DebattMotståndet mot den nya 13-årsgränsen för att tävla SM och rikstäckande serier är närmast hundraprocentigt bland aktiva, enligt tränarkåren. I ett gemensamt upprop kräver 16 A-tränare att förbundsstyrelsen backar och gör om processen från början.
Öppet brev från 16 A-tränare: ”Dra tillbaka beslutet”

Nu publicerar 16 A-tränare ett öppet brev till Svenska Ridsportförbundets styrelse i protest mot beslutet om att införa en åldersgräns på 13 år för det man menar är elitsport.
Det har skapat den största konflikt vi sett i vår sport.
– Det har aldrig hänt förut att alla inom sporten har enats kring en fråga på det här sättet. Jag vill påstå att motståndet mot beslutet är närmast hundraprocentigt bland alla aktiva. Utövare och även representanter i SvRF upplever sig överkörda och det har skapat den största konflikt vi sett i vår sport, helt i onödan, säger Jacob Hellström som tagit initiativet till det öppna brevet.
Den tröghet och transparens som krävs för ett beslut som det här har saknats, menar tränarna.
Vill ge förbundsstyrelsen chans att backa
– Det sämsta för sporten är att det här bråket fortsätter och vi vill sträcka ut en olivkvist och ge förbundsstyrelsen chansen att dra tillbaka beslutet. Man måste gå igenom hela beslutsprocessen igen. Förankra det inom sporten, låt oss gemensamt se hur det ska hanteras. Gör allt det som man borde ha gjort från början.
Tränarna vänder sig också mot hur förbundsstyrelsen och dess ordförande Sandra Ruuda hänvisat till barnkonventionen och Riksidrottsförbundet.
– De skickar barnkonventionen framför sig – men vad säger den? Ja, bland annat att barn ska höras i alla områden som berör dem. Det är ingen som har frågat barnen vad de tycker om det här beslutet.
– I Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott står det att man ska vara försiktig med att slentrianmässigt dela in barn efter åldersgrupp. Barn utvecklas olika och de som är tidiga ska inte begränsas, ingen ska bli utslagen, man ska inte toppa, selektera och slå ut. Tvärtom ska det finnas nivåer för alla. Man går tvärtemot det genom att införa en trubbig åldersgräns, säger Jacob Hellström.
Olika syn på vad som är elitsatsning
Han och de andra tränarna är inte heller överens med förbundsstyrelsen om vad som faktiskt är en elitsatsning.
– Ordet ”elit” har lite slarvigt använts för att beskriva högsta nivån på B-ponny.
Det handlar i själva verket inte alls om varken ”elit” eller ”elitsatsning” utan som tidigare beskrivits är all tävling i den åldern ett första litet insteg i vår sport, menar Jacob Hellström.
Här kan du läsa det öppna brevet i sin helhet:
Öppet brev från tränarkåren till Förbundsstyrelsen i Svenska Ridsportförbundet.
Vi i tränarkåren, yrkesverksamma A-tränare med lång erfarenhet inom hästsporten, före detta förbundskaptener, landslagsledare, utbildningsledare och tävlingsryttare upp till landslagsnivå och olympiska spel, vill uttrycka vår djupa oro över beslutet om höjda åldersgränser.
Förbundsstyrelsens förslag vingklipper i praktiken B-ponnysporten och hindrar och påverkar negativt barnens möjligheter till utveckling även i övriga kategorier och för childrenryttare, i samtliga grenar, hoppning, dressyr, fälttävlan, voltige etc.
Förslaget påverkar inte bara ponny-SM utan även utövarna på lägre nivå då samtliga rikstäckande cuper – som exempelvis Sverigeponnyn som rids i LB – försvinner för berörd åldersgrupp, liksom det nya av Hoppkommittén instiftade SM för ponny i LA och LB.
De första tävlingsåren är ofta avgörande för utvecklingen. Unga ryttare måste få tävla på sin egen nivå – med utmaningar anpassade efter sin förmåga, mognad och vilja.
Vår sport är unik – flickor och pojkar tävlar på lika villkor, och varje ryttare kan skräddarsy sina egna mål och upplägg. Att ha mål är centralt för motivation och lärande. En SM-start är ett tydligt mål som ger struktur under året. Alla når inte dit, men målet ger värdefull erfarenhet. För B-ponny är SM den högsta nivån – men det är varken att betraktas som elitidrott eller en elitsatsning. Det är tvärtom bara ett första litet steg mot högre nivåer, där barnen får en första inblick i hur tävling på högre nivå fungerar.
En elitsatsning, enligt Riksidrottsförbundets definition, beskrivs som ”krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål”. Sammanfattningsvis är en elitsatsning en medveten och strukturerad satsning på att nå världstoppen inom sin idrott.
De flesta barn som ägnar sig åt hästhoppning tränar under perioder cirka en timme i veckan med tränare, medan övrig tid, några timmar per vecka, tillbringas med sin ponny, i lärande genom lek och ansvarstagande.
De första åren är avgörande – både för nyrekrytering och för att alla barn ska kunna utvecklas i sin egen takt. Detta gäller oavsett om barnet är nybörjare eller redo för SM-start.
I debatten på sociala medier har många, från tävlingsryttare i världsklass, domare och tränarkollegor till barn i sporten och engagerade föräldrar, uttryckt stöd för bibehållen ponnyålder.
