Jordbruksverket: ”Djurägaren har alltid en skyldighet att veta vad som gäller”

Alla Sveriges hästar ska vara registrerade på en anläggning, som även den ska vara registrerad. Detta enligt AHL, EU:s nya djurhälsolag som ska underlätta smittspårning vid eventuella hästsjukdomar. Lagen trädde kraft i oktober men knappt tre månader senare är endast en tredjedel av svenska hästar registrerade.

För vissa har det fungerat smärtfritt medan andra har haft stora problem att registrera. Många klagar på att de inte har fått information medan andra menar att det är den enskilda hästägarens ansvar att veta vad som gäller. Ridsport har pratat med David Slottner, handläggare på Jordbruksverket, om läget.

Hur har Jordbruksverket informerat om den nya lagstiftningen?
– Vi har gjort ganska mycket, säger David Slottner.
– Vi har skickat pressmeddelanden, det har varit radioinslag och artiklar lite varstans, vi har gått via fackpressen som till exempel Ridsport och vi har försökt nå ut via olika hästorganisationer. Vi har försökt kommunicera genom alla kanaler vi har kunnat tänka oss.

– På grund av att vi inte har något register har vi inte kunnat gå ut till enskilda hästhållare. Det är det registret vi försöker skapa nu. Det här gäller inte endast hästägare utan alla som har landlevande djur, som inte klassificeras som sällskapsdjur. Alla djur som används i verksamhet ska registreras och då hade vi i princip behövt skicka brev till alla hushåll i hela Sverige.

– Förut var det bara de traditionella lantbruksdjuren – får, get, gris och nötkreatur samt höns – som skulle registreras. Nu är det jättemånga djur som ska in i systemet, allt från alpackor och och hobbyhöns till hundar och katter som föds upp i större skala. Därför har vi kört på så brett vi har kunnat i de informationskampanjer vi har gjort. Vi behöver nå ut till allmänheten så att alla kan ställa sig frågan: ”Omfattas jag av de här reglerna eller inte?”

– Det som är specifikt för hästarna är kopplingen mellan hästdatabasen, där det är krav på att hästarna ska vara registrerade sedan tidigare, och ett anläggningsnummer. Hästarna ska ha en ”hästbokföringsadress”. Registreringskravet gäller inte bara enskilda hästägare utan även den som driver en anläggning där det står hästar.

Vilket ansvar har Jordbruksverket – och vad ligger på den enskilda hästägaren?
– I grunden finns det alltid ett krav på att djurägaren ska veta vilken lagstiftning som gäller. Du kan inte skylla på att du inte visste att det fanns en sådan lag. Precis som det finns en skyldighet att känna till när du måste ha vinterdäck på bilen. Sedan har vi förstås ett krav på oss att informera.

Varför har registreringen fungerat bra för vissa och sämre för andra?
– Det har varit vissa tekniska problem, speciellt i början, och vi har försökt rätta till det vi har hittat. Om samma fel återkommer kan vi hitta och rätta till det, men om något krånglar för vissa och går smidigt för andra är det svårare.
– Från det att e-tjänsten öppnade har vi suttit och tittat på hur vi kan flytta runt informationen på hemsidan för att göra det lättare.

En del har väntat länge på återkoppling när de har haft problem – vad beror det på?
– Jag vet att man låg efter ett tag, speciellt när lagen trädde i kraft där i månadsskiftet september/oktober. Då kom det en jättepuckel av ärenden som behövde hanteras, som man har försökt beta av efter hand. Det är inte så konstigt när det kommer väldigt mycket på en gång. Framför allt har det varit problem med registrering av anläggningarna. Det har varit saker som måste kollas innan det släpps igenom, men nu vet jag att de har jobbat ikapp en hel del.

Hur ska man råda bot på att inte fler är registrerade?
– Vi ska sätta oss ner och göra en uppsamling för att se vad vi tror att vi har lyckats bättre eller sämre med. Efter det vet vi förhoppningsvis hur vi ska gå vidare. 

Vad kan det få för konsekvenser om hästen inte är registrerad?
– Det är lite oklart än så länge, det är alltid problemet med ny lagstiftning. Det som står till buds är föreläggande och föreläggande med vite. Men där är vi inte än. Det kan också få mer direkta konsekvenser – du kan få problem att flytta hästar mellan länder om du inte har registrerat en anläggning. På hälsointyget ska det finnas två anläggningsnummer, det du åker från och det du ska till.
– Om du ska tävla i exempelvis Norge eller Danmark behövs det inget hälsointyg, men du måste fortfarande kunna verifiera ditt anläggningsnummer och numret på anläggningen du ska till, avslutar David Slottner.

Färsk statistik från Jordbruksverket

Antal registrerade anläggningar med häst: 27 800
Antal hästar registrerade på en anläggning: 106 000

Läs mer om e-tjänsten hos Jordbruksverket.