Sverige
21 februari 07:57
Ridsportplus

Ingen rätt till hage för hästar i Sverige: ”Hårresande och ryggradslöst”

I FOKUSDe nya föreskrifterna för hästhållning innehåller fortfarande inga krav på varken utevistelse eller storlek på hagen. ”Hårresande och ryggradslöst”, säger Sofie Viksten, doktor i hästvälfärd. Läs vad bland andra veterinär Henrik Hansson, professor Linda Keeling och Jordbruksverket anser om saken.

Ingen rätt till hage för hästar i Sverige: ”Hårresande och ryggradslöst”
"Det är väldigt förvånande att man inte kräver minst sex timmars utevistelse per dag", säger Sofie Viksten, filosofie doktor i etologi och hästvälfärd. Foto: Fredrik Jonsving

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Vi ser dem ofta – frimärksstora, upptrampade hagar med en häst i varje. Ofta står hästen stilla och hänger. Sofie Viksten rasar mot att Jordbruksverkets nya föreskrifter, som träder i kraft den 1 mars, inte ställer hårdare krav.
– Jag tycker att Jordbruksverkets nya föreskrifter är ryggradslösa, säger Sofie Viksten, filosofie doktor i hästvälfärd.

Sofie VikstenFoto: Photobynoren
Sofie Viksten är filosofie doktor i etologi och hästvälfärd, utbildad miljö- och hälsoskydds-inspektör och har tidigare arbetat som djurskyddshandläggare. I sin doktorsavhandling upprättade hon ett poängsystem för hästars välfärd, vilken förra året belönades med Årets hedersomnämnande av Stiftelsen Hästforskning. I år kommer hon att arbeta med frågor kring hästvälfärd och tävlingar, bland annat unga hästars tävlande. Foto: PhotoByNorén

 

Sofie Viksten hade velat se en mer långtgående reglering av hästars hagvistelse och skräder inte orden i sin kritik.

– Det är hårresande att man inte kan ställa krav på hästars utevistelse när man bland annat förbjuder till exempel elefanter på cirkus med motiveringen att det är onaturligt för djuren. Lagstiftning är ett svårt område, men här borde man ha värnat mer om hästvälfärden, säger hon och fortsätter:

– De har inte lutat sig mot forskningen som visar på alla problem som uppstår hos hästar som inte får röra sig fritt tillräckligt: mag- och tarmproblem, fler kotledsinflammationer, överhull och mental ohälsa med olika beteendestörningar. Dessutom blir de ofta farliga att hantera.

De har inte lutat sig mot forskningen som visar på alla problem som uppstår hos hästar som inte får röra sig fritt tillräckligt.

Sofie Viksten

Det finns ett tillägg i de nya föreskrifterna som innebär att det fortsatt är tillåtet att rasta hästar inomhus i ridhus eller liknande. Det gäller om det saknas möjligheter att anordna rastning utomhus, något som har fått många att höja på ögonbrynen.

– Hästar har ett stort rörelsebehov. En häst i frilevande tillstånd rör sig cirka 75 procent av dygnet. Den ska inte stå stilla inne, så stall utan hagar borde inte bli godkända, säger Sofie Viksten.

Hageforsk

Hage ett måste på nya anläggningar

Frågan är om det nya tillägget i praktiken innebär att det är fullt tillåtet att till exempel en tävlingshäst aldrig kommer ut i hage, utan tillbringar livet i box och ridhus? Frågan går till David Slottner, enheten för häst, fjäderfä och vilt, på Jordbruksverket:

– Allra först vill jag påpeka att det som står i föreskrifterna är minimiregler, inte en guide till hur hästen får det så bra som möjligt. Detta är en lägsta godtagbar nivå och om man inte följer dem blir det riktigt dåligt, säger han och fortsätter:

– Sedan är det inte heller i dag något krav att hästen ska rastas utomhus. Det vi har gjort nu, är att lägga till att de fastigheter som – när föreskriften börjar gälla – inte har någon möjlighet att ordna hagar, får rasta hästarna i ridhus eller liknande i stället. Jag tror inte att det är särskilt många detta berör. Nya anläggningar som tillkommer efter den 1 mars 2019, måste ha hagar. Grundtanken är att rastningen sker utomhus, vi vill att hästarna ska vara ute, men vi kan inte kräva det, eftersom alla fastigheter ser olika ut.

Grundtanken är att rastningen sker utomhus, vi vill att hästarna ska vara ute, men vi kan inte kräva det, eftersom alla fastigheter ser olika ut.

David Slottner

”Livsviktigt”

Sofie Viksten, å sin sida, hade hellre sett att det fanns en utfasningstid för att få rasta hästar inomhus, då hade problemet löst sig på sikt, anser hon.
– Hagvistelse är livsviktig för hästars välfärd. Det är väldigt förvånande att man inte i stället kräver minst sex timmars utevistelse per dag.

