”Aachen har en särskild vibe”

Det är fredag förmiddag, dagen efter Grand Prix-dressyren där det inte riktigt gick som önskat för de svenska dressyrryttarna, mer än för Patrik Kittel som red Touchdown och slutade sexa individuellt med 75,58.

− Det som hände i går kan jag inte göra något åt. Nu handlar det om att hitta tillbaka och ladda om, säger Antonia Ramel, vars Curiosity fick några missat i torsdagens Grand Prix. Det var valackens första ”riktiga” upplevelse av Aachen. Han gick här i fjol också, men då präglade pandemin tävlingen och allt var nedskalat.

I dag tar de det lugnt, Antonia och Curiosity.
− Det blir mycket adrenalinpåslag när man tävlar, så i dag har jag kört ett lättare pass med min häst. Han var fin i dag, och jag hoppas få ut det på banan i morgon.

Återhämtar sig och ser framåt

Vad man gör en dag mellan två starter beror på vilken häst man har, konstaterar Therese Nilshagen.
− Beroende på hästen kanske man tar ett lättare pass, eller rider som vanligt. Det handlar också om att börja ställa in sig på Specialen, och rida lite linjer från det. Men det är också viktigt att försöka återhämta sig själv.

Hur är det då med Patrik, har han kvar euforin i kroppen efter den lyckade ritten i går?

− Man glömmer så snabbt, jag tänkte på det efter att jag vann i Rotterdam för mindre än en vecka sedan. Du glömmer gårdagen och fokuserar på nästa. Det är nog så vi är allihopa, säger Patrik och tittar på de andra.
− Vi är perfektionister som vill bli bättre. Nu är vi mitt i en lagtävling och även om vi hade lite otur i går har hästarna sett fina ut i dag, och jag tror att vi kan vara med och slåss om en bra plats.

Patrik  konstaterar att han är inne i en intensiv period med flera hästar som tävlar på toppnivå.
− Man blir inte yngre, så det är bra att ligga i medan man kan.

Fjärderyttaren i Nations Cup-laget i Aachen, Juliette Ramel, kunde inte vara med denna förmiddag, men här vid bordet finns också Lussan, Louise Nathhorst, coach för det svenska dressyrlandslaget, och hon instämmer i vad de andra säger om att gå vidare efter gårdagens start.
− Man ska släppa det gamla men det är bra om man kan behålla den goda ridkänslan.

Härlig atmosfär och intensivt

Att Aachen inte är som vilken tävling som helst, det är alla överens om runt bordet. Men vad är det som skiljer Aachen från andra tävlingar?

− Jag tycker att Aachen är en av världens mest fantastiska tävlingsplatser. Det är sport på hög nivå i dressyr, hoppning, fälttävlan. Jag njuter av att vara här och det är kul att slåss mot de bästa, säger Therese.

Antonia berättar att hennes bästa Aachenminne var när Brother de Jeu gjorde det bästa resultat han någonsin gjort i specialen just här i Aachen.
− Det är en väldigt härlig atmosfär här men också väldigt intensivt. Det är mycket hela tiden.

Gör det något med hästarna att vara i Aachen?
− Nu har jag Curiosity med lite mindre erfarenhet, och det är mycket för honom att ta in. Det är hoppning bakom dressyrarenan, så klingar klockan på banan, och det är mycket människor, säger Antonia.

− Man ser att många hästar gör misstag man inte är van att se dem göra, just för att de blir lite imponerade av miljön, fortsätter Patrik.
− En del blir väldigt spända, som Juliettes häst i går, som plöjde på, medan andra blir lite introverta och går bakom ryttaren. Det kan vara svårt att matcha, samtidigt som just det är konsten med ridsport, att du ska kunna vara ett team med din häst i alla olika situationer. Det är också vad som gör vinnaren, att ha en het häst som ändå gör programmet perfekt och är avslappnad med miljön.

En utomhusarena med inomhuskänsla

Patrik beskriver det som att Aachen har en särskild ”vibe”.

− Det är en instängd stadion, du går in genom en tunnel, som Antonia säger är det mycket folk – vilket vi vill ha. Det pratas om det gröna gräset i Aachen, och det är inte det lättaste, samtidigt som det är så roligt att få rida här.

− Man ser att många hästar går under sitt normala, det såg vi i går. Och publiken sitter så högt att det blir nästan som i en inomhusarena, fortsätter Lussan.

− Aachen är ofta sista tävlingen före ett VM. Det är här lagen ska tas ut, och man hör hur det taktikas, tar Patrik vid.
− Det är mycket tryck på ryttarna, och jag tror att det är bra för lagledarna att se hur ryttarna hanterar Aaachen.

Therese tillägger att stämningen i det svenska laget är väldigt bra.
− Vi har trevligt ihop i laget, sitter ofta i hop i stallet, och har en bra teamkänsla.

Jag tror att många hästar har vant sig av vid publik under pandemiåren
Louise Nathhorst

Att Aachen med sina många arenor och stora publik påverkar hästarna blir extra påtagligt efter ett par pandemiår.
− Jag tror att många hästar har vant sig av vid publik under pandemiåren. Nu är det fullt ös igen och hästarna behöver vänja in sig, säger Lussan.

Har två hästar redo för VM

För Patrik väntar nu Falsterbo, dit han tar med Forever Young, och har därmed två hästar som har matchats för VM. Den tredje möjliga kandidaten, Blue Hors Zepter, är inte VM-aktuell har ägarna bestämt.

Patrik vet hur viktigt det är att ha mer än en häst redo för ett mästerskap, efter att Well Done de la Roche blev skadad i Tokyo och inte kom till start.
Det går långsamt framåt för henne.
− Vi har sagt att vi ger henne någon månad till, och om inte så ska hon ha barn med Dante, har jag beslutat.
− Och jag får rida avkomman, skyndar sig Therese att fylla i, och så skrattar både hon och Patrik.