Stor guide om de vanligaste hästmaskarna

Tecken på att en häst har problem med mask kan vara raggig hårrem, viktnedgång, diarré och återkommande kolik.

Ta träckprov
Träckprov är för närvarande det bästa/enda sättet att få en fingervisning om hästens maskbörda. Provet visar framför allt hur mycket parasitägg hästen sprider i sin omgivning, men säger inget om hästens hälsotillstånd.
Mängden maskägg anges i EPG, ägg per gram. Även om ett träckprov visar 0 EPG kan en sådan häst bära på stora mängder larver som inte producerar ägg. Dessa utvecklas efter hand till vuxna, könsmogna maskar.

Bekämpning
Lägg upp en strategi för stallet för att få koll på parasittrycket. Rådgör med stallets veterinär om provtagning, vilka hästar som behöver avmaskas och med vilket avmaskningsmedel. Det gäller att använda rätt substans för de olika maskarterna, eftersom maskarna har utvecklat resistens mot vissa av dem.

När ska man göra vad?
Våren: Mellan april och juni (beror på när hästarna ska släppas på bete) tas träckprov före bete. Avmaska de hästar som behöver det.
Sommaren: Föl avmaskas mot spolmask vid åtta-tio veckors ålder samt vid 16-18 veckor. Om fölen går i en miljö där man inte tror att det finns spolmask kan de i stället provtas vid tidigast 12 veckors ålder. Därefter mot blodmask.
Sensommaren: Uppföljande träckprov för att ha koll på hur betessmittan varit.
Vintern: I januari-februari bör 1-åringar provtas för spolmask.
Hela året: Nytillkomna hästar avmaskas alltid med ivermektin eller moxidektin, gärna i kombination med prazikvantel, innan de får gå i gräshage. Den stress som miljöombytet innebär medför ofta stor äggutskiljning.

Så förebygger du
Det är i sommarhagarna som parasiterna är aktiva och den mesta smittan sker, så det är viktigt att sköta dessa rätt:
• Stora arealer minskar risken för att hästarna ska få i sig maskägg ur gräset.
• Använd så rena beten som möjligt till föl, helst en hage där det inte har gått hästar föregående år.
• Småhagar bör mockas regelbundet.
• Växla mellan hagar.
• Sam- eller växelbete med andra djurslag.
• Putsa ratorna som växer intill hästarnas gödselhögar och där maskäggen kläcks.

Fyra korta om avmaskning
1 Dosera rätt. Läs bruksanvisningen noga. Använd viktmåttband för att få fram hästens vikt. Det är viktigt att inte underdosera, det ger resistenta maskar.

2 Se till att hästen får i sig maskmedlet. Det är viktigt att pastan kommer tillräckligt långt bak i munnen så att hästen sväljer den. Kontrollera att den inte spottar ut hälften.

3 Överbliven pasta: torka av pipen och förslut väl, förvara enligt anvisning.

4 Håll hunden borta. Avmaskningsmedel för häst kan innebära livsfara för hundar. Se till att hundarna inte är med i stallet och kan slicka i sig eventuellt spill.

Hästens sju vanligaste inälvsparasiter:

Liten blodmask
Förekommer hos nästan alla hästar. Den utvecklas till olika larvstadier inne i tarmslemhinnan där de kan orsaka skada. Larverna vilar under långa perioder och utvecklas successivt till äggproducerande maskar.

Symptom: Under vissa omständigheter kan larvstadierna orsaka avmagring och/eller diarré, särskilt hos yngre hästar. Det är när tusentals vilande larver mognar samtidigt som symptom kan ses. Detta kan utlösas av avmaskning och stress av olika slag – lång transport, avvänjning eller sjukdom.

Stor blodmask
Hästens farligaste parasit, men den är inte lika vanlig som små blodmaskar. Larverna, som äts upp med gräset, borrar sig in i tarmväggens små blodkärl och vandrar upp till de stora blodkärlen. Där utvecklas de vidare under några månader.

Symptom: Larverna kan orsaka blodpropp och svårläkta skador i kärlväggarna.
Kan finnas även hos hästar som uppvisar 0 eller lågt EPG för blodmask, och därför inte kommer att avmaskas. Det är viktigt att varje vår göra en odling för att se om hästen bär på stor blodmask eller ej. Detta för att undvika ökad spridning av stor blodmask.

Spolmask
Vanlig hos föl, men förekommer även hos unghästar upp till tre år. Smitta kan finnas i stallmiljön från tidigare års föl.

Symptom: Spolmasken kan orsaka hosta, försämrad tillväxt och förstoppning.

Bandmask
Ingår inte i alla träckprov, utan begärs speciellt.

Symptom: Allmänt anses att bandmasken är vanlig men sällan ger symtom. Hos hästar med återkommande kolik kan den dock vara orsak.

Styngflugans larver
Flugans utveckling inleds i hästens mun, där larverna vandrar under ett par veckor. Sedan vandrar larverna vidare och övervintrar i magsäck/tunntarm. Efterföljande sommar forslas de ut med gödseln och nästa generation flugor föds. Styngfluga kan inte upptäckas i träckprov, men äggen syns tydligt på hästens kropp och larverna är lätta att se i gödseln (cirka två centimeter långa och rödbruna).  På grund av den röda färgen kan hästägaren förledas att tro att det är stor blodmask som kommit ut i träcken, men den ser inte alls ut så här. På bilden syns en styngflugelarv.

Symptom: Larverna kan ge sår i munnen. Förebyggs bäst genom att flugäggen plockas ur hästens päls så snart de har lagts.

Överst masken en springmaskhane, i mitten en springmaskhona och nederst en spolmask för jämförelse.

Springmask
Ofta drabbas enstaka individer återkommande av springmask. Det krävs noggrann tvätt och sanering av inredningen för att bli av med den. På bilden syns hane (liten) och hona.

Symptom: Kraftig klåda i analöppningen som kan göra att hästen kliar sönder svansen, vilket är det mest irriterande med denna mask.

Fölmask
Kan förekomma hos föl, redan från någon veckas ålder.

Symtom: Ger sällan problem, friska föl bildar immunitet.

Fotnot: Maskguiden är faktagranskad av parasitolog Eva Osterman-Lind, SVA.

Artikeln är tidigare publicerad i Ridsport nummer 9 2016.