Bland argument för åldersgränsen lyfts föräldrar som skapar osund press. Vi menar att detta förekommer mycket sällan i vår sport och bör hanteras med utbildning, inte med generella begränsningar. Ett konstruktivt förslag är föräldraträffar vid större tävlingar, med föreläsare som diskuterar barns utveckling, prestation och hästvälfärd.
Beslutet som nu fattats har varit uppe för behandlig en gång tidigare, för ca 12 år sedan.
Efter möte mellan representanter för utövarna, och RF, konstaterade RF att ridsporten i det närmsta var bäst i klassen, utan tidig toppning, utan osund selektering och utslagning, därefter lades frågan ned.
Många frågar sig vad som hänt sedan dess, har RF utövat påtryckningar eller är det Förbundsstyrelsens nuvarande medlemmar som gjort en ny tolkning av situationen?
Förbundsstyrelsen har valt att luta sig mot FN:s barnkonvention i sitt beslut – men samtidigt bryter man mot den. Centrala principer som icke-diskriminering (Artikel 2) och barnets rätt att komma till tals (Artikel 12) ignoreras. Beslutet åldersdiskriminerar ett barn som är redo för – och önskar större utmaningar, utan att man har förhört sig om vad utövaren, barnet själv, faktiskt tycker. Riksidrottsförbundet skriver i dokumentet ”Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott” att det är ”mycket viktigt att inte slentrianmässigt dela upp barnen i åldersgrupper” (sidan 11), vidare är möjligheten att tävla på sin egen nivå tydligt beskriven i samma dokument, det gäller såväl för nybörjare som för dom barn som är redo för större utmaningar, även här har Förbundsstyrelsen brustit.
Beslutet, som påverkar hela sporten, har varken förankrats hos Hopp-, Dressyr- eller övriga kommittéer, och man har alltså inte överhuvudtaget frågat utövarna – de som man företräder och fått förtroende att arbeta för!
Vi ser alltså en oroande tendens hos Förbundsstyrelsen att centrera beslut, snarare än att låta de som engagerats för ändamålet och som verkligen förstår sporten, bearbeta och fatta dem.
Beslut som påverkar unga utövares möjligheter, och viktiga frågor som rör sporten i allmänhet, måste föregås av noggranna konsekvensanalyser, behandlas i respektive kommitté och diskuteras med aktiva, INNAN beslut fattas.
Detta beslut har alltså i praktiken fattats utan att förankra saken neråt i organisationen och utan någon som helst kommunikation med utövarna det påverkar, detta liknar maktmissbruk och är ett bekymmer lika stort som själva sakfrågan.
Vi uppmanar alltså Förbundsstyrelsen att dra tillbaka beslutet om höjda åldersgränser och vi anser att denna fråga måste tillbakaremitteras till kommittéerna, distrikt och klubbar.
Beslutets genomförande är demokratiskt tvivelaktigt i en organisation som ska vara både demokratisk OCH transparent, och den demokratiska processen måste gälla även här.
Hittills har Förbundsstyrelsens ordförande Sandra Ruuda fört talan å styrelsens vägnar, men vi önskar att fler representanter kliver fram och förklarar hur man tänkt.
Genomförandet har allvarligt skadat utövarnas förtroende för Förbundsstyrelsen och förslaget riskerar att göra sporten mindre attraktiv, höja trösklarna för nyrekrytering än mer och begränsa barns och childrenryttares möjlighet att utvecklas i sin egen takt.
Ridsporten ska bygga på utveckling, respekt och glädje, SvRFs alla göranden måste i varje led genomsyras av tydlighet, respekt för demokratiska beslutsordningar och fullständig öppenhet.
Låt oss tillsammans säkerställa att barn och unga kan växa inom sporten på ett hållbart, motiverande och inspirerande sätt och låt oss alla göra vårt bästa för att vara goda förebilder för nästa generation ryttare, såväl tränarkårens representanter som representanterna för SvRFs förbundsstyrelse.
Med vänliga hälsningar,
Jacob Hellström, A-tränare, tävlingsryttare, fd landslagsledare
Pether Markne, A-tränare hoppning &dressyr
Lotta Björe, A-tränare, fd tävlingsryttare, fd landslagsledare
Anna Emanuelsson, A-tränare, fd tävlingsryttare
Emma Emanuelsson, A-tränare, landslagsryttare
Björne Carlsson, A-tränare Masternivå, fd landslagsledare
Maria Gretzer, A-tränare, Olympisk ryttare, fd förbundskapten
Daniel Svensson, A-tränare, tävlingsryttare, fd landslagsledare
Louise Haaga, A-tränare, tävlingsryttare, fd landslagsledare
Lennart Lindelöw, A-tränare, A-banbyggare, fd tävlingsryttare
Agnetha Lindelöw Rosenberg, A-tränare, fd tävlingsryttare
Ragnar Bengtsson, A-tränare, fd förbundskapten, fd tävlingsryttare
Ann Liwing, A-tränare, fd tävlingsryttare
Ann-Sofie Oscarsson, A-tränare, tävlingsryttare
Sylve Söderstrand, A-tränare, fd förbundskapten, fd tävlingsryttare
Niklas Haking, A-tränare, tävlingsryttare
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.












Följ Ridsport på