Kravet på extrastämma växer – men vad krävs egentligen för att den ska bli av?

Ett växande antal föreningar ställer sig bakom kravet på en extrastämma i Svenska Ridsportförbundet. Detta efter den senaste tidens turbulens kring 13-årsregeln.

Jump Club är en av dessa föreningar.

”En extra förbundsstämma är inte ett uttryck för konflikt – den är ett verktyg för att återställa stabilitet, ansvar och tillit i ridsportens högsta ledning. Ridsportens beslutsfattare måste stå på en grund som föreningar och aktiva har förtroende för. I dag gör de inte det.”
Så skriver Linda Ekstrand, ordförande i Jump Club, i sociala medier.

Oklart hur många föreningar som krävs

En extrastämma kan enligt Svenska Ridsportförbundets stadgar hållas av tre skäl:

• För att förbundsstyrelsen anser att det behövs
• Om revisorerna begär det
• När det begärs av ”organisationer som tillsammans representerar minst en tiondel av antalet röster enligt upprättad röstlängd”.

Och här blir det krångligt. Det är inte säkert att det räcker med 80 av Sveriges runt 800 ridklubbar och två av de 19 distrikten.
Det måste vara tillräckligt stora föreningar och distrikt också, eftersom de är mer röststarka än de små.

Just nu finns det ingen klar röstlängd för 2026, eftersom föreningarna har tid på sig till 1 februari att rapportera in antalet medlemmar.

Den som har frågor om röstlängden ska kunna få svar om man vänder sig till Svenska Ridsportförbundets kansli.

Inga extrastämmor sedan 1990-talet

Att extrastämmor hålls inom Svenska Ridsportförbundet är ovanligt och har inte hänt på den här sidan millennieskiftet.

I samband med sammanslagningen av flera organisationer och bildandet av Svenska Ridsportförbundet 1993 var det extrastämmor, men då av formaliaskäl som att stadgar skulle klubbas vid flera stämmor i rad.

Kan riva upp beslut som tagits

I debatten har det ställts krav på att en extrastämma skulle kallas samman för att riva upp förbundsstyrelsens beslut om 13-årsgräns, och det är en sak som stämman skulle kunna handla om.

Det säger Krister Malmsten, tidigare ordförande i Riksidrottsnämnden, idrottens högsta domstol, och numera ordförande i Ridsportförbundets disciplinnämnd.

– Strikt formellt kan en förbundsstämma till exempel riva upp ett förbundsstyrelsebeslut, eftersom stämman är förbundets högsta beslutande organ.

Men det viktigaste är att föreningarna som begär en extrastämman är tydliga – och eniga – kring vad stämman ska handla om. Enligt stadgarna får en extrastämma bara ta upp det som står i föredragningslistan som skickas ut före stämman.

– Det måste vara noga beskrivet varför man vill ha en extrastämma och vad man vill ändra på. Annars skapar det oreda, säger Krister Malmsten.

Det måste vara noga beskrivet varför man vill ha en extrastämma och vad man vill ändra på

 – Att extrastämmor förekommer är inte helt ovanligt inom idrotten, säger Krister Malmsten.
– Det kan exempelvis handla om att regelverk behöver uppdateras i en period mellan två stämmor eller att nyval av styrelseledamöter behöver ske sedan valda ledamöter hoppar av uppdraget under pågående mandattid.

Så sent som 2024 hände just det i Riksidrottsförbundet, då ordföranden för RF/SISU hade valt att hoppa av. Riksidrottsstyrelsen valde då att kalla till extrastämma.

Att föreningar inom en idrott går samman och begär en extrastämma händer också, men är mer ovanligt.

Snabba ryck när begäran kommer

Begäran om en extrastämma ska ställas till förbundsstyrelsen. Om tillräckligt många föreningar står bakom, har förbundsstyrelsen 14 dagar på sig att kalla till en extrastämma.
Om förbundsstyrelsen inte gör det, får den/de som krävt mötet kalla till detta. Kallelse och föredragningslista översänds till röstberättigade organisationer senast en månad före mötet.