David Slottner På Jordbruksverket SjvFoto Sjv P: 2011-02
David Slottner, Jordbruksverket. Foto: SJV

När det gäller storleken på hagarna finns inte heller några riktlinjer. Till skillnad från hästarnas inomhusmiljö saknas minimimått för hagar. David Slottner förklarar varför det betraktas annorlunda:
– Vi har medvetet undvikit det, eftersom storleken på hage är så individuell mellan hästraser. Tanken är att hästen ska kunna röra sig fritt i sina naturliga gångarter, men en shetlandsponny kräver då inte lika stor areal som en shirehäst för att göra detta.

– Samtidigt kan man säga att små ytor ställer stora krav på underlag och på hästens säkerhet så att den inte skadar sig. Större är alltid bättre.

Ridsport
Till skillnad från gällande hästarnas inomhusmiljö saknas minimimått för hagar. Foto: Roland Thunholm

Avvägning om lera

Beträffande markens beskaffenhet står det i föreskrifterna att hagen ska vara ”tillräckligt dränerad”. Samtidigt kan man se många upptrampade hästhagar. När blir leriga hagar ett problem för hästen?

– Det är en avvägning var gränsen går. Vi kan inte se något exakt centimeterdjup när det blir problem. Men det är skillnad på om det är en del av hagen, till exempel grindhålet, där det är djupare lera eller om det är en större yta. Det är inte heller bra om det är så mycket lera och smuts runt foderplatserna att hästarna tvingas stå i det och riskerar att få hudsjukdomar eller andra skador, säger David Slottner.

Större hage kan lösa problem

När det gäller storleken på hagmarken har veterinär Henrik Hansson i Munka Ljungby flera synpunkter.
– På sikt måste vi försöka få hästägare att förstå att det krävs stora ytor till rasthagar. Det finns för många små hagar med en eller ett par hästar som bara står och hänger i dem, utan möjlighet till plock och småbete, säger han.

Det finns för många små hagar med en eller ett par hästar som bara står och hänger i dem, utan möjlighet till plock och småbete.

Henrik Hansson

Enligt Henrik Hansson är en tillräckligt stor hage lösningen på flera problem, medan många hästägare i stället betraktar den lilla hagen som ett säkrare sätt att hålla hästen.

Henrik H Porträtt 20170920_221058
Henrik Hansson, veterinär.

– Många ryttare är oroliga för sparkskador när hästarna går tillsammans i hage, men om hagen är tillräckligt stor så att hästarna kan busa med varandra utan att behöva trängas, minskar den risken radikalt. Den som är rädd för att en livlig häst ska springa och vricka sig i hagen, bör tänka på att hästen är ett vanedjur. Släpps den rutinmässigt ut, blir även den livliga hästen lugn, säger han.

Han fortsätter:
– Om vistelse i hage innebär vissa risker, måste vi även jämföra med stallmiljön och vilka risker den bär med sig. Det är faktiskt fler hästar som skadar sig i stallet än i hagen. Gruppens sammansättning är också viktig. Har man samma hästar tillsammans minskar risken för skador.

Sammantaget är en tillräckligt stor hage, bra staket och hästar som känner varandra de faktorer som minskar skaderisken vid utevistelse.

Stå och ligga torrt

Sofie Viksten föreläser ofta i föreningar och stall i Svenska Ridsportförbundets och Svensk Travsports regi. En fråga som berör alla och engagerar många, oavsett disciplin, är leriga hagar.

– Alla hästar ska ha möjlighet att samtidigt stå och ligga torrt, säger hon.

– Det vanligaste är att man har för många hästar på för liten yta, vilket gör att det blir upptrampat, framför allt vid grindar, vatten och ligghallar. Ett sätt att komma till rätta med detta är att flytta grindarna i hagen då och då, liksom att lägga raster och grus på de mest upptrampade ställena.

Upptrampade hagar kan även vara en miljöfråga och det är något vi måste tänka på framöver. För att kunna rättfärdiga att hålla hästar måste vi ta med näringsläckaget i beräkningarna. Man kan söka vissa ekonomiska stöd för att avhjälpa det.

– Hagar måste bli ett helhetsbegrepp både för djurskydd och miljöskydd. Det borde gå att ta fram ett minimimått på samma sätt som detta finns för boxar, takhöjd med mera, säger Sofie Viksten.

Ridsport
”Hagar måste bli ett helhetsbegrepp både för djurskydd och miljöskydd”, säger Sofie Viksten. Foto: Roland Thunholm

Stöd behövs

Ridskolor i tätortsnära områden har ofta svårt att få tillräckligt med mark, men det kan lösas genom annan planering, enligt Sofie Viksten. Dessa anläggningar behöver stöd för att bli bättre.

