Importer snedvrider avelsindex till svenska hingstars nackdel

Aveln av sporthästar har internationaliserats mer och mer. Hingstar används över olika länder och avelsförbund, både genom att de flyttar mellan länderna och genom transportsperma. Men även marknaden för tävlingshästar är internationell, och många ryttare importerar häst för att tävla. Detta menar författarna har en påverkan på de svenska avelsindexen.

En internationell arena för hingstar och avel gör att många utländska hingstar får ett avelsindex, BLUP, även i Sverige. För att som hingst få ett svenskt BLUP krävs att minst 15 avkommor bedömts på något unghästtest, antingen treårstest eller kvalitetsbedömning. Då artikelförfattarna ser i statistiken att de importerade hästarna i snitt presterar tydligt bättre än de svenska anser de att detta även påverkar avelsindexet för fadershingstarna.

Det är egentligen inte så konstigt att importhästarna presterar bra, eftersom den som väljer att importera en häst och sedan visa på unghästtester i Sverige troligen väljer en så bra häst som möjligt. Bland de svenska hästarna är det ungefär 40 procent av varje årgång som visas på unghästtesterna, så där är urvalsbasen bredare.

I studien har författarna jämfört tre olika sätt att räkna. De har dels räknat alla avkommor, dels räknat bara svenskfödda avkommor och sedan haft en tredje modell där de kompenserar för importhästarna, ungefär på samma sätt som de kan kompensera för ”plats” på unghästtesterna. Där visar det sig att hingstar med många importerade avkommor gynnas av att de importerade avkommorna räknas. I den sista modellen med kompensation är det hingstar med få importerade avkommor som gynnas, medan hingstarna utan importerade avkommor gynnas när bara svenskfödda avkommor räknas. Skillnaderna är större för dressyrhingstarna än för hopphingstarna.

Ju bredare underlaget är, desto bättre säkerhet blir det i avelsindex. Ett sätt att få bredare underlag för statistiken skulle kunna vara att alla europeiska sporthästavelsförbund går ihop och gör gemensamma index utifrån den samlade statistiken. Idag är detta inte möjligt då bedömningarna och indexen räknas på olika sätt i de olika förbunden.

Det kan också hända att det blir skillnad framöver, då regeln om tilläggsregistrering som infördes 2015 slår igenom bredare i indexen. Tidigare var bara statistiken för de som var frivilligt tilläggsregistrerade tillgänglig, vilket innebar ett relativt smalt urval av sannolikt högpresterande hästar. När alla importer finns med i statistiken ökar sannolikheten att den blir mer rättvisande.

Artikeln finns att läsa i sin helhet här.