Frank Rothenberger: ”Helst vill man ha fel på varje hinder”

Det är 20 år sedan som Aachen senast var värd för VM i hoppning. Då vann Jos Lansink och Cumano på banor byggda av Frank Rothenberger. I augusti är det dags igen – även denna gång med Frank som huvudansvarig.

Hur är det att bygga i Aachen?

– Aachen är en fantastisk tävlingsplats och det går att skapa väldigt spännande och intressanta banor där. Eftersom man har anlagt en dressyrbana i mitten av arenan har den permanenta vattengraven tagits bort. I stället har vi nu en mobil vattengrav vilket gör det enklare för mig då jag inte är lika låst när jag ska skapa de stora klasserna.

Vad är speciellt med att bygga mästerskap?

– Det är inspirerande men också annorlunda mot en ”vanlig” tävling. Från början är det otroligt många ekipage och de bästa hästarna ska genomföra fem mästerskapsrundor. Så svårighetsgraderna måste stegras. Vi måste alltid tänka på hästarna i vår banbyggnad, så att det är möjligt att hålla rytmen och att linjerna är bra, men att vi ändå kan testa förmågan hos ekipagen på rätt sätt för att få en värdig vinnare.

Vad är särskilt med dina banor?

– Det är egentligen upp till ryttarna att besvara den frågan, men jag försöker alltid hitta mjuka linjer som ändå testar ekipagen. Dessutom försöker jag använda hinder och hindermaterial på ett sätt så att det inte blir för tråkigt. 

– Ibland känns det som om utvecklingen går mot att alla hinder bara ska bestå av bommar och plankor och att det måste vara glest och luftigt. Jag vill leka med färger, ifyllnader och variationer på hinder så att banorna känns fräscha och inte att allt är samma. Det gör att banorna kräver modiga, väl utbildade hästar.

Vad är svårast med att bygga banor på 5* tävlingar?

– Det är en väldig balansgång att hela tiden hitta rätt nivå. Framför allt i dag när hästarna har mer kapacitet och ryttarna blivit så mycket bättre. En sekund hit eller dit på maxtiden eller en halvmeter på en distans kan avgöra om det blir en bra eller mindre bra klass. Att hitta rätt balans i en låg klass är enkelt – då kan du gå på en riktigt bred planka, men när du bygger de allra största klasserna har du en tunn lina att balansera på.

Hur vet du att du hittat rätt nivå på klassen?

– Vi analyserar banorna under ritten och ser var felen kommer. Helst vill man ha fel på varje hinder, även hinder nummer ett. Så om jag börjar på ett räcke kan det mycket väl vara 1,60 i den svåraste klassen. Men sedan är det små marginaler som avgör om det blir perfekt. 

– Om hälften av ryttarna i en stor klass har max fem fel är det egentligen ett bra utslag. Men om enbart två eller tre av dessa är helt felfria anses banan vara för svår och om 14–15 är felfria är banan för lätt. 

Är det fortfarande lika roligt att bygga?

– Ja, absolut.  Banbyggnation är en hobby för mig och så länge du älskar din hobby så känner du dig också inspirerad att utföra den. Om du förlorar intresset och glädjen så kommer du heller inte att kunna göra ett bra jobb. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 8/2026.