Hon anser att det hade varit vettigare att sätta press på politiker att ta med hästar i samhällsplaneringen än att tillåta fortsatt bristfällig hästhållning. Hon talar även om att berika hagarna för att stimulera hästarna:

– Det går att ha en mindre yta som är hagberikande miljö för hästarna, det finns lösningar för det. Detta borde Jordbruksverket promota och gärna ge ut en broschyr med positiva exempel, där man tar hänsyn till hästens fysiska och mentala behov. Den informationen kan sedan användas av politiker, samhällsplanerare och hästägare, säger hon.

Liten hage

kan göras roligare

En stor kuperad hage med träd och buskar är förstås det bästa för hästarna att tillbringa dagarna i, men om man inte har tillgång till det får man göra det bästa av situationen.

Sofie Viksten har en rad praktiska exempel att dela med sig av:
– Vi är ganska dåliga på att miljöberika för hästarna om vi jämför med vad som görs för andra djurslag. Titta på djurparker eller lösdrifter för kor till exempel, där finns särskilda mattor för korna att gnugga sig mot och ryktborstar som kliar gott på ryggen. Även om detta inte kan ersätta att få vistas i flock i en bra hage, kan det ge oss inspiration till miljöberikning.

– Det finns till och med elektriska borstar som sätter i gång när korna lutar sig mot dem. Även hästar kan vänja sig vid detta, i annat fall finns kliplattor att fästa mot en vägg eller skruva  upp huvudet på en golvborste på väggen.

I Tyskland har man kommit längre med att ge hästarna en miljö som inbjuder till rörelse och mental stimulans, menar Sofie Viksten.
– Där finns ofta långa uppbyggda gångar i hagarna som hästarna får förflytta sig i för att komma till olika aktiviteter. De olika stationerna kan innehålla en låda med halm med galler över, trästockar att kliva över och vattenkar på flera olika platser.

Även den som inte har ett helt koncept av typen aktiverande grupphästhållning kan ta efter en del av vad de innehåller för hagen. Ett sandbad är till exempel ofta populärt hos hästarna.
– Där kan hästarna rulla sig, vilket de tycker mycket om, särskilt under pälsfällningen. Om det finns träd och sly i hagen är det bra att låta detta vara kvar, eftersom hästarna gärna använder dem att kliar sig mot eller gnaga på dem. Lägg gärna in nedsågad sly i hagen vintertid, men ta bort torra träd så att inte hästarna skadar sig på dem.

Vindskydden kan också göras miljöberikande.
– Man kan hänga upp borstar på väggen som hästen kan gnugga sig mot eller bita i samt slickstenar i snöre. Det finns också höfyllda bollar som kan läggas ut. En båtfender kan fungera bra som leksak, om den är kontrollerad så att det inte finns lösa delar på den.

Det finns en hel del boxleksaker på marknaden som kan användas i mindre sjukhagar och i små hagar.
– Det gäller att använda fantasin och pröva sig fram till vad hästarna tycker om.

Expandera

Det finns också anläggningar i tätbebyggda områden som utnyttjar sina markytor till flera ändamål, så att de både kan användas för rastning och till annat. Det förutsätter flexibla staketlösningar samt att ytan mockas efter användning och underhålls. Så har till exempel Hovstallet i Stockholm med lite uppfinningsrikedom sett till att hästarna får daglig utevistelse och kan springa fritt.

Skiljer på skydd och väldfärd

Linda Keeling, Slu.Linda Keeling, Slu.
Linda Keeling, professor i djurskydd. Foto: SLU

Linda Keeling, professor i djurskydd, SLU, brukar tala om vikten att skilja på djurskydd och djurvälfärd. Hon förklarar att djurskydd är det vi människor gör eller bör göra för att skydda djur, till exempel genom lagar. Djurvälfärd däremot är djurets egen upplevelse av sin situation.

–Många hästägare är rädda för skador om hästen går ihop med andra, men de uppstår sällan vid grupphållning. Genom att tidigt låta hästen gå i grupp blir den mer anpassningsbar.

– När det gäller vistelse i hage, brukar jag framhålla lek som ett tecken på att hästarna har sina grundläggande behov tillfredsställda. Framför allt unga hästar leker, men även äldre är mer aktiva och intresserade om de mår bra. Sjuka, skadade och rädda hästar leker inte, säger Linda Keeling.

Länk till de nya föreskrifterna

Bay Horse Portrait
Hästar har ett stort rörelsebehov. En häst i frilevande tillstånd rör sig cirka 75 procent av dygnet.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 2/2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 116 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-