de olika benen.
– En del hästar kan också behöva komma upp från marken, så att de inte blir sulömma. Det kan även handla om att balansera hästen, och skoningen kan även vara en del i behandlingen efter skada, säger Ove Wattle, veterinär vid SLU i Uppsala.

Målet med skoningen på en frisk häst är att få hoven att fungera så likt barfotahästens hovar som det bara går.
– Skon ska interagera med underlaget på ett så bra sätt som möjligt. Vi vill uppnå en glidfas följt av en stabiliseringsfas, och när hoven väl har bromsats ska den kunna rotera mot ett eftergivligt underlag.

Trender i skoning

Det går olika trender i hur hästar ska skos. En sådan trend är att korta tårna på ridhästar.
– Grundregeln är att du inte ska överdriva åt något håll. Hästens hovform har skapats under miljontals år, under påverkan av hästens kroppsform och det underlag som hästarna gick på, säger Ove Wattle.

Grundregeln är att du inte ska överdriva åt något håll.

– Om korta tår trendar på ridhästar, vill man hellre ha långa hovar på travhästar och islandshästar. För några kan det säkert vara bra med kortare tår, eftersom det underlättar överrullningen. Men det handlar om att se till varje hästs förutsättningar och vilken benställning den har – liksom hovbenets position i hovkapseln. Efter en skada kan man vilja underlätta överrullning, men jag skulle inte säga att det gäller normalhästen.

– Man ska också komma ihåg att korta tår kan påverka utseendet på den ökade traven. Ryttaren får helt enkelt bedöma hur den känner att hästen fungerar, säger Ove Wattle.

Hovslagaren och ryttaren eller hästägaren bör ha en dialog om hur hästen används och vilka underlag den går på.
– Det är viktigt att ge hovslagaren rätt ingångsvärden, och inte räkna med att hovslagaren själv kan dra alla slutsatser utifrån hur skorna slits. Om hästens användning ändrar sig över tid behöver hovslagaren även få veta det, säger Ove Wattle.
– Sedan är det också så att hovslagaren lär sig med tiden hur den aktuella hästen fungerar.

 Det är viktigt att ge hovslagaren rätt ingångsvärden, och inte räkna med att hovslagaren själv kan dra alla slutsatser utifrån hur skorna slits.

Det händer med jämna mellanrum att hästägare får motstridiga besked om hur hästen ska skos från veterinären och från hovslagaren.
– Det kan hända att veterinären kan bli låst i sin uppfattning och tycka att hästen ska ha ett visst beslag, medan hovslagaren som har följt hästen under en längre period vet att det inte kommer att fungera, säger Ove Wattle.

Låt veterinär och hovslagare prata

Som hästägare ska du inte behöva hamna mellan veterinären och hovslagaren, utan låta dessa prata direkt med varandra, menar Ove Wattle.
– Det är mycket bättre om veterinären och hovslagaren kommunicerar direkt. Sedan finns en hake, eftersom veterinären bara kan delegera djurhälsovård till djurhälsopersonal, alltså godkända hovslagare. Men inget hindrar en veterinär från att ringa och prata med vilken hovslagare som helst.

Ett problem är att det inte finns så mycket forskning om hur hästens hovar fungerar i vardagen.
– De flesta studier görs med veterinärer som försöksledare. De vill se hur hästar rör sig biomekaniskt, vad som händer vid olika skador, eller försöka se möjliga positiva effekter av en sko i samarbete med skotillverkare. Men vi har inga studier som visar effekterna med verkningsåtgärder eller skoplaceringar på friska hästar, sett ur hovslagarens perspektiv. Därmed har vi inget som driver utvecklingen av hovslageriet. Jag skulle vilja se ett antal hovslagare som kan göra den typen av studier, för att kunna kvalitetssäkra hovslageriet.

Välj noga

För att uppnå detta skulle det behövas en ny nivå av hovslagarutbildning, en akademisk nivå, som ett tillägg till de yrkeshögskoleutbildningar som finns i dag.
– Den nivån skulle vara ett krav, i alla fall för dem som undervisar på hovslagarutbildningen. Då skulle de kunna driva utvecklingen av hovslageriet framåt i en mer organiserad form, säger Ove Wattle.

I väntan på detta är Ove Wattles råd att hästägare ska välja hovslagare med omsorg.
– Anlita en välutbildad hovslagare som också kan sitt hantverk, för en utbildning är inte det enda som behövs, utan även yrkesskicklighet.

Det här var tredje och sista delen i serien, som bland annat har handlat om senskador och hur hästägare, hovslagare och veterinär i samarbete skapar hållbara hästar. Här hittar du del 1 Senskador: Faktorer som ökar risken och hur du kan förebygga skada och del 2 Senskador: ”Det måste inte vara kört”

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 15/2019.